Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

Studien syftade till att undersöka hur arbetstagare hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur deras gränsdragning sker. Med arbetstagare genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att den gränsdragning som fungerade bäst är att ha tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv. Flextid i form av att styra sin arbetstid och stöd från arbetsgivare och familj var faktorer som bidrog mest till att arbetstagarna kunde nå balans. Faktorer som hindrade balansen mest var arbetsbelastning, tillgänglighet utanför arbetstid och tid. Resultatet analyserades sedan utifrån en modell om work-life balance och en teori om gränsdragning. Därefter följer en diskussion kring resultatet utifrån studiens bakgrund, teori, tidigare forskning och egna slutsatser. I slutsatsen belystes vikten av att organisationer och arbetstagare behöver bli medvetna om vad de kan göra för att skapa förutsättningar för god balans, för att arbetstagarna ska kunna utvecklas.

Markvibratorer används för att packa ihop marken och stabilisera underlaget för att öka dess bärighet vid byggnationer av till exempel vägar eller hus. Företaget Steelwrist har som affärside att tillverka tillbehör som effektiviserar användandet av grävmaskiner. I deras produktprogram ingår en maskinburen markvibrator. Som ett steg att göra vibratorn mer sofistikerad vill företaget ta fram koncept för att kunna variera vibrationskraften, en funktion som idag saknas. Målet med arbetet som redovisas i denna rapport är att ta fram en lösning på hur man kan variera kraften i en befintlig markvibrator av typen Steelwrist HC60 under drift. Inom ramen för detta examensarbete har en förundersökning gjorts för att kartlägga  vad som används idag och två intressanta lösningar presenteras i rapporten. Vidare redovisas resultaten av en påföljande konceptgenerering som gav upphov till flertalet idéer som senare presenterades för företagets utvecklingsavdelning. I samband med detta möte togs beslut om att konstruera ett av förslagen som huvudkoncept och att utreda en annan ide som alternativt koncept. I denna rapport redovisas processen med konstruktionsarbetet som utförts med datorstödd design i form av CAD-programmet Solidworks. Resultat presenteras av två framtagna koncept som båda uppfyller kravspecifikationen. Några förenklade beräkningar av krafterna som systemet utsätts för är utförda, samt FEM-analyser som bekräftar att dimensionerna i konstruktionerna är tillräckliga. I en efterföljande analys och diskussion utvärderas resultaten samt ges förslag på fortsatt arbete.

Title:Real estate agent's balance between work and private life, A qualitative study on how today's digital technology can affect real estate brokers' balance between work and private life   Level:Thesis for Bachelor’s Degree in Business and Administration, Spring semester 2019   Author(s):Matilda Freme, Frida Hernudd   Supervisors:Agneta Sundström & Kristina Mickelsson   Aim:The purpose is to gain an increased understanding of how digitization affects individuals within sales organizations and their ability to balance their time for work and private life.   Method:The study has used a qualitative method. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews whose selection is real estate brokers in the Stockholm region.   Result & Conclusion:Results show that digital technology leads to imbalances with real estate agents, but in some respects it has to do with the profession itself and the norm of what the professional role should and should meet with its customers. Result also shows that digital technology often facilitates the work of real estate agents, but that privacy associated with increased flexibility leads to a more limited privacy. Furthermore, we found that some real estate agents were better and others worse to deal with the imbalance that exists between work and private life.   Contributions:The result that our study has shown is that real estate agents, who work on a commission-based salary, experience an imbalance between work and private life. The imbalance is based on a combination of the profession's in itself and how digitalization has led to increased flexibility and thus increased accessibility. This can give other commission-based organizations an insight into - on the one hand - how well sustainable the profession and this salary set are, and on the other hand how digitalization should be managed so as not to allow, for example, accessibility to increase. Theories and arguments about digitization and its impact within a commission-based organisation do not seem to exist. This also creates the essay's contribution and the fulfillment of our research gap. Our study thus contributes to an increased understanding of the balance between work and private life within commission-based professions and how this is affected by digitization such as smartphones and computers.   Suggestion for future research: Examine a commission-based profession, but with a different professional role, for example in Telecom companies. This is to be able to see how the impact of digitization acts in this context and if there exists any imbalance within this professional role. Second suggestion:  examine real estate agents, who work based on fixed salary, and whether they experience the same stress on accessibility and whether they experience imbalance between work and private life with digitalisation. Thirdly: examine if different types of personality in real estate agents also mean different degrees of work-life balance.    Key words: Work, privacy, digitization, real estate broker, balance, imbalance, boundary drawing

Stress kan definieras som obalans mellan de krav och den förmåga som den enskilde individen ställs inför och hur detta hanteras. Stress är en naturlig reaktion som skyddar vår existens. När stressen blir långvarig kan den leda till ohälsa. Sjuksköterskor möter patienter med stressrelaterad ohälsa inom olika vårdformer. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av stress kopplat till utmattningssyndrom och hur sjuksköterskor i ett tidigt skede kan identifiera stressrelaterade symtom. Det är en litteraturstudie som baseras på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har granskats med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) protokoll för kvalitetsbedömning. Vårt resultat bildar fem huvudteman och fyra subteman. Resultatet visar hur patienter med utmattningssyndrom upplever en obalans mellan arbete och vila. Vidare leder obalansen till kroppslig sjukdomsupplevelse. Det har visat sig hur patienter till en början ignorerat kroppsliga symtom som signalerat sviktande hälsa. Det är både fysiska och psykiska symtom som föregått ett tillstånd av utmattningssyndrom. Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid stressrelaterad ohälsa. Patienter med stressrelaterad ohälsa beskriver hur de slutligen kommit till en punkt där de accepterat sitt tillstånd, vilket leder till en försoning som bidrar till återvunnen hälsa. Det framkom att patienter kunde uppleva en misstro och okunskap från sjukvårdspersonal vid diagnostisering av utmattningssyndrom. Samtal där patienter blivit lyssnade till visar sig vara det främsta stödet. Samtalen beskrivs som en livlina. För att förbättra omvårdnaden av patienter med stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskor genom ökad kunskap och förståelse bidra till en bättre vård. Genom lyhördhet och engagerat samtal med patienter kan symtom upptäckas tidigare, vilket leder till snabbare tillfrisknande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Skillnaden i muskelstyrka mellan dominant och ickedominant ben hos fotbollspelare hartidigare studerats. Det finns inget enhälligt resultat om vilket ben som är starkast eller om detalls föreligger någon skillnad. Tidigare forskning har utfört mätningarna i sittandeutgångsposition vilket inte stämmer överens med fotbollspelares huvudsakliga aktivitet. Syftetmed uppsatsen var att, hos en grupp fotbollspelare i division ett och två, beskriva och jämföraden maximala muskelstyrkan mellan dominant och ickedominant ben. Datainsamlingenutfördes i en liggande utgångsposition då detta ger liknande muskellängdsförhållandet somvid stående. Mätinstrumentet var dragapparaten Genesis Single från Inmotion Intelligence.Studien är en beskrivande, jämförande tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av en grupp manligafotbollspelare i svenska division ett och två.Resultatet i studien visade ingen signifikant skillnad i maximal muskelstyrka mellan dominantoch ickedominant ben. Vinkeln av knäflexion vid vilken knäflexorer respektive knäextensorerutvecklar maximal muskelstyrka, skiljer sig inte mellan dominant och ickedominant ben. Vadgäller den, ur maximal muskelstyrkesperspektiv, optimala vinkeln visar resultatet attknäflexorer inte utvecklar maximal styrka vid samma grad av flexion som knäextensorerna.Detta gäller både dominant och ickedominant ben. Fotboll är en sidodominant idrott menstudiens resultat tyder på att fotbollsutövande inte leder till muskulär obalans mellandominant och icke dominant ben. / The difference in muscle power between dominant and non-dominant leg in soccer has beenpreviously studied. There is no consensus on which leg is stronger or whether a differenceexists or not. Previous research conducted measurements in a seated starting position whichdoes not conform to the soccer player's main activity.The purpose of this study was, in a group of soccer players in Swedish first and seconddivision, to describe and compare the maximum muscle power between dominant and nondominantleg. Measurements were performed in a horizontal starting position as this givessimilar muscle length ratio as when standing. The machine used during the measurements wasGenesis Single from Inmotion Intelligence. The study was conducted with a descriptive andcomparative cross-sectional design. The sample consisted of a group of male soccer players inthe Swedish first and second division.The results of the study showed no significant difference in peak muscle power betweendominant and non-dominant leg. The angle of knee flexion in which knee flexors and kneeextensors develop maximum muscle power, did not differ between dominant and nondominantleg. The results showed that knee extensors did not produce maximum musclepower at the same degree of knee flexion as the knee flexors did. This applied to bothdominant and non-dominant leg. Football is a side dominant sport, but the study's resultssuggest that football practice will not lead to muscular imbalance between dominant and nondominantleg.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. Då HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet är det intressant att se hur de hanterar sina egna förhållanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstår beror oftast på att arbetslivet invaderar på fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att få balans handlar om individens förutsättningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrån, men även individens egna strategier för att uppnå balans har betydelse i sammanhanget. Då ämnet ”work-life balance” inte är fullständigt för att uppnå syftet med undersökningen har vi även valt att lägga till områden som flexibilitet, tillgänglighet och stress i vår studie. Vi har valt en kvalitativ datainsamlingsmetod och intervjuat tio medarbetare på en HR-avdelning. De variabler vi ansåg ha betydelse för undersökningen är en någorlunda jämn könsfördelning samt medarbetarnas olika ansvarsområden inom HR-enheten. Detta för att se om dessa olikheter påverkar möjligheten till medarbetarnas balans i vardagen. Skillnaderna vi sökte bland urvalet till intervjuerna visade sig inte ha betydelse för resultatet. Istället var medarbetarnas olika individuella förutsättningar relevanta för att kunna skapa balans.  Det vill säga familjeförhållanden samt vart medarbetarna befinner sig i livet.  Resultatet i analysen visar att flexibilitet och tillgänglighet är två viktiga faktorer när obalans uppstår men också för att skapa balans. Medarbetarna i undersökningen har samma förutsättningar på arbetsplatsen, nämligen de flexibla arbetstiderna. Utifrån möjligheten att planera sina dagar själv kan medarbetarna också använda sina egna tillvägagångssätt för att skapa balans som till exempel träning eller andra intressen. Däremot kan inte ett flexibelt arbete garantera en balans mellan de olika sfärerna. Har medarbetaren svårt att hantera flexibilitet i arbetet är det också svårt för medarbetaren att hantera kraven utifrån. Deltagarna i studien menar att det flexibla arbetet är något de lär sig hantera med åren och som utvecklas till en individuell skicklighet. Det krävs erfarenhet i denna arbetsform för att lära sig planera och prioritera för att få livets olika delar att gå ihop.

Denna studie görs på uppdrag av ett mindre modeföretag som har problem med att midjan är i obalans på deras åtsittande klänningar. Problemet är återkommande och är oberoende av plaggmodell eller provperson. Enligt företagets standard är midjan sänkt från dess naturliga position vilket indikerar på att det är den sänkta midjan som orsakar balansfelet. Litteraturen beskriver olika balansfel orsakat av kroppshållning men detta anses inte vara källan till problemet. Balansfel som uppstår på grund av mönterkonstruktionens utförande saknas inom litteraturen och ska därför utforskas. Syftet med denna rapport är att ta fram en klänningsgrund med fokus på att undersöka orsaken till balansfel kring en sänkt midja och vilka åtgärder som krävs för att generera bättre passform. Genom att sy upp några av litteraturens grundkonstruktioner med naturlig midja för att sedan sänka den till företagets utvalda position för målgruppen har dessa analyserats och jämförts mot varandra för att upptäcka balansfel enbart vid sänkt midja. Detta balansfel exponeras tydligast i profil där midjan inte håller en horisontell linje. Sidan och bak är på en lägre position än fram och kräver därför justering. För att generera bättre passform utan balansfel kring midjan bör sänkning ske olika fram, i sidor samt bak.

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.</p><p>I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.</p><p>När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.</p><p>I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.</p><p>I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor.</p> / <p>In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions.</p><p>In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead.</p><p>When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement.</p><p>In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity.</p><p>In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills.</p><p>The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.</p>

No description available.