Green bonds have been an essential financial instrument to fund sustainable projects. While green bonds fulfil a market need, they have also received critiques such as greenwashing and weak requirements. The implementation of the new classification system, the EU Taxonomy, conducted by the European Commission, is believed to be necessary to tackle the received critiques of green bonds. As investors are starting to take interest in the EU Taxonomy, increased demand is shown within the real estate sector to align their green bonds with the EU Taxonomy.  This thesis aims to understand the benefits and challenges for the real estate sector to work with green bonds, the EU Taxonomy, and their alignment. This study was conducted by interviewing 17 participants from four different actor groups active within the real estate sector in Sweden.  The results illustrate challenges, such as the EU Taxonomy being too extensive to work with, reporting challenges and the lack of knowledge in the market. The benefits were that working with a green bond framework aligned with the Taxonomy was more attractive for investors and helped secure funding. Further, the authors discuss two overarching areas of improvement with the current state of the green bond market and the EU Taxonomy: Interpretating the EU Taxonomy and Incentives Within the Market. These two areas further highlight four recommendations to mitigate the challenges identified. The thesis proposes the following recommendations:  Platform to share knowledge and increase transparency  Sector-based classification guide  Adapting to the threshold levels  Stricter (self-regulated) requirements  While it is believed that the market for green bonds and the EU Taxonomy will continue to increase drastically, this thesis argues that the challenges identified above will need to be tackled to allow the green bond market to grow sustainably. / Gröna obligationer har varit ett viktigt finansiellt instrument för att finansiera hållbara projekt. Medan gröna obligationer fyller ett behov på marknaden, har de också fått kritik som greenwashing och svaga krav. Med implementeringen av det nya klassificeringssystemet, EU- taxonomin som införts av EU-kommissionen, anses detta vara det nödvändiga instrumentet för att ta itu med bland annat kritiken av gröna obligationer. Investerare har börjat visa ett ökat intresse för EU-taxonomin, en ökad efterfrågan finns inom fastighetssektorn för att linjera sina gröna obligationer med EU-taxonomin.  Denna avhandling syftar till att förstå fördelarna och utmaningarna för fastighetssektorn att arbeta med gröna obligationer, EU-taxonomin och linjeringen mellan dem. Denna studie genomfördes genom att intervjua 17 deltagare från fyra olika aktörsgrupper som är aktiva inom fastighetssektorn i Sverige.  Resultaten illustrerade utmaningar, som att EU-taxonomin är för omfattande att arbeta med, utmaning med rapportering och bristande kunskap i marknaden. De fördelar som nämndes var att det kan bli mer attraktivt för investerare att arbeta med EU-taxonomin och linjering med gröna obligationer för att säkerställa tillgången till en finansieringskälla i framtiden. Vidare diskuterar författarna två övergripande förbättringsområden med det nuvarande tillståndet på marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin: Tolkningen av EU-taxonomin och Incitament inom marknaden. Dessa två områden lyfter fram fyra rekommendationer för att hantera de identifierade utmaningarna. Avhandlingen föreslår dem följande rekommendationer:  Plattform för att dela kunskap och öka transparens  Sektors-baserad klassificeringsguide  Anpassade tröskelnivåer Skärpta (självreglerande) krav  Eftersom många intressenter tror att marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin kommer att fortsätta att öka drastiskt, hävdar denna avhandling att de utmaningar som identifierats ovan kommer att behöva hanteras för att tillåta gröna obligationsmarknaden att fortsätta växa hållbart.

The green bond market has grown rapidly in the past years but still only stands for 1 percent of the total bond market. More issuers need to issue green bonds for the green bond market to grow, and investors need to invest in new issuers. A weakness of the green bond market is that there is no universal definition of sustainability. This thesis investigates the green bond market from investors’ perspectives, focusing on the role of trust in the green bond market. The thesis is qualitative research containing eight interviews with people on pension funds, asset management firms, an insurance company, and a fixed-income institute. The interviews were supplemented with a short questionary. The main findings are that trust has a vital role in the green bond market. Trust between investors and issuers can be strengthened through increased transparency from the issuer. Issuers’ general sustainability work is essential for investors when investing in green bonds. The research identified that the green bond market growth would benefit if a third-party actor would vouch for the company’s sustainability work. A recommendation to facilitate market growth is to establish a voluntary standardized sustainability rating with clear financial incentives for the issuer. It would enhance issuers’ sustainability awareness and increase transparency for the investors as the rating would be on the issuers’ initiative. / Den gröna obligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren men står endast för 1 procent av den totala obligationsmarknaden. För att marknaden ska växa behöver fler emittenter utfärda gröna obligationer samtidigt som investerare behöver investera i nya emittenter. En svaghet för den gröna obligationsmarknaden är att det saknas en universell definition av hållbarhet. Detta arbete undersöker den gröna obligationsmarknaden från en investerares perspektiv med fokus på tillitens betydelse på marknaden. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på åtta intervjuer med personer inom pensionsbolag, kapitalförvaltning, försäkringsbolag och ett ränteinstitut. Intervjuerna kompletterades med en kort enkät. De viktigaste resultaten visar på att tillit har en betydande roll på den gröna obligationsmarknaden. Tillit mellan investerare och emittenter kan stärkas genom ökad transparens från emittentens sida. Resultat visar även på att emittentens generella hållbarhetsarbete är viktigt för investerare när de investerar i en grön obligation. Det identifieras att den gröna obligationsmarknaden skulle kunna dra fördel av om det existerar en tredjepartsaktör som kan bekräfta en emittents hållbarhetsarbete. Ett förslag som eventuellt skulle kunna leda till marknadstillväxt är att införa ett standardiserat hållbarhetsbetyg kopplat till tydliga finansiella incitament för både emittenten och investeraren. Detta skulle öka transparensen för investerare samt kunna förbättra emittentens medvetenhet gällande hållbarhet eftersom bedömningen skulle göras på emittentens initiativ.

Environmental changes and social instability are two great challenges of today’s society. The development of the sustainable bond market is a response to these. The demand is strong but there is no clear definition of the instruments and there is no standardised way of measuring the effect of them. The purpose of this thesis is thus to study the impact of sustainable bonds, and ways to communicate it to stakeholders. The research consists of nine interviews and the results are analysed in alignment with theoretical frameworks and models evaluated in a literature review. The key findings focus on suggestions for measures and creating a common language for reporting. The main recommendation for the commissioner is to undertake the following three steps: 1) Collect and aggregate all raw data from issuers into their systems. 2) Create harmonised values of the data. 3) Include soft and general values in the calculations. / Klimatförändringar och social osäkerhet är två stora utmaningar i dagens samhälle. Utvecklingen av hållbara obligationer är en följd av dessa. Efterfrågan är stark men det finns ingen tydlig definition av instrumenten och det finns inget standardiserat sätt att mäta effekten av dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka påverkan av hållbara obligationer samt sätt att kommunicera dem till intressenter. Forskningen består av nio intervjuer och resultaten är analyserade i linje med de teoretiska ramverk samt modeller som utvärderas i litteraturstudien. Nyckelresultaten fokuserar på förslag till mätetal samt skapandet av ett gemensamt språk för rapportering. Huvudrekommendationen till uppdragsgivaren är att ta sig an följande tre steg: 1) Samla och aggregera rådata från emittenter i system. 2) Harmonisera data så att den är jämförbar. 3) Inkludera mjuka och generella värden i beräkningar.

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

Sammandrag Denna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor där ansvarsfrågor traditionellt inte uppmärksammats då banker inte ansetts ha stor inverkan på samhälls- och miljöproblem. Företag generellt förväntas idag aktivt arbeta med CSR-frågor, dock förekommer en strategi att kommunicera CSR istället för att agera, i syfte att stärka legitimiteten i varumärket. Studien belyser frågor kring CSR inom banksektorn, då det idag finns indikationer på att även banker måste arbeta med frågorna. Studien undersöker varför SEB, en av Sveriges storbanker, arbetar med CSR, hur de anpassar CSR till sin unika verksamhet och hur de väljer att kommunicera arbetet i syfte att skapa sig förtroende och legitimitet gentemot omvärlden. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts, med intervjuer på SEB och Svenska Bankföreningen. De slutsatser som dras av studien är att det idag finns tendenser som visar att CSR blivit en institutionaliserad norm inom bankväsendet. SEB strävar efter att integrera hållbarhetsarbetet i sin kärnverksamhet för att uppnå långsiktighet. Resultaten visar även att SEB kommunicerar sitt hållbarhetsarbete med försiktighet. Samtidigt rapporterar hållbarhetsteamet till kommunikationschefen, något som tyder på att frågan är viktig ur ett kommunikations- och imageperspektiv. / Abstract Purpose: This study aims at analyzing Corporate Social Responsibility (CSR) in the financial sector. CSR has been under debate and companies are expected to manage their businesses responsibly. Companies’ tendency to communicate about, but not act in these questions have been discussed and criticized. Companies often see CSR as a communicational issue and as a strategy to build a legitimate brand. The financial sector has not been subject for these kinds of discussions since they are not considered to have a great impact on societal issues, especially not environmental issues. Therefore, this study aims at shedding new light on CSR-issues in the financial sector, since today there are indications that also banks should pay attention to these questions. By studying one of Sweden’s four major banks, SEB, the authors examine why SEB works with CSR, how they translate CSR to fit their unique business, and how they communicate their CSR-commitments to gain trust and legitimacy. Method: To examine this, a qualitative case study has been made, and a semi-structured interview method has been used to collect material. This method has been supplemented with secondary material like annual reports and other. Results: In conclusion, the authors see proof that CSR has been institutionalized within the banking sector. SEB has put much emphasis on integrating their sustainability commitments into their core business, both by integrating responsibility aspects into the daily activities, and by developing concrete projects with responsibility profiles. This is done to create a long-term sustainable platform on which SEB:s business can grow. The results also show that SEB communicate their sustainability commitments with caution. However, the sustainability team reports to the chief of communications, which suggests that this question is of importance from a communications- and brand image perspective. Their strategy to “act first, talk after”, is a strategy that can be successful from a legitimacy point of view.

The Swedish economy is currently characterized by a low interest environment, which has contributed to a thriving real estate sector in Sweden. The property companies’ financial costs are extremely low and in the search for yield, many investors have shown an interest in real estate. Due to the high demand on the real estate market there has been an increasing demand for funds. Historically, the balance sheet of Swedish property sector has been comprised of common shares and a large share of bank debt. However, in recent years real estate companies have diversified their capital structure and the use of bonds and preference shares has become increasingly common. This master thesis aims to investigate the development of the capital structure of the listed real estate sector in Sweden and examine the driving forces. Furthermore, the purpose of the study is to identify and analyze what will drive the use of different financing options in the future. Consequently, the effect on the capital structure of the listed sector will be investigated. The study has been conducted primarily based on interviews conducted with key actors active in the real estate sector, the bank sector as well as the institutional and non-institutional investors. The study suggests that the access to financing will be increasingly dependent on the firms’ size and vice versa. Secondly, due to regulations of the banks, the listed real estate sector will have a growing need of financing through the capital markets. However, the thesis has identified a number of obstacles on the Swedish corporate bond market, such as illiquidity. Given the current conditions on the Swedish corporate bond market, the listed sector will be unable to acquire the funds needed to support a growth of the real estate sector. The final finding relates to the capital structure theories and concludes that access to different financing options will be more important than the capital cost. The study shows that there is a clear trend of growing real estate companies. The larger companies are beginning to approach the Swedish major institutional stakeholders in size and reaching a size which makes them more competitive on the international capital markets. Access to funding will therefore increasingly depend on their size and vice versa. In line with previous studies, the listed property sector has a growing need for financing through the capital market due to regulations of the banking sector. Consequently, the distribution between bank and market financing in Sweden will change. Due to the current conditions on the corporate bond market, the  listed sector is unable to access the resources needed to support a strong growth of the property sector. The elementary conclusion of this study is that an access to various financing options will be more important than the capital cost. The result is therefore not support by the already established capital structure theories. To explain the growing need for a diversified capital structure and the importance of access to multiple markets, the results of this study suggests a new capital structure theory. The optimal capital structure is first and foremost a question of optimal access to various funding sources. Thereafter the company should regard the cost of capital and the impact on the rest of the capital structure. / Den svenska ekonomin präglas idag av en lågräntemiljö, vilket har bidragit till en välmående fastighetssektor i Sverige. Fastighetsbolagens finansiella kostnader är extremt låga och på grund av investerarnas jakt på avkastning har intresset för fastighetsinvesteringar ökat. Till följd av den höga efterfrågan på fastighetsmarknaden har det behovet av finansiering ökat. Historiskt sett har balansräkningen i de svenska börsnoterade fastighetsbolagen utgjorts av stamaktier och en stor andel banklån. På senare år har dock fastighetsbolagen diversifierat sin kapitalstruktur och användningen av obligationer och preferensaktier har blivit allt vanligare. Examensarbetet syftar till att undersöka utvecklingen av kapitalstrukturen inom den noterade fastighetssektorn i Sverige och de bakomliggande faktorerna. Vidare är studiens syfte att identifiera och analysera drivkraften bakom användningen av olika finansieringsalternativ i framtiden. Följaktligen kommer den framtida kapitalstrukturen i de noterade fastighetsbolagen att undersökas. Studien är främst baserad på intervjuer med aktörer verksamma inom fastighetssektorn, banksektorn, institutionella och icke-institutionella investerare. Studien visar att det finns en tydlig trend med växande fastighetsbolag. Portföljen hos ett antal större bolag börjar närma sig de svenska stora institutionella aktörer i storlek och på så sätt börjar dessa bolag uppnå en storlek som gör att de är slagkraftiga på internationella kapitalmarknader. Tillgången till finansiering kommer därför i större utsträckning att vara beroende av företagens storlek och vice versa. I linje med tidigare studie har den börsnoterade fastighetssektorn ett växande behov av finansiering genom kapitalmarknaden på grund av regleringar av bankerna. Följaktligen kommer fördelningen mellan bank- och marknadsfinansiering i Sverige att förändras. Emellertid har studien identifierat ett antal hinder på företagsobligationsmarknaden, såsom bristande likviditet. På grund av de nuvarande förhållandena på företagsobligationsmarknaden, kommer den noterade sektorn inte kunna tillgå de medel som krävs för att stödja en stark tillväxt i fastighetssektorn. Den grundläggande slutsatsen i denna studie är att en tillgång till olika finansieringsalternativ kommer att vara viktigare än kapitalkostnaden. I resultatet finns därmed inte stöd för de etablerade kapitalstruktursteorierna. För att förklara det växande behovet av en diversifierad kapitalstruktur och vikten av tillgång till flera marknader finner denna studie grund för en ny teori avseende kapitalstruktur. Den optimala kapitalstrukturen är först och främst en fråga om optimal  tillgång till olika finansieringskällor. Därefter bör ett bolag se till alternativets kostnad och påverkan på den övriga kapitalstrukturen.

Denna uppsats behandlar hur fastighetsbolagens finansiering har utvecklats efter finanskrisen, hur finanskrisen specifikt har påverkat fastighetsbolagens finansieringsverksamhet samt i vilken utsträckning fastighetsbolagen har börjat använda alternativa finansieringssätt i sin verksamhet. Detta ämne är intressant då finanskrisen har haft en stor inverkan på det ekonomiska klimatet världen över vilket också inkluderar de svenska fastighetsbolagen och de svenska bankerna. Uppsatsen kombinerar en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsbolagskapitalstrukturer med en kvalitativ undersökning bestående av ett antal intervjuer medrepresentanter från flera fasighetsbolag och banker. Den kvantitativa undersökningen visar att det skett stora förändringar i fastighetsbolagensfinansiering. Användningen av alternativa finansieringssätt, såsom preferensaktier, obligationer,MTN- och Certifikatsprogram har blivit vanligare i fastighetsbolagen. En stor anledning till detta är att bankerna i många fall har velat begränsa sin utlåning till fastighetsbolagen samtidigt som kreditmarginalerna har ökat på grund av bland annat högre kapitaltäckningskrav för bankerna. Utvecklingen av fastighetsbolagens finansiering kommer fortsätta framöver och alternativa finansieringssätt kommer i större utsträckning användas som komplement till banklån och stamaktiekapital. / This paper deals with how the financing in real estate companies has developed after the recentfinancial crisis, how the financial crisis specifically has affected the financing in real estatecompanies and to what extent real estate companies have started to use alternative ways to finance their operations. This subject is of high interest because the financial crisis has had a huge impact on the global economic climate, which also affects Swedish real estate companies andbanks. The paper combines a quantitative survey of the capital structure in all Swedish publicly listed realestate companies with a qualitative survey consisting of a number of interviews withrepresentatives from a number of real estate companies and banks. The quantitative survey shows that big changes have occurred in the financing of real estatecompanies. The use of alternative ways to finance them, such as preference shares, bonds, MTN and certificate programs have become much more common in real estate companies. A big reason to this is that banks in many cases have wanted to restrict their lending to real estate companies whilst the credit margins have increased due to, among other things, higher capitalrequirement rates for the banks. The fast development of financing in real estate companies will continue for years to come andalternative ways to finance real estate companies will continue to get stronger as a complement to bank loans and common stock equity.

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

The phenomenon of climate change is widely recognized and declared as the single most threatening issue of the 21st century (UN Environment, 2018). In this context, the presented study is aligned with scientific research on the domain of sustainable development and sustainability transitions aiming to counterbalance climate change and its impact on this planet as much as possible. This research focuses on Green Bonds as a financial tool to promote this kind of climate-resilient transition. Professionals from the financial sectors of the Swedish Green Bond market were interviewed, reflecting current opinions and strategies of one of the most developed and progressive nations in the world. The goal is to understand the dynamics behind the development of the Green Bond market using the Multi-Level Perspective framework and to find out to what extent these experts view Green Bonds as a tool in the process of sustainability transitions. The findings firstly point out the role of the different actors of the Green Bond market, describing the interactions between investors, issuers banks, politics and advisors. In addition, the results show that the opinions on drivers and barriers amongst the interviewees and between the interviewees and literature differ somewhat.  In particular, greenwashing, lacking transparency and missing standardization are seen by some of the different interviewed stakeholders to be less barriers but rather as opportunities. In conclusion, this study points out the particular influence that politics, as representant of the strongly environmentally aware people of Sweden, occupy in steering the market’s development and describes its importance as regulatory drivers of Green Bonds as a tool for sustainability transitions and sustainable development. / Mänskligheten står inför en global utmaning; att kollektivt bekämpa den mänskligt orsakade klimatförändringen (UN Environment, 2018). Det är från detta sammanhang som denna studie ursprungar, där teorier inom vetenskaplig forskning för området hållbarhetsutveckling och hållbarhet förändringar används för att bekämpa klimatförändringens inverkan. Denna forskning fokuserar särskilt på gröna obligationens roll för en hållbar klimatrelaterad utveckling i det svenska samhället. För att utvärdera den svenska marknaden för gröna obligationer intervjuades experter inom området utvalda på basis av post och sektor. Målet med en kvalitativ forskningsmetod är att förstå de bakomliggande faktorerna för den progressiva utvecklingen i Sverige. Detta görs ytterligare genom ”The Multi-Level Perspective framework” för att kontextualisera experternas insyn på hur gröna obligationer kan användas som verktyg för hållbarhetsutveckling. Kartläggningen användes för att beskriva dynamiken mellan obligations utfärdaren, investerare, banker samt rådgivare i Sverige. Intervjuerna visade på nyanser inom dagens teori och praktik avseende hur man utvärderar tillväxten på den gröna obligationsmarknaden och framförallt gällande integritet faktorer som standardisering och transparens. Ett bristande ramverk kan ses som en möjlighet för tillväxt istället för ett hinder. Sammanfattningsvis understryker undersökningen politikernas inflytande för att kunna omvandla gröna obligationer från en nisch till en standardprodukt i samhället. Detta påvisar effektiviteten inom den svenska gröna obligationsmarknaden, där hög grad av miljömedvetenhet hos befolkningen blivit representerad i politiken.