Sedan SEB år 2008 tillsammans med Världsbanken lanserade konceptet gröna obligationerhar volymen på marknaden för dessa ökat betydligt för varje år. Sverige har under de senasteårtionden varit världsledande i att ge ut gröna obligationer. Detta till stor del tack vare landetsfastighetsbolag där Vasakronan var först ut i världen att emittera en grön företagsobligation år2013. Men trots detta ligger vi långt bakom utvecklingen av de sociala obligationerna, ävenfast att dessa lanserades i Storbritannien endast två år (2010) efter den första grönaobligationen. De anses vara outvecklade och färska för de svenska fastighetsbolagen. Vi gårmot en värld där fler människor väljer att flytta in i storstäderna och för att uppnå en hållbarutveckling bör fokus finnas på alla tre hållbarhetsdimensioner. Sociala obligationer kan varaett av de finansieringsverktyg som behöver användas för att uppnå en hållbar utveckling inom sociala frågor. Detta kandidatarbete syftade till att reda ut de frågetecken som fastighetsbolag och investerarehar gällande sociala obligationer för att öka transparensen på marknaden. För att åstadkommadetta har en litterär- samt kvalitativ studie tagit plats där den kvalitativa studien bestått av intervjuer. Sju relevanta aktörer till detta arbete har intervjuats för att sondera möjligheter ochutmaningar med brukandet av sociala obligationer. Resultatet visar på att det finns vissautmaningar men framförallt potential hos finansieringsverktyget. Bland de responderandeaktörerna anses social washing och i vissa fall brist på transparens vara de störstautmaningarna, en större tydlighet behöver alltså finnas på marknaden. För att öka tydlighetenkrävs det klara ramverk och spelregler vilket kan uppnås via tydliga målsättningar. Studien visar även att det finns stor outnyttjad potential som fastighetsbolag och investerare iframtiden bör ta vara på. / Since 2008, when SEB together with The World Bank launched the concept of green bonds,the market volume of these bonds have increased significantly on a yearly basis. During thelast decade Sweden has been the leading country in handing out these green bonds. This ismostly because of Sweden’s real estate companies, such as Vasakronan who were the first toissue a green corporate bond in 2013. But despite that we are still far behind in thedevelopment of the social bonds, even though these were first launched in Great Britain in2010, only 2 years after the introduction of the first green bond. It is considered to be tooundeveloped and fresh for the swedish real estate companies. We are moving towards a worldwhere more and more people decide to move their lives to the big city, and to reachsustainable development the focus should be on all three sustainability dimensions. This master’s thesis aims to answer the questions that real estate companies and investorshave regarding social impact bonds, and to increase the markets transparency. This has beenachieved through a literary and qualitative study, where the qualitative study has consisted ofinterviews. Seven interviews with relevant people have been conducted to examine thepossibilities and challenges with social impact bonds. The results show that there are certainchallenges, but primarily potential with the financing tool. The interviewees agree that themarket needs more clarity and that social washing and, in some cases, lack of transparency inthe market are the greatest challenges. To increase market clarity there should exist a moreclear set of rules which can be achieved through setting clear objectives. The study also showsthat there is an untapped market with a huge potential that future investors and real estatecompanies should take advantage of.

Human practices linked with speedy industrialization and globalization have, unfortunately,caused severe harm to the Planet. In the vicious circle for development, Countries proceededtowards forming developed economies, which resulted in rapid depletion of the available renewable and non-renewable resources. It was only after the effects of such reckless practices started showing globally (in terms of environmental issues such as climate change, rising pollution levels, etc.) that the realization about saving the Planet started settling in. Over the years, studies have been conducted to evaluate the damages caused to the Planet through several heavy industrial practices or even through smaller household practices (such as improper waste segregation and waste disposal), and attempts have been made to sensitize the world population about such issues and the growing need to incorporate sustainability intobusiness practices as well as a way of living. The Real Estate and Construction industries have been infamous for having practices which have not been considerate towards the environment. There have been numerous reports about harmful practices, such as the use of certain materials, which have had enormous emissions and have caused depletion of the environment. One of the ways the industry is now looking to make a positive impact is by adopting sustainability practices with finance, thus giving rise to the practice of ‘sustainable finance’ or ‘green finance’. This thesis focuses on studying how certain green finance instruments (sustainability linked bonds, green bonds, circular economy and impact investing) are being implemented for financing green projects and thereby promoting sustainability in the long run in these industries. The study has been conductive using a qualitative approach. The methodology involved adopting the triangulation method, including empirical data collection through extensive literature review along with conducting semi-structured interviews with professionals working iiwithin the field of green finance. The data collected was then analysed via an inductive approach.  The conclusion derived from the data collected shows a growing trend and a changing mindset (including accepting the risks involved) towards accepting the use of these green finance instruments in the best interest of the environment. The process of quantifying the impact caused by the use of green finance instruments as compared to the conventional finance methods is ongoing, and as a result, these instruments are still being researched and reworked for improvisation, which is an ongoing process. However, the presence of malpractices such as greenwashing serves as a hindrance to sustainable finance. Another major issue regarding this is the quantification of greenwashing. This also brings to light the need for increased regulation in this field. Nonetheless, it can be clearly concluded there is huge future scope for such instruments in the future. / Mänsklig verksamhet i samband med snabb industrialisering och globalisering har tyvärr orsakat allvarliga skador på planeten. I den onda cirkeln för utveckling fortsatte länderna mot att bilda utvecklade ekonomier, vilket resulterade i snabb utarmning av tillgängliga förnybara och icke-förnybara resurser. Det var först när effekterna av sådana hänsynslösa metoder började visa sig globalt (i form av miljöproblem som klimatförändringar, ökande föroreningsnivåer etc.) som insikten om att rädda planeten började slå igenom. Under årens lopp har studier genomförts för att utvärdera de skador som orsakats planeten genom flera tunga industriella metoder eller till och med genom mindre hushållsmetoder (såsom felaktig avfallssegregering och avfallshantering), och försök har gjorts för att sensibilisera världsbefolkningen om sådana frågor och det växande behovet av att integrera hållbarhet i affärsmetoder såväl som ett sätt att leva. Fastighets- och byggbranschen har varit ökänd för att ha metoder som inte har varit hänsynsfulla mot miljön. Det har kommit många rapporter om skadliga metoder, till exempel användning av vissa material, som har haft enorma utsläpp och orsakat utarmning av miljön. Ett av de sätt som branschen nu försöker påverka positivt är genom att anta hållbarhetspraxis inom finans, vilket har gett upphov till "hållbar finans" eller "grön finans". Denna avhandling fokuserar på att studera hur vissa gröna finansieringsinstrument (hållbarhetslänkade obligationer, gröna obligationer, cirkulär ekonomi och impact investing) implementeras för att finansiera gröna projekt och därigenom främja hållbarhet på lång sikt i dessa branscher.  Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Metoden innebar att använda trianguleringsmetoden, inklusive insamling av empiriska data genom omfattande litteraturgenomgång tillsammans med semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom området grön finansiering. De insamlade uppgifterna analyserades sedan med hjälp av en induktiv metod. Slutsatsen från de insamlade uppgifterna visar en växande trend och ett förändrat tankesätt (inklusive att acceptera de risker som finns) mot att acceptera användningen av dessa gröna finansieringsinstrument i miljöns bästa intresse. Processen att kvantifiera den påverkan som orsakas av användningen av gröna finansieringsinstrument jämfört med konventionella finansieringsmetoder pågår, och som ett resultat forskas dessa instrument fortfarande och omarbetas för improvisation, vilket är en pågående process. Förekomsten av oegentligheter som greenwashing utgör dock ett hinder för hållbar finansiering. En annan viktig fråga när det gäller detta är kvantifieringen av greenwashing. Detta belyser också behovet av ökad reglering på detta område. Trots detta kan man tydligt dra slutsatsen att det finns ett enormt framtida utrymme för sådana instrument i framtiden.

This paper is in large parts an update to a paper by Bekaert and Wang from 2010 called Inflation risk and the inflation risk premium. Its purpose is to find insights into the inflation hedging properties of the major asset classes. The analysis includes stocks, bonds, treasury bills, foreign bonds, real estate, gold, and gold futures for 43 countries and covers investment horizons up to five years. For developed countries it is found that gold, gold futures and bonds are the besthedge against inflation, both in the short and long run. Treasury bills have a relatively modest performance in the short term but improve with horizons to a great hedge. For emerging countries all asset classes provide a decent hedge, with a slight favor for treasury bills and a slightdisadvantage for real estate in the short and long run. All asset classes are poor hedges to unexpected inflation with an exception for real estate in longer investment horizons. The best hedge against unexpected inflation shocks is inflation-linked bonds. / Den här uppsatsen är i stort en uppdatering av en artikel av Bekaert och Wang från 2010 kallad Inflation risk and the inflation risk premium. Syftet är att hitta insikter i inflationsskyddande egenskaperna för de stora tillgångsklasserna. Analysen inkluderar aktier, obligationer, statsskuldväxlar, utländska obligationer, fastigheter, guld och guldterminer för 43 länder och täcker investeringshorisonter upp till fem år. För utvecklade länder finner vi att guld, guldterminer och obligationer är bästa skyddet mot inflation, både på kort och lång sikt. Statsskuldväxlar är ett relativt dåligt inflationsskydd på kort sikt, men blir ett bra skydd över längre horisonter. För tillväxtländer ger alla tillgångsslag en skapligt skydd, med en liten fördel för statsskuldväxlar och en liten nackdel för fastigheter i kort och långt perspektiv. Alla tillgångsklasser är dåliga skydd mot oväntad inflation, med ett undantag för fastigheter i längre investeringshorisonter. Det bästa skyddet emot oväntade inflationschocker är inflationskopplade obligationer.

Bakgrund: År 2007 emitterade Världsbanken den första gröna obligationen i världen tillsammans med SEB. Vasakronan emitterade den första gröna företagsobligationen år 2013 och därefter har marknaden expanderat. Gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer, skillnaden ligger i att obligationslikviden från gröna obligationer ska finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. Gröna obligationer ger investerare och emittenter incitament att implementera hållbara investeringar eller projekt. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera motiv och ekonomiska drivkrafter till aktörers deltagande på den svenska marknaden för gröna obligationer. Utöver det ämnar uppsatsen kartlägga de institutionella förutsättningarna för uppkomsten av gröna obligationer, samt belysa utmaningar och framtidsutsikter. Genomförande: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod och 13 intervjuer har genomförts. De intervjuade personerna representerar grupperna: emittenter, investerare, banker och certifieringsinstitut. För att belysa gröna obligationers och marknadens karaktärsdrag har en litteraturstudie utformats. De empiriska materialet har analyserats med institutionell teori, spelteori, finansiell teori och CSR teori, samt tidigare forskning om CSR och SRI. Slutsats: Ett antal institutionella faktorer och enskilda aktörers initiativ har varit bidragande till den svenska gröna obligationsmarknadens uppkomst och utveckling. Framträdande motiv och ekonomiska drivkrafter för samtliga aktörer är möjligheten att visa upp en grön och hållbar profil, det faktum att gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer och att de har en grön egenskap. Framtida utmaningar för marknadens fortsatta tillväxt är utvecklingen av standarder och att öka utbudet av gröna obligationer. / Background: In 2007 the World Bank issued the first green bond in the world in co-operation with SEB. Vasakronan issued the first green corporate bond in 2013 and since then the market has expanded. Green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds, the difference being that the proceeds from green bonds have to finance environmental or climate friendly projects. Green bonds give incentives to investors and issuers to implement sustainable investments and projects. Aim: The purpose of the thesis is to examine and analyze motives and economic incentives behind the participation of players in the Swedish green bond market. In addition, the thesis maps out the institutional conditions that enabled the emergence of green bonds and highlight the future challenges and prospects. Completion: This thesis is a qualitative study of 13 interviews conducted by the authors. The interviewees represent the following groups: issuers, investors, banks and certifiers. A literature review about green bonds is provided to illustrate the characteristics of green bonds and the market. The empiric material is analyzed using institutional theory, game theory, financial theory and CSR theories, as well as previous research about CSR and SRI. Conclusion: A number of institutional conditions and individual actions have contributed to the rise and development of the Swedish green bond market. The motives and economic incentives that apply to all the players in the market are the opportunity to enhance a green and sustainable profile, the fact that green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds and that they include a green feature. Future challenges for the growth of the green bond market include the development of standards and to increase the supply of green bonds.

Med finansiella egenskaper som liknar konventionella obligationer spelar gröna obligationer en viktig roll i kampen mot klimatförändringar. Trots att marknaden för gröna obligationer har vuxit snabbt sedan 2008 så har sambandet mellan de gröna egenskaperna hos en obligation och dess avkastning inte studerats i en större utsträckning. I den här studien använder vi data från Eikon och regressionsmodeller för att undersöka hur de gröna egenskaperna påverkar obligationens avkastning, likviditet och volatilitet på den skandinaviska marknaden. Vår studie visar att gröna obligationer har en lägre avkastning (-42,7 baspunkter) än motsvarande konventionella obligationer. Resultatet i vår studie tyder också på skillnader i likviditet och volatilitet (0,01 respektive 0,30 baspunkter) men dessa resultat är ej signifikanta. Eftersom det här forskningsområdet är i ett tidigt stadie kan den här studien ligga till grund för framtida forskning. I takt med att den skandinaviska marknaden för gröna obligationer växer kan vår studie replikeras för att se om resultaten blir mer signifikanta när urvalsstorleken blir större. / With financial attributes similar to conventional bonds, green bonds play an important role in the fight against climate change. Even though the green bond market has seen a rapid growth since 2008, the relationship between the bond's greenness and its yield has not been studied to a great extent. In this study, we use a set of data from Eikon and regression analysis to examine how the green traits of a bond affects its yield, liquidity and volatility on the Scandinavian market. We match 62 green and conventional bonds into 31 bond pairs and show that the yield of green bonds are -42,7 basis points lower than its conventional counterparts. Our study also indicates that green bonds are slightly more liquid (0,01 basis points) and more volatile (0,30 basis points) but these results are not significant. Since the research in this field is in its initial phase, this study may serve as a foundation for future research. If the market for green bonds proceeds to grow in Scandinavia, our study could be replicated to see if the results may be more significant as the sample size increases.

This thesis investigates potential solutions to blockchain technology to develop thegreen real estate bond market further. Previous research focused mostly on thetechnology itself, or in connection to other real estate processes such as transactionsor land registries. However, due to climate change and the increasing awareness ofsustainability, a growing interest in sustainable bonds developed. As a result, thenumber of bond issuers increased, and various guidelines, which impose differentrequirements on green real estate bonds, were developed. The result was a lack oftransparency as well as an increased number of discounted sustainable real estateinvestments, so-called greenwashing. This also led to a loss of confidence.Additionally, conventional green bond structures are costly due to administrative effort. The goal of the study is to investigate how blockchain technology could increase thetransparency of, and trust in, sustainable real estate bonds. Also, the technology'sinfluence on the process is examined from a financial perspective. A further goal is tosee what additional data on sustainable real estate bonds could be added to addressthe problems. To answer the research questions, interviews with experts were conducted due to thelimited literature available on the subject. The evaluation of the interviews led to theconclusion that uniform guidelines, and the linking of CO2 emissions from buildingcomponents with sustainable certification, can reduce greenwashing. Furthermore, animproved risk assessment of real estate plays an important role in times of increasingclimatic changes and should, therefore, be considered in the risk assessment ofsustainable real estate bonds. The combination with blockchain technology couldreduce costs and increase confidence in the investment form. / Denna avhandling undersöker möjliga lösningar av blockchain-teknik för attvidareutveckla den gröna fastighetsobligationsmarknaden. Tidigare forskningfokuserade mest på själva tekniken eller i samband med andra fastighetsprocessersom transaktioner eller markregister. På grund av klimatförändringar och ökad medvetenhet om hållbarhet utveckladesemellertid ett växande intresse för hållbara obligationer. Ett resultat av växandeintresse är antalet personer som vill investera ökades och fler riktlinjer utvecklades föratt ställa olika krav på gröna fastighetsobligationer. Detta orsakade olika problem så som brist på klarhet och hållbarafastighetsinvesteringar, som kallas för greenwashing. Konventionella grönafastighetsobligationer är dyra på grund av det administrativa arbetet som krävs.Studiemålen är att undersöka hur blockchain-teknik skulle kunna öka transparens ochförtroendet för hållbara fastighetsobligationer. Teknikens inflytande på processengranskas ur ett finansiellt perspektiv. Studien undersöker också vilka ytterligareuppgifter om hållbara fastighetsobligationer som kan vara till nytta för att lösaproblemen. På grund av den begränsade kurslitteraturen i detta ämne så besvaradesforskningsfrågor med hjälp av expertintervjuer. Enligt utvärdering för att minskagreenwash, behövs det: enhetliga riktlinjer och koldioxidutsläpp frånbyggnadskomponenter med hållbara certifieringarMed tanke på klimatförändringar finns det en ökad riskbedömning av fastigheter.Därför bör riskbedömningen göras på hållbara fastighetsobligationer. Kombinationenmed blockchain-teknik kan minska kostnaderna och öka förtroendet för investeringar.

Den gröna obligationen som finansiellt instrument har de senaste åren haft en kraftigt ökad efterfrågan och tillväxt, varför gemensamma riktlinjer för emittenterna tagits fram, “The Green Bond Principles”. Tidigare studier visar att ett viktigt problem kvarstår. De riktlinjer som tagits fram är som de benämns, enbart riktlinjer. Företagen kan välja att följa dem eller inte eller tolka dem på sitt eget sätt. Frivilligheten i riktlinjerna kan även skapa så kallad “Greenwashing”. Företeelsen är inte bara ett problem för klimatet utan även för finansieringsformen. Denna studie har genom kvalitativ fallstudie av sex svenska emittenter sökt skapa förståelse för hur dessa företag presenterat sin klimatomställning och även analyserat hur företagen behandlat och efterlevt de riktlinjer som finns. Resultatet visar att riktlinjerna följs i stort men ett fallstudieföretag har påvisat brister i efterlevnaden. Riktlinjerna behöver därför utvecklas ytterligare för att säkra ett fortsatt förtroende och en legitimitet för finansieringsformen, vilket kan öka omställningstakten och trygga både sunda emitterande och investerande parter. / The green bond as a financial instrument has in recent years had a sharp increase in demand and growth, which is why common guidelines for issuers have been developed, "The Green Bond Principles". Previous studies show that an important problem remains. The guidelines that have been developed are, as they are called, only guidelines. Companies can choose to follow them or not or interpret them in their own way. The optionality in the guidelines can also create so-called "Greenwashing". The phenomenon is not only a problem for the climate but also for the form of financing. Through a qualitative case study of six Swedish issuers, this study has sought to create an understanding of how these companies have presented their climate change and also analyze how the companies have treated and complied with the existing guidelines. The results show that the guidelines are largely followed, but a case study company has shown shortcomings in compliance. The guidelines therefore need to be further developed to ensure continued confidence and legitimacy in the form of financing, which can increase the pace of change and secure both sound issuing and investing parties.

Syftet med rapporten är att undersöka och analysera motiv och ekonomiska incitament bakom fastighetssektorns deltagande på den gröna obligationsmarknaden i Sverige. Rapporten diskuterar huruvida en grön premie eller ett Green bond premium, även kallat Greenium, existerar samt hur stort detta är. Greenium är skillnaden mellan räntan på en grön obligation och en traditionell obligation. Vidare analyseras anledningar till att ett Greenium skulle uppstå. En diskussion förs huruvida det är mer ekonomiskt lönsamt att köpa gröna obligationer i jämförelse med traditionella obligationer. År 2007 utfärdade Världsbanken den första gröna obligationen i världen i samarbete med SEB. Sedan gröna obligationens uppkomst har marknaden vuxit till ett globalt värde på över 300 miljarder dollar. Vasakronan utfärdade världens första gröna företagsobligation 2013, efter det fick marknaden i Sverige sitt största uppsving och sedan dess har marknaden vuxit kraftigt. Gröna obligationer har samma ekonomiska egenskaper som traditionella obligationer men skillnaden är att intäkterna från gröna obligationer måste finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. Gröna obligationer medför en del risker för aktiva aktörer. Dessa risker är bland annat anseenderisk, greenwashing och asymmetrisk information. Med tanke på den enorma påverkan företag idag har på miljön är det lämpligt att dessa tar ansvar för sina utsläpp och andra negativa externa effekter. Genom konceptet Corporate Social Responsibility har företag tagit mer ansvar för hur de påverkar samhället ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt samt socialt perspektiv. Genom CSR har gröna obligationer blivit populärt och i synnerhet på fastighetsmarknaden där ambitionen kring hållbarhet vuxit kraftigt de senare åren. Sammanfattningsvis kan det konstateras att ett greenium finns men att det är svåruppskattat. Enligt intervjuade personer inom fastighetsbranschen kan greenium antas vara -4 till -5 baspunkter och enligt vetenskapliga artiklar antas det vara cirka -2 baspunkter. En baspunkt motsvarar en hundradels procent. Att greenium uppstår beror på investerares stora efterfrågan och emittenters låga utbud på gröna obligationer i dagsläget. Fastighetsbranschen är ledande på den gröna obligationsmarknaden i Sverige och detta antas bero på branschens tidiga modifiering av gröna obligationer samt sektorns välutvecklade certifieringssystem av hållbara byggnader. I framtiden kan den gröna obligationsmarknaden antas växa och utvecklas inom såväl andra branscher som andra länder. / This report aim to examine and analyze motives and financial incentives behind the real estate sector's participation on the green bond market in Sweden. The report discusses whether a Green bond premium, also called Greenium, exists and how large it is. Furthermore, the reasons why a Greenium can occur are analyzed. A discussion about whether it is more economically viable to trade in green bonds compared to ordinary corporate bonds is implemented. In 2007, the World Bank issued the first green bond in the world in cooperation with SEB. Since then the market has grown to a global value over $ 300 billion. Vasakronan issued the world’s first green corporate bond in 2013 and since then the green bond market in Sweden has grown strongly. Green bonds have the same economic traits as traditional bonds, but the difference is that revenues from green bonds must finance environment or climatefriendly projects. Green bonds entail some risks for active issuers and investors. These risks include reputation risk, greenwashing and asymmetric information. Given the enormous impact companies have on the environment, it is appropriate for companies to take responsibility for their emissions and other negative external effects. Through the concept Corporate Social Responsibility companies have taken more responsibility for how they affect society from both an economic, environmental and social perspective. Through CSR green bonds have become popular and especially on the real estate market, where the ambition of sustainability has grown strongly in recent years. In conclusion, it can be stated that a greenium exists but that it is difficult to estimate. According to interviewed issuers in the real estate sector, greenium can be assumed to be -4 to -5 basis points and, according to scientific articles, it is assumed to be about -2 basis points. The fact that greenium arises depends on investors’ large demand and issuers' low supply of green bonds at present time. The real estate industry is the leading sector in the green bond market in Sweden and this is assumed to be due to the industry's early modification of green bonds and the sector's well-developed certification system of sustainable buildings. In the future, the green bond market can be assumed to grow and develop in both other industries and other countrie

After the environmental debate was put firmly into economics literature, an emerging sustainable finance sector attempts to discipline corporate social and environmental behaviour, in which the financial markets and the real estate sector have been stated to play particularly important roles. Research within Swedish real estate financing has identified a growing interest of sustainable financing, mentioning green bonds in particular. Green bonds are based on traditional corporate bonds with the difference that green bonds possess an element of influence. The issuer is obliged to report back to the investor how net proceeds from the issuance have been used to finance green projects, which creates a requirement for transparency. The fact that green bonds is a fairly new financing and investment alternative whilst simultaneously growing incredibly fast has highlighted the significance of reliance for green bonds as a financial product. The aim of this study has been to explore in what ways green bonds in the Swedish real estate market are being initiated and structured and subsequently governed to establish investor reliance.  This research is conducted with a qualitative methodology on the basis of an exploratory nature, and the collection of qualitative data has mainly been performed through semi-structured interviews with all categories of stakeholders currently involved in the use of green bonds in the Swedish real estate market. The empirical results and subsequent analysis have concluded that it is obvious that there are numerous positive incentives related to issuing green bonds. All positive incentives consequently give rise to concerns regarding the true purpose of the issuances and whether or not these are aligned with the original purpose of the product. The more positive incentives, the more the risk of greenwashing increases. The risk of greenwashing could pose a significant threat to the general perception of and reliance in the green bond market. Obviously, all positive incentives do not necessarily entail greenwashing; there has to be positive incentives for the market of green bonds to occur, especially as it is a widely appreciated product with a generally good purpose. However, the issuers must be transparent, and the investors must be aware of the potential risk factors in order to establish investor reliance in green bonds as a financial product. / Sedan miljödebatten introducerades inom den ekonomiska litteraturen har en framväxande sektor för hållbar finansiering arbetat för att disciplinera företags sociala och miljömässiga ansvarstagande, där den finansiella marknaden och fastighetssektorn uppgetts ha särskilt viktiga roller. Forskning inom svensk fastighetsfinansiering har identifierat ett växande intresse för hållbar finansiering och i synnerhet gröna obligationer. Gröna obligationer är baserade på traditionella företagsobligationer, med skillnaden att kapitalet enbart syftar att användas till finansiering eller återfinansiering av hållbara projekt. Emittenten är bunden till att återrapportera hur kapitalet använts, vilket skapar ett krav på transparens. Det faktum att gröna obligationer fortfarande är ett ganska nytt finansierings- och investeringsalternativ, samtidigt som det vuxit oerhört snabbt, har framhävt betydelsen av förtroende för gröna obligationer som finansiell produkt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden initieras och struktureras och därefter hanteras för att etablera investerarnas förtroende.  Denna forskning har genomförts med en kvalitativ metod av utforskande karaktär och insamlingen av kvalitativa data har i huvudsak utförts genom semistrukturerade intervjuer med alla intressentkategorier som för närvarande är aktiva i användningen av gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden. Det empiriska resultatet och den efterföljande analysen har påvisat att det är uppenbart att det finns många positiva incitament i samband med emissioner av gröna obligationer. Alla positiva incitament ger följaktligen upphov till oro kring det verkliga syftet med emissionerna och huruvida dessa är anpassade till produktens ursprungliga syfte eller inte. Ju mer positiva incitament, desto mer ökar risken för greenwashing. Risken för greenwashing kan utgöra ett betydande hot mot den allmänna uppfattningen av, och förtroendet för, den gröna obligationsmarknaden. Självklart innebär inte alla positiva incitament nödvändigtvis greenwashing; det måste finnas positiva incitament för att marknaden för gröna obligationer ska finnas, särskilt eftersom det är en mycket uppskattad produkt med ett generellt bra syfte. Emittenterna måste emellertid vara transparenta och investerarna måste vara medvetna om de potentiella riskfaktorerna för att etablera investerarnas förtroende för gröna obligationer som en finansiell produkt.

No description available.