Att nå miljömålen och följa klimatmålen i Parisavtalet är avgörande för att vår generation ska kunna överlämna jorden till nästa generation med gott samvete. Vi ser idag tydliga exempel på att världen står inför allt större miljöutmaningar, såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Klimatförändringarna leder till extrema väderförhållanden, stigande havsnivåer och påverkar jordens ekosystem negativt. Förlust av biologisk mångfald hotar livsmedelsförsörjningen och ekosystemens stabilitet, medan föroreningar skadar både miljö och mänsklig hälsa. Gröna obligationer har blivit ett allt viktigare finansiellt instrument för att stödja hållbar utveckling och miljövänliga projekt. Detta intresse för gröna obligationer har ökat i takt med att behovet att finansiera miljövänliga initiativ har blivit alltmer akut. Gröna obligationer fungerar som ett sätt för företag, kommuner och stater att finansiera projekt som har en positiv inverkan på miljön, till exempel investeringar i förnybar energi, hållbar vattenhantering och energieffektiva byggnader. Dessa obligationer bidrar till att kanalisera kapital mot projekt som inte bara ger ekonomisk avkastning utan också bidrar till att minska den ekologiska fotavtrycket och främja en hållbar framtid. Denna studie undersöker hur gröna obligationer används som ett verktyg för att främja hållbar finansiering inom den svenska marknaden. Genom att analysera integrationsprocesser, kriterier för projektval, mätning och rapportering av miljöpåverkan samt de drivkrafter och utmaningar som aktörer möter, ger studien en omfattande bild av den praktiska tillämpningen av gröna obligationer. Resultaten visar att gröna obligationer blir alltmer centrala i företagens hållbarhetsstrategier, där kapital allokeras till miljövänliga initiativ inom ramen för bredare strategiska, operativa och finansiella mål. Studien betonar vikten av transparens och strikta kriterier vid projektval och rapportering, och framhåller behovet av kontinuerliga förbättringar i standarder och praxis för att stärka trovärdigheten och effektiviteten hos gröna obligationer i att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål. / Achieving environmental goals and adhering to the Paris Agreement is crucial for our generation to pass on the Earth to the next generation with a clear conscience. Today, we face significant environmental challenges such as climate change, biodiversity loss, and pollution. Climate change leads to extreme weather conditions, rising sea levels, and negatively impacts ecosystems. Biodiversity loss threatens food security and ecosystem stability, while pollution harms both the environment and human health. Green bonds have become an increasingly important financial instrument to support sustainable development and environmentally friendly projects. The interest in green bonds has grown as the need to finance eco-friendly initiatives becomes more urgent. Green bonds enable companies, municipalities, and states to fund projects that positively impact the environment, such as investments in renewable energy, sustainable water management, and energy-efficient buildings. These bonds help channel capital towards projects that not only provide economic returns but also contribute to reducing the ecological footprint and promoting a sustainable future. This study examines how green bonds are used as a tool to promote sustainable financing within the Swedish market. By analyzing integration processes, criteria for project selection, measurement and reporting of environmental impact, as well as the driving forces and challenges faced by stakeholders, the research provides a comprehensive picture of the practical application of green bonds. The findings show that green bonds are becoming increasingly central to corporate sustainability strategies, where capital is allocated to environmentally friendly initiatives within broader strategic, operational, and financial goals. The study emphasizes the importance of transparency and strict criteria in project selection and reporting, highlighting the need for continuous improvements in standards and practices to enhance the credibility and effectiveness of green bonds in achieving long-term sustainability objectives.

Green bonds are a growing and popular financial product that aims to channel capital towards environmentally friendly projects and promote sustainable development. Despite some efforts to increase credibility, the lack of standardization, for example in the reporting of environmental impacts, is still a problem in the green bond market. Life Cycle Assessment (LCA) as a tool to address these problems has been investigated by only a few studies, giving reason to further investigate its utilisation in the context of green bond-financed projects. This study investigated the use of LCA as a suitable tool to assess the eligibility and environmental impacts of projects financed through green bonds. The method included a document analysis of three common green bond standards to investigate the current use of LCA and life cycle thinking (LCT) based methods in the context of green bonds. Additionally, four green bond-financed projects were analysed to determine whether LCA is a suitable tool to assess their eligibility and report their environmental impacts with regard to providing relevant results in relation to criteria from the European Green Bond Standard (EUGBS). Furthermore, methodological challenges that can occur when conducting an LCA on the projects were investigated.   The results showed that LCA and LCT based methodologies are already in use by common green bond standards. However, they mainly occur in the criteria that determine whether a project is eligible or not to receive financing. Regarding the impact reporting no binding re-quirements exists for bond issuers to use LCA or LCT based methodologies. According to the results LCA is capable of reporting many relevant environmental impacts of the different pro-jects. However, different impacts were identified which are not covered by LCIA methods, which can limit the suitability of LCA as a method for impact reporting. This includes especially local impacts on the projects which are not covered by an LCA and would therefore be missed in the reporting. Various methodological challenges were identified when conducting an LCA on the projects, including allocation, system boundary, life cycle inventory, time span, data challenges, and challenges in the selection of functional units, which can impact LCA results and the comparison among projects. The results stress the necessity of future research on impact reporting and also for setting binding requirements for the impact reporting of green bonds. / Gröna obligationer är en växande och populär finansiell produkt som syftar till att kanalisera kapital till miljövänliga projekt och främja en hållbar utveckling. Trots vissa ansträngningar för att öka trovärdigheten är bristen på standardisering, till exempel när det gäller rapportering av miljöpåverkan, fortfarande ett problem på marknaden för gröna obligationer. Livscykelanalys (LCA) som ett verktyg för att hantera dessa problem har endast undersökts i ett fåtal studier, vilket ger anledning att ytterligare undersöka dess användning i samband med projekt finansi-erade med gröna obligationer. I denna studie undersöktes användningen av LCA som ett lämp-ligt verktyg för att bedöma stödberättigande och miljöpåverkan av projekt som finansieras ge-nom gröna obligationer. Metoden omfattade en dokumentanalys av tre vanliga standarder för gröna obligationer för att undersöka den nuvarande användningen av LCA och livscykeltän-kande (LCT) baserade metoder i samband med gröna obligationer. Dessutom analyserades fyra projekt som finansierats med gröna obligationer för att avgöra om LCA är ett lämpligt verktyg för att bedöma deras berättigande och rapportera deras miljöpåverkan med avseende på att tillhandahålla relevanta resultat i förhållande till kriterierna i European Green Bond Stan-dard (EUGBS). Vidare undersöktes metodologiska utmaningar som kan uppstå när man ge-nomför en LCA på projekten.   Resultaten visade att LCA- och LCT-baserade metoder redan används i gemensamma stan-darder för gröna obligationer. De förekommer dock främst i de kriterier som avgör om ett pro-jekt är berättigat eller inte att erhålla finansiering. När det gäller konsekvensrapportering finns det inga bindande krav på att obligationsemittenter ska använda LCA- eller LCT-baserade metoder. Enligt resultaten kan LCA rapportera många relevanta miljökonsekvenser av de olika projekten. Dock identifierades olika effekter som inte täcks av LCIA-metoder, vilket kan be-gränsa lämpligheten av LCA som metod för rapportering av effekter. Detta omfattar särskilt lokala effekter på projekten som inte omfattas av en LCA och som därför skulle missas i rap-porteringen. Olika metodologiska utmaningar identifierades när man genomförde en LCA för projekten, inklusive allokering, systemgränser, livscykelinventering, tidsspann, datautma-ningar och utmaningar i valet av funktionella enheter, vilket kan påverka LCA-resultaten och jämförelsen mellan projekt. Resultaten understryker behovet av framtida forskning om konse-kvensrapportering och även av att fastställa bindande krav för konsekvensrapportering av gröna obligationer.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

Bakgrund och problem: Beträffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier gällande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. För bolag med hög skuldsättningsgrad som vill utnyttja hävstångseffekten blir lånat kapital viktigt, men om nu möjligheten till att finansiera sig är begränsad, vilka alternativa finansieringsformer finns då mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara bättre för bolagen att enbart använda sig av eget kapital för att slippa räntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pågående eurokrisen tvingats strama åt sin kreditgivning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats över en angiven period samt beskriva tänkta bakomliggande orsaker. Avgränsningar: Studien har avgränsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgränsats till bolag som varit börsnoterade på Stockholmsbörsen från 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad på fastighetsförvaltning och uthyrning. I de bakomliggande orsakerna till de alternativa finansieringsformerna har studien avgränsats till risk, finanskrisen, eurokrisen och val av strategi. Finansieringsformer inom ”off-balance sheet” har inte behandlats eftersom dessa inte har någon påverkan på kapitalstrukturen. Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har studien valt att använda en kvantitativ undersökning på Sveriges 11 största fastighetsbolag. Med hjälp av respektive bolags årsredovisningar har studien funnit nödvändig information. Innan den empiriska undersökningen i årsredovisningarna genomfördes gjordes en litterär förstudie. Resultat och slutsatser: Studien har kommit fram till att allt fler bolag tenderar att söka sig till alternativa finansieringsformer mot den traditionella bankkrediten. Slutsatsen av detta är att bankernas kreditåtstramning och nya direktiv är en bidragande faktor. Förslag till fortsatta studier Att utföra en liknande forskning fast på bolag i en annan bransch. Hur skulle utvecklingen av kapitalstrukturen se ut för bolag med större andel immateriella tillgångar. Exempelvis ett It-bolag och undersöka hur utvecklingen kring deras egna- och räntebärande kapital sett ut och varför. Nyckelord: finansiering, kapitalstruktur, trade-off teorin, pecking order teorin, soliditet, bankkredit, obligationer och främmande kapital

During a longer period of time the interests has been low, and is expected to remain low for some time. Life-insurance companies offer different types of life-insurances for households, insurances that helps the households to even its lifeconsumption. The insurancepremiums that the life-insurance companies receives is placed in different financial assets, and is therefore exposed to financial risks. A big part of the life-insurance companies investment is placed in bonds, and a lower interest means that the return on bonds decrease. Lower returns on bonds could cause the the life-insurance companies financial strength to worsen. The lower return on bonds could also increase the life-insurance companies will to allocate their investments to more risks in search for higher returns. The aim of this essay is to investigate whether the solvency of life-insurance companies is affected by the interest, and if the interest corresponds to how life-insurance companies allocate their investments regarding risk. To fulfill the aim of the essay, regressionanalysis has been performed. The result from the regressionanalysis with solvency as dependent variable and interest as independent variable shows that the solvency of life-insurance companies is not affected during the observed period of time. Results from regressionanalysis with percentage of investments placed in bonds as dependent variable and interest as independent variable shows that the percentage of bonds generally shrinks when the rent decreases, and life-insurance companies allocate therefore probably favouring assets of higher risk. However results concerning risk exposure for different life-insurance companies varies, some life-insurance companies increase exposure against risk, while some decrease. / Under en längre period har marknadsräntorna varit låga och de förväntas vara låga under en period framöver. Livbolag erbjuder olika typer av livförsäkringar till hushåll, försäkringar som hjälper hushållen att jämna ut konsumtionen under livet. Försäkringspremierna som livbolagen erhåller placeras i olika finansiella tillgångar, och utsätts därmed för finansiella risker. En stor del av livbolagens placeringstillgångar är placerade i obligationer, och en lägre ränta innebär att avkastningen på obligationer minskar. Lägre avkastning på obligationer skulle kunna orsaka livbolag försämrad finansiell styrka. Till följd av minskad avkastning på obligationer kan även incitamenten för att söka högre avkastning öka hos livbolag. Där resultatet skulle orsaka omallokeringar i livbolagens portföljer gentemot högre risk. Syftet med denna uppsats är att undersöka om solvenskvoten[1] hos livbolag påverkas av räntenivån, och om räntenivån korresponderar med hur livbolagen allokerar sina placeringstillgångar gentemot risk.   För att uppfylla uppsatsens syfte har regressionsanalyser genomförts. Resultatet från regressionsanalyser med solvenskvot som beroende variabel och ränta som oberoende variabel visar att solvenskvoten hos livbolag inte påverkas under den observerade perioden. Resultat från regressionsanalyser med andel obligationer som beroende variabel och ränta som oberoende variabel visar att andelen obligationer hos livbolag generellt sett minskar när räntan sjunker, och livbolagen allokerar därmed antagligen till förmån för tillgångar med högre risk. Resultaten gällande riskexponering för olika livbolag varierar dock, somliga livbolag ökar exponeringen gentemot risk, och somliga minskar exponeringen gentemot risk.

<p>Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:</p><p><em>Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna?</em></p><p>Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen. Vi vill med intervjuerna även undersöka hur riskerna med ett företags externa kapital har förändrats samt hur de arbetar mot olika aktörer för att begränsa dessa.</p><p>Teorierna som har behandlats i denna uppsats är två välkända teorier i form av Stakeholderteorin och Agentteorin. Dessa teorier ska hjälpa till att skildra och ge förklaringar till företagens finansieringsmöjligheter på marknaden. De ska även visa på hur företagen arbetar för att begränsa de risker som uppkommer i samband med finansieringen.</p><p>Uppsatsen är byggd på en kvalitativstudie med ett induktivt angreppssätt och hermeneutisk kunskapssyn. Datainsamlingen består av fem djupgående intervjuer med olika börsnoterade bolag. En sammanställning av intervjuerna presenteras i uppsatsens empiriska kapitel.</p><p>Det som framkommer av uppsatsen är att finanskrisen inte haft någon större inverkan på de undersökta bolagens finansiering, dock har de inofficiellt vidtagit vissa åtgärder. De undersökta företagen använder i dagsläget främst obligationer vid finansieringen av deras verksamhet. Här har vi kunnat urskilja en förändring mot för ett år sedan då några företag föredrog en kortare upplåning. Investerarna har blivit försiktigare i sin utlåning till företagen samtidigt som företagen i dagsläget föredrar en längre upplåning av sitt externa kapital för att begränsa refinansieringsrisken. Detta har vi kunnat urskilja trots att det är dyrare för företagen med längre upplåning. Företagen har accepterat denna extra kostnad i och med dagens turbulenta kreditmarknad. Ingen av företagen har sökt sig till någon alternativ finansieringsform eller tvingats skjuta upp någon investering p.g.a. likviditetsbrist i företaget.</p><p> </p>

Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering: Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna? Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen. Vi vill med intervjuerna även undersöka hur riskerna med ett företags externa kapital har förändrats samt hur de arbetar mot olika aktörer för att begränsa dessa. Teorierna som har behandlats i denna uppsats är två välkända teorier i form av Stakeholderteorin och Agentteorin. Dessa teorier ska hjälpa till att skildra och ge förklaringar till företagens finansieringsmöjligheter på marknaden. De ska även visa på hur företagen arbetar för att begränsa de risker som uppkommer i samband med finansieringen. Uppsatsen är byggd på en kvalitativstudie med ett induktivt angreppssätt och hermeneutisk kunskapssyn. Datainsamlingen består av fem djupgående intervjuer med olika börsnoterade bolag. En sammanställning av intervjuerna presenteras i uppsatsens empiriska kapitel. Det som framkommer av uppsatsen är att finanskrisen inte haft någon större inverkan på de undersökta bolagens finansiering, dock har de inofficiellt vidtagit vissa åtgärder. De undersökta företagen använder i dagsläget främst obligationer vid finansieringen av deras verksamhet. Här har vi kunnat urskilja en förändring mot för ett år sedan då några företag föredrog en kortare upplåning. Investerarna har blivit försiktigare i sin utlåning till företagen samtidigt som företagen i dagsläget föredrar en längre upplåning av sitt externa kapital för att begränsa refinansieringsrisken. Detta har vi kunnat urskilja trots att det är dyrare för företagen med längre upplåning. Företagen har accepterat denna extra kostnad i och med dagens turbulenta kreditmarknad. Ingen av företagen har sökt sig till någon alternativ finansieringsform eller tvingats skjuta upp någon investering p.g.a. likviditetsbrist i företaget.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist &amp; Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.). Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt. Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden. Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till. En del av denna skillnad har kunnat härledas till förekomsten av dolda avgifter som i genom-snitt uppgick till 7,55 procent av produkternas emissionspriser, eller 1,90 procent per löptidsår.

Background: In 2007, the World Bank issued the first green bond in the world together with SEB. The first green corporate bond was issued by Vasakronan in 2013 and thereafter the market has expanded. Green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds, the difference lies in the fact that the bond proceeds from green bonds must finance environmentally or climate friendly projects. The green bonds should give investors and issuers incentives to implement sustainable investments or projects. Aim: The purpose of the thesis is to describe and explain investors' motives and incentives for buying green bonds. Completion: The thesis is based on a qualitative method and eight interviews have been conducted. The interviewed persons represent investors. In order to shed light on the nature of green bonds and the market, a literature study has been designed. Conclusion: Prominent motives and driving forces for all investors are the demand from customers, the opportunity to show a sustainable profile and that green bonds often have the same financial characteristics as traditional bonds. / Bakgrund: År 2007 emitterade Världsbanken den första gröna obligationen i världen tillsammans med SEB. Den första gröna företagsobligationen emitterades av Vasakronan år 2013 och därefter har marknaden expanderat. Gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer, dock ligger skillnaden i att obligationslikviden från gröna obligationer ska finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. De gröna obligationerna ska uppmuntra investerare och emittenter att genomföra hållbara investeringar eller projekt. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara investerares motiv och drivkrafter till att köpa gröna obligationer. Genomförande: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod och åtta intervjuer har genomförts. De intervjuade personerna representerar investerare. För att belysa gröna obligationers och marknadens karaktärsdrag har en litteraturstudie utformats. Slutsats: Framträdande motiv och drivkrafter för samtliga investerare är efterfrågan från kunder, möjligheten att visa upp en hållbar profil och att gröna obligationer har ofta samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer.

The recent turbulence in the financial markets has contributed to the banks becoming more restrictive to lend to real estate financing. Deleveraging in Europe's banking sector has also contributed to banks reducing their leverage and increasing capital adequacy to meet the new requirements. Loan-to-value ratios in real estate loans have fallen while banks' interest margins have increased, which has made property investors to look for alternative sources of funding in the capital markets. The two most interesting forms of financing for real estate right now is bonds and preferred shares as they fit property companies that generate stable and predictable cash flows. A bond is an interest-bearing debenture certifying that the purchaser has lent money to the company that issued the bond. It's a very safe security since the only reason you would not be able to get your money back is if the company goes bankrupt. Preference shares structure is something between an ordinary share and a bond. The preference share generates an annual fixed predetermined dividend paid before common shareholders receive dividend which makes it much more predictable and stable relative to an ordinary share. Demand for investing in bonds and preference shares is considered good since equity investors have shown strong interest and these securities offer a good risk adjusted return The property companies that has issued both bonds and preferred shares have been selected to be further examined in this paper. The property companies currently consist of Corem Property Group, Fastighets AB Balder, Klövern AB and Sagax AB. Since 2007, all of these companies diversified their financing primarily through the issuing of preference shares and bonds, and the majority has moved towards a greater proportion of equity. It is clear that alternative sources of financing such as preferred shares and bonds will become more common in the future as it is abroad. / De senaste årens oro på finansmarknaden har bidragit till att bankerna har blivit mer restriktiva till att ge krediter till fastighetsfinansiering. Skuldnedväxlingen i den europeiska banksektorn har också bidragit till att bankerna minskar sin skuldsättningsgrad och ökar kapitaltäckningen för att möta nya krav. Belåningsgraderna vid fastighetskrediter har sjunkit samtidigt som bankernas räntemarginaler har ökat vilket har fått fastighetsinvesterare att söka sig till alternativa finansieringskällor på kapitalmarknaden. De två kanske mest intressanta finansieringsformerna för fastigheter just nu är obligationer och preferensaktier då de passar fastighetsbolag bra som genererar stabila och förutsägbara kassaflöden. En obligation är ett räntebärande skuldebrev som intygar att köparen har lånat ut pengar till det företag som emitterat obligationen. Det är väldigt säkra värdepapper då den enda anledningen till att man inte skulle kunna få tillbaka sina pengar är om företaget går i konkurs. Preferensaktiers struktur befinner sig i det närmaste mellan en vanlig stamaktie och en obligation. Preferensaktien ger en fast årlig förutbestämd utdelning som betalas ut före stamaktieägarna får utdelning vilket gör att den är mer förutsägbar och stabil i förhållande till en stamaktie. Efterfrågan på att investera i obligationer och preferensaktier får anses god då investerare vid emissioner har visat ett starkt intresse och nämnda värdepapper erbjuder en bra riskjusterad avkastning De fastighetsbolag som har emitterat både obligationer och preferensaktier har valts ut att undersökas närmare i denna uppsats. Dessa fastighetsbolag består i dagsläget av Corem Property Group, Fastighets AB Balder, Klövern AB och Sagax AB. Sedan år 2007 har alla dessa bolag diversifierat sin finansiering främst genom emitterande av preferensaktier och obligationer och majoriteten har gått mot en större andel eget kapital. Det kan konstateras att alternativa finansieringskällor som preferensaktier och obligationer kommer bli vanligare i framtiden vilket det är utomlands.