<p>Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. </p><p>Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster. Ovanstående brister i det gamla systemet anses vara tillrättade i det nya systemet. </p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och kartlägga hur pensionssystemet har utvecklats efter 1913 sam t en jämförelse mellan det gamla och det nya systemet. </p><p>Storleken på pensionen bestäms det gamla systemet av inkomsten under de femton bästa åren och det krävs 30 år för att få full ATP-pension. I det nya systemet är hela livsinkomsten pensionsgrundande.</p><p>Medellivslängden har ökat betydligt under de senaste årtionden och förväntas öka i framtiden. Detta betyder att pensionerna vid oförändrar pensioneringstidpunkt skall betalas ut under längre period med ökade kostnader som följd. För att upphäva effekten av detta skulle vi med ATP systemet behövt antingen höja avgiften eller successivt höja pensionsåldern från nuvarande 65 år. </p><p>Vid marginellt tillväxt skulle de blivande pensionerna enligt de gamla pensionssystemet bli högre i löntagarnas inkomst, om det gamla systemet kunde fortsätta att fungera. Men det är inte fallet eftersom det blir för dyrt. Då pensionsrätter och utbetalda pensioner följer prisutvecklingen och inte den samhällsekonomiska tillväxten. Det gamla systemet tar med andra ord inte hänsyn till om det finns pengar att betala ut eller inte. </p><p>Enligt det nya pensionssystemet finns det två huvudprinciper. Den ena är avgiftsbaserad, dvs. att pensionen är helt beroende på storleken av inbetalda avgifter under hela livet och medellivslängden vid pensioneringen. Den andra huvudprincipen är att pensionerna anpassas till tillgångar i ekonomin, vilket sker genom att intjänade pensionsrätter räknas om i förhållande till det allmänna inkomstutvecklingen och att utbetalda pensioner följer inkomstförändringen för de förvärvsverksamma. </p><p>Pensionen i det nya systemet är baserad på en fast avgift, dvs. 18,5 procent av den inkomst som ger pensionsrätt. Av avgiften går 16,5 procent till en fördelningssystemkonto, 2 procent överförs till en individuellt premiereservskonto. Individerna skall själv kunna välja kapitalförvaltare för sina pengar i premiereservskontot. </p>

<p>Genom att Sverige reformerat migrationsprocessen samt förnyat utlänningslagen 2006 skall denna studie genom en beskrivande begreppsanalys se på hur man förhåller sig till de gemensamma mål EU satt upp utifrån Haagprogrammet. Studien behandlar regeringens proposition samt utvärderingen vilka belyses från det hierarkiska styrningsperspektivet. Materialet är avgränsat till begreppen ”Tvåpartsprocessen”, ”Effektivt förfarande” samt ”Gemensamt asylområde”, utifrån Haagprogrammets tredje av de tio viktigaste vägledande direktiven för en harmoniserad migrationspolitik. Resultaten påvisar att propositionens förhållningssätt till programmet är god medan utvärderingen fått i tilläggsdirektiv att skjuta behandlingen av relationen till överordnade EG-instrument på framtiden, vilket gör att det har en väldigt begränsad hantering. Överlag och med stöd i tidigare studier anses den nya migrationsprocessen och förvaltningens omorganisering ha tydliga influenser av ett framtida ökat mellanstatligt samarbete. De mål, riktlinjer eller strategier som EU tar beslut om implementeras i det här fallet i Sverige vilket kan anses ge goda effekter på migrationspolitiken.</p>

<p>Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna. Deltagare i nätverket är forskare från högskolan, personer från kommunerna, vilka arbetar med skolutveckling samt representanter från berörda fackförbund.</p><p>Forskningen har hittills, till största del, utgått från de nya lärarnas egna uppfattningar om sin situation. Under en nätverksträff uppkom dock önskemål från en deltagande kommun om ökad kunskap kring hur rektor ser på de nya lärarnas situation, grundat kring det ansvar de har. Utifrån denna nya och intressanta vinkling valdes detta forskningsområde inför föreliggande examensarbete. Med anledning av att området är relativt outforskat sågs även möjligheten att bringa, åtminstone en liten mängd, ny kunskap. Då förslaget på forskningsområde kom från en kommun kom examensarbetet att få en uppdragsgivare på förvaltningsnivå.</p><p>Syftet, att studera hur rektor ser på nya lärares första tid i yrket, formulerades av uppdragsgivaren och författaren tillsammans. Som avgränsning av syftet formulerades tre frågeställningar, hur ser rektor på nya lärare, hur ser rektor på nya lärares kompetens och hur tänker rektor vid anställning av nya lärare?</p><p>Undersökningens karaktär är en fallstudie av samtliga 17 rektorer i X kommun. Rektorerna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Svaren har därefter skrivit ned på papper, dock inte ordagrant. Utifrån utsagorna har sedan resultatet utarbetats. Detta har redovisats inom respektive frågeställning.</p><p>Resultatet visar att rektorer har en god bild av de nya lärarnas arbetssituation. I de flesta fall erbjuds mentor, enligt det framarbetade avtalet med förvaltningen i kommunen. I övrigt erbjuder de inget nämnvärt stöd. Vid rekrytering är det arbetslagets sammansättning som är den tyngst avgörande faktorn. De flesta av rektorerna tänker inte annorlunda vid anställning av en ny lärare jämfört med en erfaren trots att det är väl medvetna om vilken arbetssituation de möter. För att få en förståelsegrund till resultatet har relevant litteratur kring rektorsrollen, rektors kontext, rektorsyrkets historiska utveckling samt arbetslagslitteratur bearbetats. Lundgren, Svedberg, Arfwedson samt Hallerström är exempel på författare som nyttjats för detta.</p>

<p>Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007</p><p>Läraryrket är en komplex verksamhet vilket kan leda till att nya lärare upplever svårigheter under sin första tid i yrket och förväntningarna stämmer inte alltid överens med hur verkligheten ser ut. Det finns även ett allmänt intresse av att ta tillvara på de kunskaper som den äldre generationen lärare med lång erfarenhet av yrket besitter. Mentorskap har visat sig vara en lyckad strategi när det gäller bemötande av nya lärare och att ta tillvara på erfarna lärares kunskaper.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mentorskap kan fungera och hur mentorskap kan vara utformade. Studiens övergripande frågeställningar utgick från de faktorer som avgör vad mentorskap resulterar i, det vill säga handledarnas egenskaper, adepternas ansvar samt mentorskapets för- och nackdelar. Studiens underlag baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två mentorer respektive två adepter, oberoende av varandra. Samtliga informanter var verksamma i grundskolans tidigare år.</p><p>Studiens resultat visar att det inte bara är nya lärare som behöver stöd i form av handledning, utan även verksamma lärare som ställs inför uppgifter de anser sig ha bristande kunskaper om. För att ett mentorskap ska bli framgångsrikt behövs ett fungerande samarbete mellan handledare och adept, en väl strukturerad plan, tydliga mål och schemalagd tid avsatt för båda parter.</p><p>Samtliga informanter har fortsatt samarbetet efter att mentorskapen avslutats och tror att de samarbetat på ett liknande sätt även om mentorskapen inte funnits. Detta kan bero på att informanterna haft sina mentorer respektive adepter på den egna skolan. Enligt tidigare forskning har det också visat sig att mentorssamarbeten kan uppstå naturligt när nya lärare undervisar sida vid sida med en äldre, mer erfaren lärare. Detta ställer mentorskapets mening på sin spets.</p><p>Studiens mest påfallande resultat är adepternas brist på avsatt tjänstetid. För alla lärare är planeringstiden viktig för att få den ordinarie undervisningen att fungera. Att tvingas ta av denna tid kan vara förödande för många, framförallt för nya lärare som ännu inte blivit trygga i sin yrkesroll. Tidigare forskning tar inte upp detta problem och det är av stor vikt att dilemmat konkretiseras inför framtida mentorskap.</p>

<p>Syfte: På 90-talet bestämde Ingvar Kamprad att fyra testvaruhus skulle utses för att vara egna bolag inom IKEA-koncernen. Kamprad ville att varuhusen skulle hitta tillbaka till den småföretagaranda som en gång fanns inom IKEA. IKEA Gävle valdes ut för detta uppdrag och vi har utfört studien efter att ha kommit i kontakt med IKEA Gävles ekonomichef som satt in oss i ämnet. Ekonomichefen gav som förslag att vi skulle jämföra deras varuhus med ett annat varuhus i samma storlek, valet av varuhus blev IKEA Uppsala. Vi ansåg att detta var ett intressant uppdrag för både oss och dem. Syftet har varit att ta reda på om målen med IKEA Gävles projekt har uppnåtts eller inte.</p><p>Metod: Vi har samlat in information genom att studera litteratur och skapat förståelse med hjälp av detta. Sedan har vi utfört ett antal intervjuer på respektive varuhus som bidragit till vår empiri. Med denna information har grunden till vår analys byggts. Vi har redovisat informationen vi fått genom intervjuer samt vår analys genom att dela upp den i olika delområden för att tydliggöra på vilket sätt IKEA-projektet skiljer sig från IKEA Uppsala.</p><p>Resultat & slutsats: IKEA Gävle har delvis lyckats hitta tillbaka till småföretagsamhet genom att utveckla ett flertal annorlunda idéer och lösningar samt korta ned kommunikationsvägarna i varuhuset.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar som vi har upplevt är med tanke på tid. Detta har lett till att när vi har valt att göra empirin, har vi endast genomfört intervjuer med personer i ledningen för deras syn på projektet/organisationen. Ett förslag till fortsatt forskning är att medarbetarna på respektive varuhus också kan intervjuas för att ge ytterligare perspektiv på projektet/organisationen.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vår uppsats bidrar med kunskap om hur bolag inom och utanför en koncern kan arbeta på annorlunda sätt. Det främsta bidraget som kommer från arbetet är sammankopplat med syftet med uppsatsen och dess innebörd för IKEA Gävle, det ligger i jämförelsen mellan varuhusen och hurvida vi anser att målen med projektet uppnåtts. Vår uppsats kommer förhoppningsvis bidra till IKEA Gävles egna sammanställning och utvärdering av projektet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.</p><p> </p><p>Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.</p><p> </p><p>Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.</p>

<p>Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet. Resultatet visar att bilden av scientologerna är väldigt splittrad och hur rörelsen framställs varierar från material till material. Huruvida Scientologikyrkan ska ses som en sekt eller som en ny religiös rörelse är omdiskuterat. Främst rörelsens kritiker benämner den som en sekt och pekar på olika karaktärsdrag för just en sådan, medan religionsforskare undviker detta negativt laddade begrepp.</p><p> </p><p>Nyckelord: Scientologerna, Scientologikyrkan, nya religiösa rörelser, sekt, dianetik.</p>

<p>This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals’ image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus. Since the study is small and the respondents are few I have not been able to draw any general conclusions. But under the circumstances and results of my study I have drawn my own conclusions about what educational leadership means and what impact the organization has for the rector to serve as educational leaders. Succinctly, this can be expressed as follows; Being an educational leader and to exercise educational leadership is about you as president in all your decisions based on what is best for students. And about the organization I have come to the conclusion that it does not make much difference to the principal's ability to function as educational leaders, however, is the organization that sets up guidelines for how the head teacher designs his or her educational leadership.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och här även göra en jämförande studie. Med denna metod vill man på ett tidigt stadium upptäcka och påbörja arbete med de elever som behöver extra hjälp med läsinlärning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom läsinlärning i den svenska skolan. Här presenteras även TIL- programmet. Som metod har jag använt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, specialläraren på varje skola inom kommunen på grundskolans tidigare år. Resultatet påvisade att där läraren följde TIL- programmet framkom ett tydligare positivt resultat. Slutsatsen är att man följer metoden olika mycket i skolorna och ju mer programmet följdes, desto tydligare och snabbare positiva resultat.</p><p> </p>

<p>I studien undersöks hur matematikundervisningen bedrivs i två klasser, motsvarande år fem i Sverige, i en skola på Nya Zeeland, samt elevernas och lärarnas uppfattningar om densamma. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär till samtliga elever, samt genom intervjuer med de båda lärarna var för sig, samt enskilda intervjuer med fem av eleverna. Därtill har även egna observationer genomförts vid fyra lektionstillfällen, två för vardera klassen. Några generella slutsatser kan ej dras, men man kan konstatera att en kombination av olika undervisningsmetoder är något som samtliga elever föredrar. Dock finns det metoder som eleverna hellre arbetar med än andra, såsom matematiska spel och undersökningar som relaterar till det vardagliga livet. Även lärarna föredrar undersökningar, men också gruppövningar i små grupper. Vidare föredrar de att göra undervisningen så praktiskt inriktad som möjligt för att försöka uppnå bästa möjliga förståelse hos eleverna.</p>