No description available.

För att nå Parisavtalet 2050 är det viktigt att öka miljömedvetenheten och minska klimatavtrycket. Fastighetsbranschen bidrar till en betydande del av Sveriges totala utsläpp, närmare 21 procent. Följande examensarbete fokuserar på de gröna finansieringsalternativen inom de svenska kommersiella fastighetsbolagen och undersöker vad som krävs för att erhålla grön finansiering samt hur dessa kriterier påverkar små och stora fastighetsbolag. Studien bygger på en kvalitativ metod där litteraturstudier, dokumentstudier och tio semistrukturerade intervjuer utgör materialet för att besvara frågeställningarna. Studien visar att kriterierna för gröna finansieringsalternativ kan tolkas på olika vis, men att EU-taxonomin haft en inverkan på vad som kan klassificeras som “grönt”. Vidare kommer studien fram till att olikheterna i fastighetsbolagens gröna ramverk beror på avsaknad av enhetliga definitioner och standarder, vilket ger bolagen flexibilitet men skapar även otydlighet på marknaden. Jämförelsevis med bankerna som tillämpar EU-taxonomin för att öka standardiseringen. Studien pekar på att fastighetsbolagen som uppfyller EU-taxonomin har en bättre tillgång till grön finansiering från bankerna. Däremot lyfts det fram att förutsättningarna för grön finansiering skiljer sig mellan små- och stora fastighetsbolag, där brist på kunskap och resurser är utmanande för de mindre bolagen. Trots detta förväntas grön finansiering bli normen i framtiden, och fastighetsägare som inte arbetar proaktivt för att uppfylla kriterierna kan potentiellt påverkas av möjligheterna till finansiering. För de mindre fastighetsbolagen krävs dessutom en balans mellan kostnad och nytta för att välja gröna finansieringsalternativ. Sett till framtiden förväntas EU-taxonomin få en större inflytande på kriterierna, och hållbarhetslänkad finansiering kan vara ett alternativ för att möjliggöra förflyttningen inom det befintliga fastighetsbeståndet. Framtida forskning kan undersöka hur direktivet om energiprestanda kan minska energianvändningen i befintliga fastigheter och synen hos oberoende granskare samt investerare när det gäller skillnader i gröna ramverk. Slutligen kan vidare studier undersöka möjligheterna och utmaningarna med hållbarhetslänkad finansiering. / To achieve the Paris Agreement by 2050, it is important to increase environmental awareness and reduce carbon footprint. The real estate industry accounts for a significant portion of Sweden's total emissions, around 21 percent. The following thesis focuses on the green financing alternatives within the Swedish commercial real estate sector and examines the requirements for obtaining green financing and how these criteria affect small and large real estate companies. The study is based on a qualitative method where literature studies, document studies and ten semi-structured interviews constitute the material to answer the questions. The study reveals that the criteria for green financing options can be interpreted in different ways, but that the EU-taxonomy has had a significant impact on what can be classified as "green" and contributes to clarity. Furthermore, the study concludes that the differences in the green frameworks among real estate companies are due to the lack of unified definitions and standards, which gives companies flexibility but also creates ambiguity in the market. On the other hand, banks use the EU-taxonomy to increase standardization. The study also highlights that real estate companies that meet the EU-taxonomy have better access to green financing from banks. However, it is noted that the conditions for green financing differ between small and large real estate companies, where a lack of knowledge and resources is challenging for the smaller companies. Despite this, green financing is expected to become the norm in the future, and property owners who do not proactively work to meet the criteria may potentially be affected in their financing opportunities. For smaller real estate companies, a balance between cost and benefit is required for them to choose the green financing alternatives. Looking ahead, the EU-taxonomy is expected to have an increasing impact on the criteria’s, and sustainability-linked financing may be an option to enable the transition within the existing property stock. Future research could focus on how the energy performance directive can reduce energy consumption in existing properties and the perspectives of external reviewers and investors regarding differences in the green frameworks. Lastly, future studies could explore the opportunities and challenges of sustainability-linked financing.

The interest for green investments has risen rapidly in the past years and with it, the green bond market. In line with the EU’s new Green Deal for a sustainable future, a Taxonomy of sustainable activities has been released along with a complementary green bond framework, the EU Green bond standard (EU GBS). Within the literature, there is a consensus that the green bond market has not yet reached its full potential and a number of obstacles for market growth have been identified. The new EU GBS is predicted to have an impact on the market, but it is not clear what it will look like, what role it will take on the market, and if it has the prerequisites to become the new market praxis framework. As the EU GBS will have an impact on the market, it could also have an impact on the obstacles for market growth. It is also at this stage uncertain if the EU GBS will contribute with new obstacles. Findings show that the EU GBS does have the prerequisites to become the standard framework on the market. It has advantages in being closely linked to the mandatory Taxonomy as well as a credible organization behind it. However, there are many other options, and it may be difficult for some issuers to issue an EU GBS as the criteria is set high. The EU GBS could help overcome some of the obstacles, but could also make some worse. It could open some doors, such as new sectors for green bonds and a common standard among European countries which could simplify the process. However, the uncertainty around it, the highly set thresholds and the do no significant harm criteria could decrease its growth. There are also issues around possible sub optimization and its credibility due to the notable presence of politics in the decision-making process. / Intresset för gröna investeringar har snabbt ökat de senaste åren och således även intresset för gröna obligationer. I linje med EU:s nya Green Deal för en hållbar framtid har en taxonomi för hållbara aktiviteter släppts tillsammans med en kompletterande ramverk för gröna obligationer, EU Green bond standard (EU GBS). Inom litteraturen råder det enighet om att den gröna obligationsmarknaden ännu inte har nått sin fulla potential och ett antal hinder för marknadstillväxt har identifierats. Det nya EU GBS förutspås ha en inverkan på marknaden, men det är inte klart hur den kommer att se ut, vilken roll EU GBS kommer att ta och om ramverket har förutsättningar för att bli marknadspraxis. Eftersom EU GBS kommer att påverka marknaden kan det också komma att påverka hindren för marknadstillväxt. Det är också i detta skede osäkert om EU GBS kommer att bidra med nya hinder. Resultaten visar att EU GBS har förutsättningar att bli marknadspraxis. En av dess fördelar är sin nära koppling till den obligatoriska taxonomin såväl som en trovärdig organisation som står bakom. Det finns dock många andra alternativ och det kan vara svårt för vissa emittenter att utfärda ett EU GBS eftersom kriterierna är höga. EU GBS kan hjälpa till att övervinna några av hindren, men kan också arbeta emot dem. Ramverket kan öppna vissa dörrar, till exempel för nya sektorer för gröna obligationer och en gemensam standard för europeiska länder som kan förenkla processen. Osäkerheterna kring ramverket, de högt ställda tröskelvärdena samt ”do no significant harm”-kriterierna skulle dock kunna minska tillväxten av den gröna obligationsmarknaden. Det finns också frågor kring möjlig suboptimering och Taxonomins trovärdighet på grund av den politiska inblandningen i beslutsprocessen.

In the aftermath of the 2008 financial crisis, the debt capital market in Sweden experienced rapid growth, resulting in a doubling of its size. In recent years, real estate companies have become increasingly dependent on financing through the capital markets. As a result, the interdependence between the real estate and financial sectors has significantly increased. Today, the real estate market constitutes for around 50 per cent of the Swedish corporate bond market. In 2023, approximately SEK 100 bn worth of bonds are expected to mature, followed by around SEK 150 bn set to mature in 2024, compelling Sweden's property companies to implement significant alterations to their methods of financing operations. This study aims to analyse the current state of the Swedish real estate bond market, as well as an examination of opportunities and risks for investors given the current market situation. The research questions follows: What are the current characteristics of the Swedish real estate bond market? What opportunities and risks are present in the Swedish real estate bond market for investors? The study is limited to the corporate real estate bond market in Sweden, with a particular emphasis on Swedish issuers and financiers. A combination of a qualitative and quantitative method was conducted, and the study adopts an abductive approach. The findings revealed that the Swedish real estate bond market holds a prominent role in the corporate bond market and is characterised as a young market that has undergone significant growth. It presents opportunities for alternative financing, investing in distressed real estate assets, promoting sustainability and better returns from a risk-reward perspective. From a risk perspective there are several risks: the challenge of refinancing, a change in market conditions thus increasing capital costs, the credit risk, the liquidity risk, credit ratings downgrades, risk of valuations, sceptical investors and creative capital structures in the Swedish real estate market and the bond market. / I efterdyningarna av finanskrisen 2008 upplevde den svenska skuldkapitalmarknaden en snabb tillväxt, vilket resulterade i en fördubbling av dess storlek. Fastighetsbolagens ökade beroende av kapitalmarknaderna för upplåning de senaste åren har ökat exponeringen mellan fastighets- och finanssektorn. Idag utgör fastighetssektorn cirka 50 procent av den svenska företagsobligationsmarknaden. År 2023 förväntas cirka 100 miljarder kronor i obligationer förfalla, följt av cirka 150 miljarder kronor år 2024, vilket tvingar Sveriges fastighetsbolag att genomföra betydande förändringar i sina finansieringsstrukturer. Denna studie syftar till att analysera det aktuella läget på den svenska fastighetsobligationsmarknaden, samt dess möjligheter och risker för investerare. Forskningsfrågorna följer: Vilka är de nuvarande karaktärsdragen hos den svenska fastighetsobligationsmarknaden? Vilka möjligheter och risker finns på den svenska fastighetsobligationsmarknaden för investerare? Studien är begränsad till företagsfastighetsobligationsmarknaden i Sverige, med särskild tonvikt på svenska emittenter och finansiärer. En kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod genomfördes och studien antar ett abduktivt tillvägagångssätt. Resultatet avslöjade att den svenska fastighetsobligationsmarknaden har en framträdande roll på företagsobligationsmarknaden och karaktäriseras som en ung marknad som har genomgått betydande tillväxt. Det ger möjligheter till alternativ finansiering, investeringar i nödställda fastighetstillgångar, främjar hållbarhet och bättre avkastning ur ett risk-belöningsperspektiv. Ur ett riskperspektiv finns det flera risker: utmaning med refinansiering, förändrade marknadsförhållanden som ökar kapitalkostnaderna, kreditrisk, likviditetsrisk, skeptiska investerare, nedgraderingar av kreditbetyg, risk för värderingar och kreativa kapitalstrukturer på den svenska fastighetsmarknaden och obligationsmarknaden.

The environmental problem has become more prominent in the last decade, and in the recent years there has been a number of alarming reports published on this topic. In order to fight the climate change, the financial industry can play a key role by directing their investments towards green projects and sustainable companies, pushing companies to participate in the transformation to a sustainable world. The development of issued green bonds is evidence on that the financial market has started to allocate more money in the green market, and this development is expected to continue going forward. The development is mainly driven by institutional capital, with only very little support from the Retail segment. Hence, the aim of this thesis is to provide the market with possible solutions on how to enhance the volume of capital invested in green products from this segment. Semi-structured interviews with 8 stakeholders on the market, together with seminar discussions on a TBLI Sustainability conference and thoughts obtained through a Sustainable Advisory Board at Nasdaq constitutes the foundation of this report in order to deduce patterns to why investors choose to invest or not invest in green instruments, as well as deducing the existing problems with the current market. The opinions are compiled and discussed in aspects concerning framework issues, definition issues, future outlook and policies. Our commissioner Nasdaq has helped guided the focus of this thesis. Our interviews combined with current literature works as the foundation to the findings on the specific area which could be of interest to all stakeholders on the financial market, but more specifically to investors, financial institutions and the government. Key findings of this thesis shows that the market in general is in need of clear guidance from the government in order to be able to adapt to the changing world. Further, the lack of a standardised framework and assessment of green investments leads to low transparency and problems with measuring impact. This describes why private investors say they do value sustainability, but fail to invest in it. Better transparency and reporting would make it easier showing the impact of the investment, which ultimately would affect private investors in a positive way as investors valuing sustainability would obtain a tangible sustainability measure on their investment, resulting in that their utility from the investment is maximised. In order to enhance the market in the current state, the authors of this report states that government support towards fintech companies contributing to the development of transparency, reporting and impact would be of interest. The authors see that such a subsidy would yield a lot of value to all stakeholders on the market, including the Retail sector. / Miljöproblemen har blivit allt mer framträdande under det senaste decenniet, framförallt under de senaste åren då flertalet alarmerande rapporter har publicerats inom detta område. För att motverka klimatförändringarna kan finansbranschen spela en nyckelroll genom att styra investeringarna mot gröna projekt och hållbara företag, och därmed driva företag till att vara med i omvandlingen till en hållbar värld. Utvecklingen av emitterade gröna obligationer är ett bevis på att finansmarknaden börjar investera mer pengar på den gröna marknaden, vilket förväntas fortsätta i framtiden. Utvecklingen drivs huvudsakligen av institutionellt kapital, med endast liten uppbackning av Retail-segmentet. Syftet med denna avhandling är därför att presentera möjliga lösningar på hur man kan öka volymen av investerat kapital i gröna produkter från detta kundsegment. Semi-strukturerade intervjuer med 8 intressenter på marknaden tillsammans med seminariediskussioner på en TBLI hållbarhetskonferens och tankar från Sustainable Advisory Board på Nasdaq utgör grunden för denna rapport. Baserat på detta härleds mönster till varför investerare väljer, eller inte väljer, att investera i gröna instrument, samt befintliga problem med den nuvarande marknaden. Åsikterna sammanställs och diskuteras rörande frågor om ramverk, definitioner, framtidsutsikter och marknadsfrämjande åtgärder. Vår uppdragsgivare Nasdaq har bidragit till att utforma inriktningen på detta arbete. Våra intervjuer i kombination med aktuell litteratur fungerar som grunden för resultaten i denna studie, vilka kan vara av intresse för alla intressenter på finansmarknaden, men specifikt för investerare, finansinstitut men också regeringen. De viktigaste resultaten visar på att marknaden i allmänhet behöver tydlig vägledning från regeringen för att kunna anpassa sig till den föränderliga världen. Vidare leder bristen på ett standardiserat ramverk och frånvaron av hur man bedömer gröna investeringar till låg transparens och problem med mätning av effekter. Detta beskriver varför privata investerare säger att de värderar hållbarhet, men misslyckas med att investera i det. Högre transparens och bättre rapportering skulle göra det enklare att visa effekten av investeringen, vilket i slutändan skulle påverka privata investerare på ett positivt sätt, eftersom investerare som värderar hållbarhet skulle få ett konkret mått på sin investerings bidrag, vilket leder till att den personliga nyttan av investeringen kan maximeras. För att förbättra marknadens nuvarande tillstånd påstår författarna till denna rapport att statligt stöd till fintech-bolag som bidrar till utveckling av transparens, rapportering och inverkan skulle vara intressant. Författarna ser att en sådan subvention skulle bidra med ett stort värde för alla intressenter på marknaden, inklusive den privata sektorn.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.