Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten. Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys. Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras. Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten. / The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters. Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis. Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed. Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.

Objective: When caring for a patient with Anorexia Nervosa (AN) it is difficult for the registered nurses to develop a good nurse-patient relationship due to a lack of understanding for the illness.  It is important for the nurse to understand the suffering that the AN patients experience, and what makes them feel better, to be able to improve the patient-nurse relationship. This study aims to explore what makes patients with AN feel better during the illness and the process of recovery. Method: A qualitative scientific approach was used. Eight autobiographies were selected as data for this study. Both English and Swedish books were used. The data was analyzed using a qualitative method of data analysis. Results: The ways patients with AN could feel better are presented in seven themes: being seen as a whole individual behind the illness, being able to trust and find security, taking responsibility for recovery, finding motivation to keep fighting towards recovery, when one's suffering is noticed, filling a void, and the strengthening of the relationship between care giver and patient. This study may help registered nurses understand the needs of the patient recovering from AN and help them meet these needs in a better way. / Avsikt: För sjuksköterskor är det svårt att utveckla en bra sjuksköterske-patient relation när de vårdar patienter med anorexia nervosa (AN), eftersom det finns brister i deras förståelse för sjukdomen. För att kunna stärka relationen mellan sjuksköterskor och patienter är det viktigt för sjuksköterskan att förstå det lidandet som patienter med AN upplever och vad som kan lindra det.  Syftet med denna studie är att utforska vad som får patienter med AN att må bättre under sjukdomens lopp och tillfrisknandet. Metod: En kvalitativ metod valdes för att utföra studien. Sex självbiografier valdes som data till studien. Böcker skrivna på svenska och engelska användes. En kvalitativ dataanalys, enligt Dahlberg, användes för att tolka data. Resultat: Resultatet presenteras i sju teman: att bli sedd som en individ bakom sjukdomen, att kunna känna tillit och hitta trygghet, att ta eget ansvar för tillfrisknandet, att hitta motivation för att fortsätta kämpa mot tillfrisknandet, att ens lidande uppmärksammas, att fylla ett tomrum efter sjukdomen och att stärka relationen mellan vårdare och patient. Denna studie kan hjälpa allmänna sjuksköterskor att förstå de behov patienter med AN har och hjälpa dem att bemöta deras behov på ett bra sätt.

I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation. / In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten. / A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet. Dock framkom främst hämmande faktorer som påverkar kommunikation med patienter kring sexualitet. Den främsta barriären visade sig vara att sjuksköterskorna inte tar sig tid att diskutera sexualitet. Den näst främsta barriären var att sjuksköterskor har en förförståelse att patienter inte förväntar sig att sjuksköterskor ska bemöta sexualitet. Andra barriärer var relaterade till kultur, kunskapsbrist, komplexiteten i att kommunicera om sexualitet samt sjuksköterskans upplevelse av ansvar. Diskussion: En stor barriär som kan tänkas ligga till grunden för sjuksköterskors attityder är brist på utbildning. En väsentlig aspekt för att kunna tillhandahålla professionell omvårdnad är en god sjuksköterska-patientrelation, vilket kräver kunskap och erfarenhet. Genom träning och utbildning i bemötande av sexualitet kan sjuksköterskan erhålla kunskap och verktyg, vilket kan främja kommunikation. En framträdande barriär var nivå av bekvämlighet relaterat till att sexualitet sågs som tabu och därmed för privat att samtala om. För att kunna bemöta sexualitet krävs att sjuksköterskorna själva anser att sexualitet är en viktig del i omvårdnaden, och då kan förmedla att sexualitet är ett passande och tillåtligt ämne att diskutera. / Background: Sexuality still includes a taboo in almost all societies, which may have contributed that the topic is relatively unexplored, despite the knowledge that sexuality is important for health and happiness. It is found that illnesses and medical conditions can have a negative impact on sexuality. In literature it is described how patients experience a lack of conversation and information about sexuality in the context of disease and medical conditions. Despite the acknowledged importance of sexuality for quality of life nurses often avoid or leave out a sexual anamnesis. Purpose: The purpose was to examine which factors that may facilitate or inhibit communication with patients about sexuality from the nurse's perspective. Method: A literature review which is based on ten scientific studies, both qualitative and quantitative, searched through the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Data analysis has been done in agreement with Friberg and inspired by Granheim and Lundman. Results: It was found that a good nurse-patient relation and good communication skills encourage conversation about sexuality. However, it emerged mainly inhibitory factors that affect communication with patients about sexuality. The main barrier proved to be that the nurses did not take the time to discuss sexuality. The second major barrier was that nurses have a preunderstanding that patients do not expect nurses to approach sexuality. Other barriers were related to culture, lack of knowledge, the complexity of communicating about sexuality and the nurse's perception of responsibility. Discussion: A major barrier that might form the basis for nurses' attitudes is lack of education. A key aspect for the provision of professional nursing is a good nurse-patient relation, which requires knowledge and experience. Through training and education in how to approach sexuality the nurse can obtain the knowledge and tools that can promote communication. A prominent barrier was the comfort level, related to sexuality seen as taboo and too private to discuss. In order to address sexuality nurses themselves need to believe that sexuality is an important part of nursing care, and then are able to communicate that sexuality is an appropriate and permissible subject to discuss.

För att ge föräldrarna i den svenska barnhälsovården ett bra och individuellt stöd är det viktigt att det skapas en god vårdrelation mellan föräldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som är betydelsefulla för vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades därefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som påverkar vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården. Dessa benämndes mötet, förväntningar, stöd och riskfaktorer. Genom ett empatiskt bemötande där faktorer som kontinuitet, valfrihet, tillräckligt med tid, regelbundna möten och hembesök ges utrymme och med kännedom om de riskfaktorer som framkommit, bör arbetet som sjuksköterska i barnhälsovården underlättas. Litteraturstudien visar att arbetet som sjuksköterska i barnhälsovården kräver stor kompetens och kunskap då det i dagens barnhälsovård läggs stor vikt på att arbeta med familjen som en helhet. För att belysa vårdrelationens betydelse för barnhälsovården behövs vidare forskning om vårdrelationens påverkan och betydelse  föräldrarnas val av barnhälsovårdsenhet enligt dagens vårdvalssystem.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod. Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap. Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården. / Aim The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients. Method Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach. Findings The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge. Conclusion Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.

<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong>Objective:</strong> When caring for a patient with Anorexia Nervosa (AN) it is difficult for the registered nurses to develop a good nurse-patient relationship due to a lack of understanding for the illness.  It is important for the nurse to understand the suffering that the AN patients experience, and what makes them feel better, to be able to improve the patient-nurse relationship. This study aims to explore what makes patients with AN feel better during the illness and the process of recovery.</p><p><strong>Method: </strong>A qualitative scientific approach was used. Eight autobiographies were selected as data for this study. Both English and Swedish books were used. The data was analyzed using a qualitative method of data analysis.</p><p><strong>Results:</strong> The ways patients with AN could feel better are presented in seven themes: being seen as a whole individual behind the illness, being able to trust and find security, taking responsibility for recovery, finding motivation to keep fighting towards recovery, when one's suffering is noticed, filling a void, and the strengthening of the relationship between care giver and patient. This study may help registered nurses understand the needs of the patient recovering from AN and help them meet these needs in a better way.</p> / <p><strong>Avsikt:</strong> För sjuksköterskor är det svårt att utveckla en bra sjuksköterske-patient relation när de vårdar patienter med anorexia nervosa (AN), eftersom det finns brister i deras förståelse för sjukdomen. För att kunna stärka relationen mellan sjuksköterskor och patienter är det viktigt för sjuksköterskan att förstå det lidandet som patienter med AN upplever och vad som kan lindra det.  Syftet med denna studie är att utforska vad som får patienter med AN att må bättre under sjukdomens lopp och tillfrisknandet.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ metod valdes för att utföra studien. Sex självbiografier valdes som data till studien. Böcker skrivna på svenska och engelska användes. En kvalitativ dataanalys, enligt Dahlberg, användes för att tolka data.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet presenteras i sju teman: att bli sedd som en individ bakom sjukdomen, att kunna känna tillit och hitta trygghet, att ta eget ansvar för tillfrisknandet, att hitta motivation för att fortsätta kämpa mot tillfrisknandet, att ens lidande uppmärksammas, att fylla ett tomrum efter sjukdomen och att stärka relationen mellan vårdare och patient. Denna studie kan hjälpa allmänna sjuksköterskor att förstå de behov patienter med AN har och hjälpa dem att bemöta deras behov på ett bra sätt.</p>

<p>Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten.</p><p>Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys.</p><p>Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras.</p><p>Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten.</p> / <p> </p><p>The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters.</p><p>Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis.</p><p>Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed.</p><p>Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.</p>