Good power quality is not only determined by uninterruptable power supply, voltage deviations also affect the function of the network and the equipment connected. Electromagnetic disturbances as flicker, harmonics, interharmonics and unbalance are decreasing the power quality. How are the measurement methods and restrictions stated, to keep the voltagedeviations within reasonable limits and thereby maintaining the networkfunction? Lillgrund wind farm has power quality restrictions set by E.ON Elnät to fulfil in the connection point to the subtransmission network. In addition isa fault ride through requirement set by SVK. All equipment connected tothe network are introducing voltage changes, which can be measured at the point of connection. The scope of the thesis has been to explicitly determine Lillgrund‟s emissions. Three-phase voltage and current measurements have been performed, with measurement systems comprising different bandwidth, to analyse the power quality parameters.Comparisons between standard documentation and technical specifications have been made in order to precise what is considered as good power quality and how it can be measured accurately.

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning.   Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn.   Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar.   Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form. Utöver detta har skriftliga källor från organisationen använts.   Resultat, slutsats: Det finns en öppen diskussion om och en tanke på att skapa balans mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet. På den högsta nivån finns en övertygelse om att verktygen är effektiva och att alla måste äga uttrycket gemensamt, men nivå 2 och 3 upplever målen som många och har svårt att komma ihåg dem. Kritiken mot systemet skjuter in sig på att målen är otydliga. Det grundläggande antagandet är att det på vetenskaplig väg går att mäta för att driva förändring. Bakom ambitionen att skapa balans finns dels omgivande faktorer som de avtal med regeringen som organisationen verkar under, dels den egna organisationens och medarbetarnas egenart där de tre undersökta nivåerna menar att friheten tidigare var först för stor och att disciplinen sedan var för hård.   Förslag till fortsatt forskning: Vad händer i ett integrerat styrningssystem av värde­grunder och det balanserade styrkortet när det ska förändras? Hur ser processen ut när Sveriges Radio förändrar styrningssystemet i samband med nästa avtal?

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser. I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande. När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått. I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston. I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor. / In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions. In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead. When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement. In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity. In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills. The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.

Reliable energy storage systems are necessary in modern sustainable societies. Storing energy in a spinning flywheel is an old technology which is further investigated in this project. By examining the reactionary forces and friction loss for bearings in a flywheel system, using both MATLAB and Google Spreadsheets, conclusions about the systems design can be drawn. Out of the reactionary forces acting on the rotor, the gravitational force and the mechanical unbalance force proved to be the significant ones, while the gyroscopic reactionary force was relatively small. According to these calculations, to minimize the friction losses, a disc shaped flywheel should be constructed. In general smaller bearing of a chosen bearing type will cause less friction than a bigger bearing of the same type. The bearings also have to be strong and durable enough to meet the requirements of the application.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna. Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna. Data för de krisande länderna visar på att dess konkurrenskraft har urholkats sedan införandet av euron. Analysen startar år 2001 då samtliga länder hade övergått till euron. De tillvägagångssätt som analyseras är en sänkning av de relativa arbetsgivaravgifterna, en sänkning av de relativa lönerna eller en ökning av den relativa produktiviteten. Som sista möjliga tillvägagångssätt analyseras ett utträde ur EMU. Svårigheter med samtliga tillvägagångssätt lyfts fram och slutsatsen att en real depreciering tar lång tid och kräver hög arbetslöshet dras. I den empiriska delen görs jämförelser med de baltiska länderna under krisen 2008- 2011 och med Sverige under 1990-talskrisen. Analysen visar att de baltiska länderna lyckades genomföra en real depreciering genom att sänka de nominella lönerna och öka den relativa produktiviteten, dock till en hög kostnad i form av ökad arbetslöshet. Sveriges nominella depreciering av växelkursen analyseras och används som ett bra exempel på hur en real depreciering leder till förbättring av konkurrenskraften. Eftersom reala deprecieringar tycks förutsätta arbetslöshet beräknas så kallade uppoffringskvoter som visar hur stor ökning av arbetslösheten som krävs för varje procents reala depreciering. Hypotesen att de baltiska ländernas uppoffringskvoter är lägre än motsvarande kvoter för krisländerna i euroområdet till följd av svagare fackföreningar visar sig stämma, likaså att Sveriges uppoffringskvot under 1990- talskrisen var lägre eftersom en extern depreciering kunde göras. Uppsatsen drar slutsatsen att den relativa produktiviteten är av största betydelse för att lyckas med en real depreciering. Vidare dras slutsatsen att Irland och Spanien bör klara sig ur krisen med hjälp av reala deprecieringar, men att situationen för Portugal Italien och Grekland ser mörkare ut. Rekommendationer ges för Portugal och Italien att genomföra fler reformer för att öka sin relativa produktivitet. Ett utträde ur EMU för Grekland befaras ske i framtiden och reflektioner kring de problem som i så fall kan uppstå görs.

Studier visar att dagens elever känner oro inför framtiden och de klimatförändringar vår värld utsätts för. Skolverkets nationella kartläggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hälften av de tillfrågade gymnasielärarna inte bedriver någon undervisning i ämnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrågor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förståelse kring klimatförändringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta är ett realistiskt problem då en mängd studier visar att dagens ekosystem utsätts för en mängd stressfaktorer, med ursprung i klimatförändringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd. Modellen som används i undersökningen är en generell Lotka-Volterra-modell vilken fungerar som analytiskt verktyg. Skolverket betonar matematikens roll som ämnesöverskridande verktyg och modellekosystem ger elever möjlighet att använda matematiska kunskaper i ett verkligt scenario. I studien undersöks även hur pass stor exploatering topp-predatorer kan utsättas för i takt med ökade klimatförändringar. De undersökta områdena inbegriper tre- och fyr-artssystem i marina och terrestra miljöer. Resultaten visar att exploateringen måste minska i takt med ökade klimatorsakade förändringar i samtliga fall, undantag terrestra tre-artsystem som utsätts för förändrade interaktionsstyrkor. / Studies show that today's students are worried about the future and the increasing climate change. A survey made by the Swedish National Agency for Education about environmental education shows that approximately half of the surveyed secondary school teachers are not engaged in teaching in the field. This study describes an alternative model for teaching environmental issues. Students are by the modeling of ecosystem given an opportunity to deepen their understanding of climate change associated with the exploitation of top predators. This is a realistic problem, numerous studies show that today's ecosystems are exposed to a variety of stressors, with the origin of climate change, and the exploitation of top predators can lead to serious consequences with extinction as a result. The model used in this study is a generalized Lotka-Volterra model which works as an analytical tool. The Swedish National Agency for Education emphasizes the role of mathematics as interdisciplinary tools and model ecosystem gives students the opportunity to use math skills in a real scenario. The study also investigated how much exploitation top predators can be exposed to in line with increased climate change. The research sites include three-and four-species system of marine and terrestrial environments. The results show that the exploitation must be reduced in line with increased climate-caused changes in all cases, except terrestrial three-species system exposed to changes in interaction strengths.

Stressrelaterade besvär ökar och familjelivet har en betydande roll för att bidra till individens hälsa. Det är av vikt att öka medvetenheten om en god balans mellan arbetsliv och familjeliv för att åstadkomma en god hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever livspusslet med arbetsliv och familjeliv utifrån ett folkhälsoperspektiv. Studien har använt sig av en kvalitativ metod och baseras på ett målstyrt urval av sex arbetande småbarnsföräldrar som har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlande intervjumaterialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att arbetstid, arbetsmiljö och flexibilitet har en stor betydelse när det kommer till stress inom arbetslivet hos småbarnsföräldrarna. Att få mer tid för familjelivet och ett ökat stöd från omgivningen hade enligt småbarnsföräldrarna underlättat vardagen och är något som de flesta av deltagarna hade önskat mer av. Vidare påvisar resultatet att småbarnsföräldrars hälsa påverkas av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv, vilket ofta resulterar i stress, energibrist och fysisk överbelastning. Studiens slutsats är att småbarnsföräldrars hälsa påverkas negativt av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv.

Till följd av utbrottet av covid-19-pandemin gick många företag över till distansarbete. Syftet med denna studie att undersöka vilka effekter det ofrivilliga distansarbetet har haft på anställda som arbetar med agil utveckling. För att besvara detta formulerades två frågeställningar: Hur har ledare i agila team upplevt att deras psykosociala arbetsmiljö har påverkats av det påtvingade distansarbetet under Covid-19-pandemin? Samt: Hur har ledare i agila team upplevt att gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv har förändrats? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med 7 deltagare som innehar ledande positioner i agila utvecklingsteam. För att analysera det som framkom i studien användes en gränsteori samt krav-kontroll-stödmodell. Slutsatsen visar att studiedeltagarna har hög kontroll över sin arbetssituation, trots att de har behövt arbeta enligt nya arbetsmetoder. Det framkom att det finns möjligheter att få hjälp/stöd från kollegor och chef, men att det inte finns utrymme för spontanitet i lika hög grad som tidigare. De uppgav vidare att gränserna mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut. Flera menade dock att det inte har varit något problem då de identifierar sig med sitt jobb. / As a result of the outbreak of the covid-19-pandemic, many companies switched to teleworking. The purpose of this study is to investigate the effects of involuntary teleworking on employees working with agile development. To answer this, two questions were formulated: How have leaders in agile teams experienced that their psychosocial work environment has been affected by the forced teleworking during the Covid-19-pandemic? As well as: How have leaders in agile teams experienced that the demarcation between private life and working life has changed? To answer the questions, semistructured interviews were conducted with 7 participants who hold leading positions in agile development teams. To analyze what emerged in the study, a border-theory and job-demand-control-support model were used. The conclusion shows that the study participants have high control over their work situation, even though they have had to work according to new working methods. It emerged that there are opportunities to get help from colleagues and the manager, but that spontaneity does not exist as much as before. They further stated that the boundaries between work and private life have been blurred. However, many believe that there has been no problem as they identify with their job.

Bakgrund: Det har påvisats att brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan ge upphov till psykisk ohälsa och att grundskollärare är särskilt utsatta gällande höga krav och låg kontroll i arbetet. Tidigare studier har visat på att höga krav är en stor riskfaktor för att stressrelaterade psykiska besvär kan uppkomma i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vidare ses att obalans mellan arbete och privatliv kan påverka den psykiska hälsan negativt och att grundskollärares arbetsuppgifter kan påverka balansen mellan arbete och privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan utmattning bland grundskollärare och deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö samt den balans mellan arbete och privatliv de beskriver. Metod: Studien var kvantitativ med en tvärsnittsdesign och bekvämlighetsurval som bestod av grundskollärare. Ett elektroniskt frågeformulär baserat på Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III användes för att samla in data som genererade 85 ifyllda frågeformulär. Korrelationsanalys, bivariata och multipla regressionsanalyser samt oberoende t-test användes som analysmetoder i SPSS. Resultat: Resultatet från den multipla regressionsanalysen indikerade en statistisk signifikant association mellan utmattning och obalans mellan arbete och privatliv (β= ,601, SE= ,072, P< ,001). Signifikanta samband identifierades i bivariata regressionsanalyser för krav och kontroll i arbetet och utmattning. De oberoende t-testen påvisade signifikanta skillnader för utmattning där de respondenter som upplevde en hög obalans mellan arbete och privatliv upplevde högre utmattning jämfört med de som upplevde låg obalans oberoende av vilken grad av krav och kontroll som upplevdes. Slutsats: Faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar utmattningsgraden negativt. Då detta är en tvärsnittsstudie går det inte att dra några kausala samband och mer forskning med longitudinella studier med större population och ett obundet slumpmässigt urval krävs för att säkerställa dessa resultat. / Aim: The aim of the study was to investigate whether there is any association between exhaustion among primary school teachers and their psychosocial work environment as well as the work-life balance they describe. Method: The study employed a cross-sectional design and an electronic questionnaire, based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III, was used to collect the data which generated 85 completed questionnaires. The data was analyzed with correlations analysis, linear regression analysis, and t-test. Results: The result indicated a statistically significant association between exhaustion and work-life imbalance (P< .001). The degree of exhaustion was significant higher for those who experienced a high work-life imbalance compared with those who experienced a low imbalance regardless of the degree of demand and control in work. Conclusion: The psychosocial work environment affects the degree of exhaustion. As this is a cross-sectional study, it is not possible to draw any causal relationships and more research with longitudinal studies with random sample and larger populations is required to ensure these results.

Syfte: Att med fokus på obalans och balans öka förståelsen för hur konkurrerande logiker hanteras i styrningen av kriminalvården i Sverige. Metod: Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt där 7 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor, där den enskilde individen har fått beskriva sin upplevelse av straff och vård. Uppsatsen har en abduktiv ansats då en kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri har gjorts. En analys har sedan genomförts, baserat på det empiriska resultatet och den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Ur organisationens perspektiv, uppnås balans mellan de konkurrerande logikerna straff och vård genom att anstalten försöker motivera klienterna till förändring i tankesätt och handlingsmönster, och erbjuder klienterna arbete, programverksamhet, utbildning, fritidsaktiviteter, och har samarbetsavtal med externa organisationer inför frihetsförberedande åtgärder som permissioner och utsluss. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till ökad förståelse hur de konkurrerande logikerna straff och vård hanteras med hjälp av styrmedel, med fokus på obalans och balans. Ur studien framkom att den öppna anstalten omfattas av styrmedel som påverkar balansen mellan straff och vård, där obalans är dominerat av straff, balans mer balans mellan straff och vård. Studien kartlagde styrmedel som påverkar balansen mellan obalans eller balans, styrmedel som orsakar obalans, och styrmedel för att uppnå balans. Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie hur styrmedel hanteras på en anstalt av högre säkerhetsklass med fokus på obalans och balans mellan de konkurrerande logikerna straff och vård, och jämföra med de resultat som framkommit i denna studie / Aim: Focusing at imbalance and balance increase the understanding of how competing logics is managed in the management by the correctional care in Sweden. Method: The qualitative study was made with a hermeneutic starting, with 7 semistructured interviews which were made, and where the individual respondents described their own experience of punishment and care. The paper uses an abductive approach where a continuous interaction between theory and empirical data has been used. The analysis was based on the empirical result and the theoretical frame of reference. Result & Conclusion: From the perspective of the organization, balance is achieved between the two competing logics “punishment” and “care” thanks to the prison trying to motivate the prisoners to change their thoughts and behaviours, and to offer the client work, different programs, education, leisure activity, and to have cooperation contracts with external organizations before freedom preparing actions like permissions. Contribution of thesis: The study has contributed to an increased understanding how the competing logics punishment and care manages with help by controls, focusing at imbalance and balance. Out of the study it emerged that the low-risk prison comprises by controls like affect the balance between punishment and care, where imbalance is dominated by punishment, balance more balance between punishment and care. The study maped controls which affect the balance between imbalance and balance, controls which cause imbalance, and controls to reach balance. Suggestions for future research: Further study would be how controls managing at a prison of higher security focusing on imbalance and balance between the competing logics of punishment and care, and compare the results with the results from this study.