No description available.

Under de senaste två åren har jag genomfört min masterutbildning i komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. I det här arbetet gör jag en undersökning och ett formulerande av de tankar som kommit ur – och styrt – mitt komponerande, mitt lyssnande och mitt lärande under dessa två år. Begreppet anslag blir här en ledsagare för tanken och arbetet inleds med skapandet begreppet. Därefter presenteras och analyseras sex av de musikverk jag komponerat under masterutbildningen. Ingången till de sex verk som presenteras sker från vitt skilda håll, i hopp om att bredda förståelsen kring uppkomsten av begreppet anslag och att fördjupa dess dubbelverkande utbyte med musiken. Genom begreppet anslag bli skapandet av musik ett instrument med vilket undersökningar av världen och existensen tycks mer möjliga att påbörja.

Nutida musik kan initialt upplevas som svåråtkomlig men upplevelsen kan förändras till mycket intressant och känsloväckande med hjälp av kunskap som en väg in i musiken. Detta arbete handlar om att lära sig förstå, ta till sig och interpretera nutida musik samt om samarbetet mellan musiker och kompositör och målet är att på så sätt utvecklas som musiker och som lyssnare. Den nutida musiken har utvecklats under 1900-talet och formats av avsteg från traditionen i form, harmonik och rytm, två världskrig, politiska strömningar och den elektroniska teknikens utveckling. Musikern i projektet heter Emma Granstam och studerar tredje året på kandidatprogrammet klassisk musik med inriktningen trumpet på Kungl. Musikhögskolan och kompositören i detta projekt heter Ylva Fred och studerar komposition på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Under hösten 2017 genomfördes några möten mellan musiker och kompositör där musikaliska tankar och idéer och trumpeten som instrument med dess kvaliteter och begränsningar diskuterades, utforskades och testades. Som resultat av mötena skrev kompositören ett stycke, At night, stars will show. Stycket repeterades och studerades in för att framföras på examenskonsert i maj 2018. Samarbetet mellan musiker och kompositör har varit mycket lärorikt och har bidragit till en ökad förståelse och uppskattning för nutida musik hos musikern. Samarbetet har gett mersmak för liknande projekt i framtiden.

Jag har valt att utforska ett nyskrivet stycke som flöjtist och interpret, genom att samarbeta med tonsättaren Jörgen Häll som för detta projekt skrivit stycket Permanence för flöjt, elektroakustisk stämma i fyra högtalare och video. För att närma mig ämnet har jag läst på om, och funderat kring, vad som är nutida musik idag och varifrån dagens tonsättare får sin inspiration. Musikens utveckling efter 1970 och fram till idag är inte lika väldokumenterad som den klassiska musikhistorien, som ofta slutar med John Cages musik, och den audiovisuella konsthistorien som jag kort beskriver var tidigare okänd för mig. Jag utgår ifrån mig själv som interpret och studerar styckets elektronikstämma och video, går igenom styckets delar och extended techniques bit för bit och upptäcker att användning av teknisk utrustning såsom mikrofon och click track för en klassisk flöjtist kommer med både tekniska och byråkratiska svårigheter.

The aim of my degree project has been to study the process of combining two artistic disciplines, music composition and textile art. My partner in this collaboration has been Finnish textile artist and clothing designer Riikka Peltola. In the text I set out to answer the following questions: What methods are there to work with music and textile art? How can textile/knitting patterns be translated into music? How to deal with the problem of the language barrier between a composer and a textile artist, and between music and textile art? In addition to a brief overview of relevant projects by other composers and artists, two related works which are part of my degree project are examined: an acoustic concert piece titled Five-Minute Forests and an installation piece Five-Minute Forests II consisting of electroacoustic music played back through headphones and a textile sculpture made by Peltola. Based on the review of the processes, there are two primary ways of working: One is establishing so called loose connections between music and the textile element – for example, agreeing on common themes and concepts but not having the musical and textile objects correlate in a constant way. The other is mapping the music to the textile element such as a textile pattern, for example, in a way in which the musical objects and textile objects do correlate in a constant way. Of the two works which are part of the degree projects, Five-Minute Forests is based on conceptual discussion between me and the textile artist. In the installation piece, I employ both a loose connections approach and a mapping-based approach. The language barrier proved to be challenging to break within the time allocated to the project.

I detta arbete beskrivs samarbetet mellan en blockflöjtist och en kompositör i kompositionsprocessen av ett solostycke för blockflöjt. Studien tog sin bakgrund i en vilja att bidra till blockflöjtens utveckling inom samtida musik. Studien åsyftade att undersöka tidigare nämnda samarbetsprocess samt instuderingsprocessen av det resulterande stycket för instrumenttypen voiceflute, i synnerhet hur instuderingsprocessen påverkades av att stycket aldrig tidigare tolkats eller uppförts. För att uppnå detta hölls frekventa möten mellan musiker och kompositör och både samarbetsprocess och instuderingsprocess dokumenterades genom loggföring. Denna metod resulterade i ett tätt samarbete där både musiker och kompositör tillförde värdefulla kunskaper till både kompositions- och instuderingsprocessen. Samarbetet ledde till ett solostycke för voiceflute, Väntan i Nattavaara. Stycket är väl lämpat till voiceflutens egenskaper och utnyttjar många av blockflöjtens unika uttrycksmöjligheter och alternativa tekniker. Genom studien genererades således ett värdefullt tillskott till den moderna blockflöjtsrepertoaren. Särskilt värde ligger i att stycket skrevs till voiceflute, en sällan förekommande blockflöjtstyp i nutida musik. Studien har även lett till personlig och konstnärlig utveckling för kompositör såväl som musiker. Det finns dessutom vidare forskningsmöjligheter inom området. / This thesis describes the collaboration between a recorder player and a composer in the process of composing a solo piece for recorder. The study was born of a desire to contribute to the development of the recorder in contemporary music. The study aimed to investigate the previously mentioned collaboration process as well as the process of interpreting the resulting piece written for the instrument type voice flute, in particular how the interpretation process was affected by the piece never having been interpreted or performed before. To achieve this, frequent meetings were held between composer and musician, and both the collaboration process and the study process were documented through journaling. This method resulted in a close collaboration where both musician and composer contributed valuable knowledge to the composition and interpretation processes. The collaboration led to a solo piece for voice flute, Väntan i Nattavaara. The piece is well suited to the characteristics of the voice flute and utilizes many of the recorder’s unique methods of expression and extended techniques. The study thus generated a valuable addition to the modern recorder repertoire. Particular value lies in the fact that the piece was written for the voice flute, a type of recorder rarely found in contemporary music. The study has also led to personal and artistic development for both composer and musician. Additionally, there are further research opportunities in the area.