I studien undersöker jag hur några lärare arbetar med värdegrunden i årskurs 1-3. I tidigare forskning framgår det att värdegrundsarbetet kommer i skymundan trots att det framgår i styrdokument att det ska genomlysa hela undervisningen. Genom att intervjua fyra lärare undersöker jag hur de ser på värdegrunden och vilka metoder de använder för att belysa ämnet. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats är att lärarna i den här studien anser att värdegrunden är viktig och att den bör prioriteras. De presenterar olika metoder och arbetssätt för att belysa värdegrunden. Dock medger flera lärare att mer kan göras för att ta in värdegrunden i den dagliga undervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka hur läromedel för samhällskunskap för gymnasieskolan  skildrar kön- och köns överskridande identiteter samt sexuella identiteter och läggningar i textinnehållet. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av tre läromedel som avser samhällskunskap 1b för gymnasieskolan, vilka alla är utgivna eller redigerade mellan 2016–2018. Studiens konklusion visar på att läromedlens innehåll explicit exkluderar andra könsidentiteter än manligt och kvinnligt kön samt skildrar i ringa mängd olika sexuella läggningar. Detta medför flera problematiska aspekter både för elever och lärare, då elever med normbrytande könsidentitet och sexuell läggning inte kan identifiera sig som likvärdig den kvinnliga och manliga könsidentiteten eller heterosexualiteten, vilket undervisande lärare måste bemöta med kompletterande kunskapskällor för att kunna genomföra en likvärdig undervisning.

This study aims to investigate how LGBTQI individuals have experienced the visibility of LGBTQI perspectives in religious education and how religious educators can integrate LGBTQI perspectives into teaching to ensure an inclusive learning environment for all students. To address the research questions, semi-structured interviews were chosen as the data collection method, followed by thematic analysis of the collected material. The results of the study indicate that LGBTQI individuals have experienced negative portrayals of LGBTQI perspectives in education. All LGBTQI individuals emphasize an experience of heteronormalized religious education and express the need for modernization of teaching practices. Furthermore, the results show that language plays a significant role in integrating LGBTQI perspectives into religious education. Religious educators point out that the existing curriculum documents are clear enough to enable teaching about LGBTQI perspectives and religion. However, they also highlight that school textbooks often inadequately address the subject, requiring educators to seek and utilize additional materials to enhance their teaching. Another perspective that emerges is the importance of integrating norm-critical pedagogy. All religious educators stress the importance of creating an atmosphere where students are encouraged to have open and respectful discussions about LGBTQI perspectives and religion. Finally, the study's results are discussed in relation to previous research and the theoretical framework of the study.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen för hur svensklärare på högstadienivå kan planera, anpassa och analysera sin normkritiskt inspirerade undervisning. En förståelsemodell, med elevernas blivande som kärna, presenteras som sammanfattningen av forskningen och teorierna om normkritiskt inspirerad undervisning grundad i postperspektiven. Förståelsemodellen blir sedan testad som ett analysverktyg på empiriskt material från en muntlig examination i svenskämnet för niondeklassare. Slutsatsen är att niondeklassarna har mycket gemensamt med postperspektivens förhållningssätt. De delar speciellt postepistemologins förhållningssätt till kunskap. Eleverna anser kunskap står i relation till makt och de ifrågasätter objektiviteten både hos fakta och hos deras eget perspektiv. Niondeklassarnas förhållningssätt liknar också det hos postetiken och det hos ett nomadiskt subjekt. Samhällets värden är någonting att omförhandla om så krävs. De har en relativt reflexiv blick på identitet. När eleverna talar om världen och identitet återkommer både revolt och maktlöshet. Denna slutsats visar att en förståelsemodell grundad i postperspektiven fungerar som analysverktyg för normkritiskt inspirerad svenskundervisning. Den preciserar niondeklassarnas förhållningssätt till värden, identitet och kunskap. Det abstrakta i förståelsemodellen kan bidra till förståelsen av normkritiskt inspirerad undervisning, men den undflyr också några av de konkreta problemen med att planera, anpassa och analysera undervisningen. / The purpose of this work is to contribute for second school Swedish teachers understanding of how to plan, adjust and analyze norm critical inspired Swedish teaching.  An understanding-model, with the pupils becoming as the core, is presented as a summary of the research and theories about norm critical education grounded in the postperspectives. This understanding-model is being tested as a theoretical analyze tool on empirical material from an oral exam in Swedish language for ninth graders. The conclusion is that the ninth graders have much in common with the ratio of postperspectives. Especially do they share the postepistemological ratio about knowledge. The pupils see that knowledge stands in relation to power and they question the objectivity of both facts and of their own perspective. The ninth graders ratio also has similarities with the ratio of postetic and a nomadic subject. Values in society is something to renegotiate if necessary. They share a somewhat reflexive onlook at identity. When the pupils speak about the world and identity both revolt and powerlessness recure. This conclusion shows that the theoretical understanding-model grounded in the postperspectives work as an analyze tool of norm critical inspired Swedish teaching. It pinpoints the ninth graders ratio to values, identity and knowledge. The abstractness of the understanding-model can contribute to the understanding of norm critical inspired Swedish teaching, but it escapes some of the problems of planning, adjusting and analyze the teaching.