Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

The phenomenon of climate change is widely recognized and declared as the single most threatening issue of the 21st century (UN Environment, 2018). In this context, the presented study is aligned with scientific research on the domain of sustainable development and sustainability transitions aiming to counterbalance climate change and its impact on this planet as much as possible. This research focuses on Green Bonds as a financial tool to promote this kind of climate-resilient transition. Professionals from the financial sectors of the Swedish Green Bond market were interviewed, reflecting current opinions and strategies of one of the most developed and progressive nations in the world. The goal is to understand the dynamics behind the development of the Green Bond market using the Multi-Level Perspective framework and to find out to what extent these experts view Green Bonds as a tool in the process of sustainability transitions. The findings firstly point out the role of the different actors of the Green Bond market, describing the interactions between investors, issuers banks, politics and advisors. In addition, the results show that the opinions on drivers and barriers amongst the interviewees and between the interviewees and literature differ somewhat.  In particular, greenwashing, lacking transparency and missing standardization are seen by some of the different interviewed stakeholders to be less barriers but rather as opportunities. In conclusion, this study points out the particular influence that politics, as representant of the strongly environmentally aware people of Sweden, occupy in steering the market’s development and describes its importance as regulatory drivers of Green Bonds as a tool for sustainability transitions and sustainable development. / Mänskligheten står inför en global utmaning; att kollektivt bekämpa den mänskligt orsakade klimatförändringen (UN Environment, 2018). Det är från detta sammanhang som denna studie ursprungar, där teorier inom vetenskaplig forskning för området hållbarhetsutveckling och hållbarhet förändringar används för att bekämpa klimatförändringens inverkan. Denna forskning fokuserar särskilt på gröna obligationens roll för en hållbar klimatrelaterad utveckling i det svenska samhället. För att utvärdera den svenska marknaden för gröna obligationer intervjuades experter inom området utvalda på basis av post och sektor. Målet med en kvalitativ forskningsmetod är att förstå de bakomliggande faktorerna för den progressiva utvecklingen i Sverige. Detta görs ytterligare genom ”The Multi-Level Perspective framework” för att kontextualisera experternas insyn på hur gröna obligationer kan användas som verktyg för hållbarhetsutveckling. Kartläggningen användes för att beskriva dynamiken mellan obligations utfärdaren, investerare, banker samt rådgivare i Sverige. Intervjuerna visade på nyanser inom dagens teori och praktik avseende hur man utvärderar tillväxten på den gröna obligationsmarknaden och framförallt gällande integritet faktorer som standardisering och transparens. Ett bristande ramverk kan ses som en möjlighet för tillväxt istället för ett hinder. Sammanfattningsvis understryker undersökningen politikernas inflytande för att kunna omvandla gröna obligationer från en nisch till en standardprodukt i samhället. Detta påvisar effektiviteten inom den svenska gröna obligationsmarknaden, där hög grad av miljömedvetenhet hos befolkningen blivit representerad i politiken.

In this paper, we discuss bond financing as an interesting source of debt finance for listed real estate companies in Sweden. Furthermore, we compare 10 bonds issued by Swedish real estate companies in 2013. These bonds are analysed from different perspectives and the pricing of each bond is discussed. In addition, this paper will describe the real estate companies’ business concepts and business activities in order to relate these concepts and activities to the size of the coupon rates the issuing real estate firms have to pay. The analysis discusses the pricing of the bonds from the following perspectives: • Company size • Number of issues • Average debt financing costs • Underlying assets • Covered vs. uncovered Our conclusion regarding the pricing of bonds in the real estate sector is that it is dependable on most of the variables above and the interaction between them. As an investor in the bond market, the main focus should be on the issuer’s payment capacity regarding the coupons as well as the principal. / I denna uppsats fördjupar vi oss inom ämnet obligationsfinansiering. Arbetet ska ge en djupare insyn i hur obligationsfinansiering går till samt ge kunskap om andra typer av skuldinstrument som används. Arbetet lägger stor tyngd vid analys och beskrivning av obligationsfinansiering på den svenska fastighetsmarknaden. I analysen jämförs 10 obligationer som emitterats av svenska fastighetsbolag under 2013. Dessa obligationer analyseras ur olika perspektiv och prissättningen på varje enskild obligation diskuteras. Dessutom ska uppsatsen ge en fördjupning av de ingående fastighetsbolagens verksamheter samt affärsidéer, med syfte att söka eventuella samband mellan bolagens verksamheter och storleken på kupongräntor som olika fastighetsbolag får betala. Följande aspekter har beaktats i analysen av hur prissättningen av obligationerna har gått till: • Bolagets storlek • Antal emissioner • Genomsnittliga finansieringskostnader • Bolagets tillgångar • Säkerställda jämfört med icke säkerställda obligationer. Uppsatsen studerar framförallt skillnaden mellan säkerställda och icke-säkerställda obligationer. Hur stor skillnad bör det vara i riskpremie vid investering i en obligation som saknar säkerhet jämfört med en säkerställd obligation från samma emittent? Vår slutsats kring prissättningen av obligationer i fastighetssektorn är att den är beroende av flertalet av faktorerna ovan och samspelet mellan dessa. Som investerare i obligationsmarknaden handlar det dock om att kunna förutse och analysera emittentens betalningsförmåga gällande kuponger (räntor) och återbetalning av obligationernas nominella belopp

Green bonds have rapidly increased in popularity over the past years, and are often seen as afacilitator in achieving the Paris Agreement of limiting global warming to 2°C. The Swedishreal estate sector is one of the most frequent issuers in the Swedish green bond market, as itstands for 49% of the total volume outstanding. Previous research has shown a positive linkbetween issuing green bonds and stock market performance, where stock turnover increasesin relation to the green bond announcement. Researchers argue that it can be explained by thesignaling theory, where issuing green bonds sends a signal to the market that the company iscommitted to the environment. This thesis aims to examine the effects on Swedish real estatecompanies following a green bond issuance. The research method was divided into two partsto capture the short and long term perspective. Firstly, an event-study method was conductedto compute the short term cumulative abnormal returns (CAR) on the issuing companies’stock price, and the cumulative average abnormal returns (CAAR) for the full sample.Secondly, an interview study was conducted to capture the long term effects of the issuingcompany. The results of the event study indicate no statistically significant evidence ofincreased stock price following the green bond announcement. In fact, a slightly negativeimpact is observed in the days following the announcement. This may be due to green bondissuance being perceived as an expected norm in today’s market. The results of the interviewstudy reveal that issuing green bonds can enhance company branding and attract increasedinvestor attention. These findings in our sample support the signaling theory, as itdemonstrates how it signals the company's sustainability strategy and reduces informationasymmetry. Overall, this thesis contributes to the understanding of the effects of green bondissuance on Swedish real estate companies, as it provides valuable insights to involved actors. / Gröna obligationer har ökat kraftigt i popularitet under de senaste åren och ses ofta som enfrämjande faktor för att uppnå Parisavtlalet om att begränsa den globala uppvärmningen till2°C. Den svenska fastighetssektorn är en av de mest frekventa emittenterna på den svenskagröna obligationsmarknaden, då den står för 49% av den totala utestående volymen. Tidigareforskning har visat på ett positivt samband mellan att emittera gröna obligationer ochaktiepriset, där priset på aktien ökar i samband med annonseringen av en grön obligation.Forskarna argumenterar för att det kan förklaras av signaleringsteorin, där utförandet avgröna obligationer skickar en signal till marknaden om att företaget är engagerad i miljön.Detta examensarbete syftar till att undersöka effekterna på svenska fastighetsbolag efter att deemitterat gröna obligationer. Metoden för arbetet har delats upp i två delar för att fånga detkorta och det långa perspektivet. I den första delen genomfördes en event-studie för attberäkna den kortsiktiga kumulativa onormala avkastningen (CAR) på de emitterandebolagens aktiekurs, samt den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen (CAAR) förhela urvalet. I den andra delen genomfördes en intervjustudie för att fånga de långsiktigaeffekterna för det emitterande bolaget. Resultaten från eventstudien indikerar inga statistisktsignifikanta bevis på ett ökat pris på aktien efter annonseringen av en grön obligation.Faktum är att en något negativ påverkan kan observeras under dagarna efter annonseringen.Detta kan bero på att emittering av gröna obligationer uppfattas som en förväntad norm pådagens marknad. Resultaten av intervjustudien visar att emittering av gröna obligationer kanförbättra företagets varumärke och locka till sig en ökad uppmärksamhet från investerare.Dessa resultat i våra observationer stöder signaleringsteorin genom att visa hur signalering avföretagets hållbarhetsstrategi kan minska informationsasymmetri. Sammanfattningsvis bidrarexamensarbetet till förståelsen av effekterna för svenska fastighetsbolag av att emittera grönaobligationer, eftersom det ger en värdefull inblick till de inblandade aktörerna.

The investment and financing instrument AT1, or Contingent Convertible bond, has become popular in the post-crisis capital markets, prompting interest and research in the academic world. The instrument's debt definition but equity boosting properties makes it rather extraordinary, and its stochastic features makes multiple mathematical valuation methodologies relevant, especially with regard to the risk of extending the call date of the instrument. With investors still relying on screening tools for valuation, there is an absence of applications using existing mathematical approaches. This report therefore aims to narrow the gap between academia and industry by evaluating the use of such mathematical approaches in a practical investment setting, in particular the Improved Credit Derivative approach and the Extension Premium Relative Value approach shall be examined. Both models strive to account for the extension risk, a commonly disregarded yet critical risk, adding computational challenges to the implementation. Besides from discovering necessary practical adjustments, and their effects, the two pricing approaches are compared in an attempt to confirm their joint purpose of accounting for extension risk. Ending up with varying results consisting of evident offsets for the improved credit derivative model but significant correlations in the case of the extension premium model, their individual performance was diverse while the hypothesis of joint behaviour could be dismissed. / Investerings- och finansieringsinstrumentet AT1, eller Contingent Convertible bond, har blivit populärt i kapitalmarknaderna efter finanskrisen, vilket lett till intresse och forskning i den akademiska världen. Instrumentets grund som skuld men egenskaper för att tillskjuta eget kapital gör det extraordinärt, och dess stokastiska funktioner öppar upp för flertalet värderingsmetoder, speciellt gällande förlängningsrisken hos datumet för kallning. Eftersom att investerare fortfarande använder sig utav screening-verktyg för värdering finns det endast begränsad forskning rörande användande av matematiska metoder. Denna rapport har därför som mål att minska avståndet mellan den akademiska världen och industrin genom att utvärdera användandet av sådana matematiska metoder för praktiska investeringar, särskillt skall Improved Credit Derivative och Extension Premium Relative Value metoderna användas. Båda modellerna strävar efter att ta hänsyn till förlängningsrisken, en risk vanligtvis bortsedd ifrån men trots det kritisk, vilket tillägger ytterligare beräkningsutmaningar vid implementationen. Bortsätt ifrån att upptäcka praktiska justeringar och dess effekter jämförs de två värderingsmetoderna i ett försök att bekräfta deras gemensamma syfte, att ta hänsyn till förlängningsrisken. Att i slutändan nå blandade resultat besående av uppenbara avvikelser för improved credit derivative modellen men starka korrelationer i fallet av extension premium modellen gjorde att man kunde dra slutsatsen att deras individuella prestanda skilde sig medan hypotesen om gemensamt beteende kunde avfärdas.

Contingent convertible bonds (often referred to as CoCo bonds, or simply CoCos) are a relatively new financial instrument designed to absorb unexpected losses. This instrument became increasingly more common after the financial crisis of 2008, as a way to decrease the risk of insolvency among banks and other financial institutions. In this thesis, we will investigate two mathematical models for valuation of CoCo bonds, known as the credit derivative approach and the equity derivative approach, previously developed by De Spiegeleer and Schoutens [1]. We will investigate how these models can be modified in order to be applied to a large set of bonds available on the market. The effect of parameter alterations will also be studied, in order to determine which parameters that influence the pricing accuracy the most. We reach the conclusion that by estimating market triggers, conversion prices and by computing a continuous interest rate from a discrete rates table, the models are indeed executable on a large set of bonds available on the market. However, these parameter estimations come at the cost of reduced accuracy. In general, both investigated models produces prices which follows the overall movements of the market prices quite well, but at the same time with a relatively large absolute distance from the market prices. In other words, the correlation with the market is often high, but the absolute error (measure by root mean square error) is often large. The sensitivity analysis of the parameters shows that the market trigger is the most influential parameter in both investigated models. The fact that we had to estimate the market trigger in order to be able to price a large number of bonds is believed to be the main cause of reduced accuracy. By utilizing a more bond-specific parameter estimation, the accuracy of the investigated models could most likely be improved. We can conclude that there is a trade-off between being able to price a large set of bonds with a mediocre accuracy, or being able to price a few bonds with high accuracy. / Det finansiella instrumentet contingent convertible bond (ofta benämnt CoCo bond, eller endast CoCo) är en relativt ny obligationstyp som används av banker och andra finansiella institutioner för att absorbera oväntade förluster. Instrumentet blev mer vanligt förekommande efter finanskrisen 2008, som ett sätt att minska risken för insolvens. I detta examensarbete undersöker vi två matematiska modeller för värdering av CoCo bonds, nämligen den så kallade credit derivative approach och equity derivative approach, som tidigare har utvecklats av De Spiegeleer och Schoutens [1]. Vi kommer att undersöka hur dessa modeller kan modifieras för att bli applicerbara på ett stort antal obligationer tillgängliga på marknaden. En omfattande parameterstudie kommer att genomföras, för att dra slutsatser kring de mest betydelsefulla parametrarna för prissättningen. Genom att skatta så kallade market triggers, conversion prices och en kontinuerlig ränta är det möjligt att exekvera de undersökta modellerna på ett stort antal obligationer. Dessa skattningar medför dock en viss försämrad noggrannhet. Generellt sett följer priserna från modellerna marknadens rörelser ganska väl, men är samtidigt ganska långt ifrån marknadspriset. Med andra ord är korrelationen hög, men absolutfelet är relativt stort. Parameterstudien visar att parametern som kallas market trigger är mest betydelsefull för prissättningen. Faktumet att vi måste skatta market triggers för att kunna prissätta ett stort antal obligationer tros vara den största anledningen till försämrad noggrannhet. Genom att använda en mer ”obligationsspecifik” skattning av parametrar bör noggrannheten kunna förbättras. I dessa modeller är det en tydlig avvägning mellan att kunna prissätta många obligationer med relativt låg noggrannhet, och att kunna prissätta få obligationer med hög noggrannhet.

The liquidity of financial assets can be studied in various different ways. In this thesis, liquidity is defined as the cost and time required to liquidate a position. While the liquidity of highly traded financial instruments like stocks is typically determined by analyzing the order book, the lack of an order book for over-the-counter bond trading presents challenges for estimating bond liquidity. The objective of this thesis is to develop a framework for estimating the cost and time required to liquidate a bond position. To achieve this, we propose a theoretical order book model based on the order book of more actively traded instruments, and estimate the model parameters using bond transaction data. The volume available to trade in the theoretical order book was modelled as gamma distributed stochastic process. The distribution of the liquidation cost could thereafter be derived where the parameters were estimated using the maximum likelihood estimation. The liquidation time, or liquidity horizon, was then determined through the solution of an optimization problem. The proposed framework for estimating bond liquidity produced promising results. The estimated parameters of the gamma distributed stochastic process accurately captured the behavior of bond trading volumes, allowing for a reliable estimation of the distribution of liquidation costs. Additionally, the optimization problem used to determine the liquidity horizon produced reasonable estimates. / Likviditeten hos finansiella tillgångar kan studeras på olika sätt. I denna uppsats definieras likviditeten som kostnaden och tiden som krävs för att likvidera en position. Medans likviditeten hos aktivt handlade finansiella tillgångar som aktier vanligtvis bestäms genom att analysera orderboken, så medför bristen på en orderbok för handel med "over-the-counter" obligationer utmaningar för att uppskatta likviditeten för dem. Syftet med denna uppsats är att utveckla ett ramverk för att uppskatta kostnaden och tiden som krävs för att likvidera en obligationsposition. För att uppnå detta föreslår vi en teoretisk orderboksmodell baserad på orderboken för mer aktivt handlade instrument, och uppskattar modellparametrarna med hjälp av data för obligationsaffärer. Volymen som är tillgänglig att handla i den teoretiska orderboken modellerades som en gammafördelad stokastisk process. Fördelningen av likvidationskostnaden kunde sedan härledas där parametrarna uppskattades med hjälp av maximum likelihood-estimering. Likvidationstiden, eller likvidationshoristonten, bestämdes sedan genom att lösa ett optimeringsproblem. Det föreslagna ramverket för att uppskatta likviditeten hos obligationer gav lovande resultat. De uppskattade parametrarna för den gammafördelade stokastiska processen fångade noggrant upp beteendet hos handelsvolymerna för obligationer, vilket möjliggjorde en pålitlig uppskattning av fördelning av likvidationskostnader. Optimeringsproblemet som användes för att bestämma likviditetshorisontens gav dessutom rimliga uppskattningar.

During the last years a new trend has been recognized where real estate owners and institutesissue social bonds in the bond exchange market in Sweden. This together with the stronggrowth of green bonds gives the issuer better opportunities to develop sustainable projects.This study examinate the practical application of social bonds in the real estate sector. Thecriteria used in social projects vary by issuer, and one example is provided by the Swedishissuer Kommuninvest, where their main requirements to be qualified as a social project aresocial issues regarding 1. housing and living environment, 2. safety and availability 3. sports,education, culture and health. Kommuninvest is using a secondary opinion to ensuretrustworthiness of the bonds. However, the goals of the projects for actors issuing socialbonds can to some extent be unclear and especially hard to evaluate. A better measurability ofsocial bonds would make it easier for actors in the market to clarify the potential of theprojects and increase the interest for social bonds from investors. The findings of this studyshows that criteria, motivations and practice of social bonds differs between actors in themarket, and that the differences are particularly pronounced between investors and issuers.The study also shows that there is currently limited development of a common social bondframework, although a social taxonomy is underway. According to the findings, the maincornerstone for issuing social bonds in Sweden is the Social Bond Principles produced byICMA. In addition, the Sustainable Development goals by the United Nations are commongoals the actors connect their social projects to. Instead of using theoretical methods forevaluation of social projects, actors use different statistics such as crime rate, safety level andrelocation statistics. According to the actors interviewed, the social bond market is still newand will go through changes in policies and standards in the upcoming years. / Under de senaste åren har en ny trend uppmärksammats där fastighetsägare och institut ger utsociala obligationer på obligationsmarknaden i Sverige. Detta tillsammans med den storatillväxten av gröna obligationer ger emittenten bättre möjligheter att utveckla hållbaraprojekt. Denna studie undersöker den praktiska tillämpningen av sociala obligationer ifastighetssektorn. Kriterierna för att ett projekt ska kvalificeras som ett socialt projektvarierar för olika emittenter, och ett exempel är den svenska emittenten Kommuninvest, därderas främsta krav för att kvalificeras som ett socialt projekt är sociala frågor kring 1. boendeoch boendemiljö, 2. trygghet och tillgänglighet 3. idrott, utbildning, kultur och hälsa.Kommuninvest använder ett andrahandsutlåtande för att säkerställa obligationernastrovärdighet. Målen för projekten kopplade till sociala obligationer kan dock till viss del varaoklara och särskilt svåra att utvärdera. En bättre mätbarhet av sociala obligationer skulle göradet lättare för aktörer på marknaden att tydliggöra projektets potential och även öka intressetför sociala obligationer från investerare. Resultaten av denna studie visar att kriterier, motivoch praxis för sociala obligationer skiljer sig åt mellan aktörer på marknaden, och attskillnaderna är särskilt uttalade mellan investerare och emittenter. Studien visar också att detför närvarande är begränsad utveckling av ett gemensamt ramverk för sociala bindningar,även om en social taxonomi är på gång. Den huvudsakliga grundstenen för att emitterasociala obligationer i Sverige är “The Social Bond Principles” som tagits fram av ICMA.Dessutom är FN:s globala mål för hållbar utveckling något som aktörerna kopplar sinasociala projekt till. Användning av teoretiska metoder i praktiken för att utvärdera socialaprojekt är sällsynt bland aktörerna. I stället använder aktörerna statistik i form av exempelvisbrottslighet, säkerhet och flyttfrekvens för att utvärdera sociala projekt. Enligt de intervjuadeaktörerna är marknaden för sociala obligationer fortfarande ny och kommer att gå igenomförändringar vad gäller policyer och standarder under de kommande åren.

This research investigates to what extent the ARCH model and the GARCH model forecasts one-day-ahead out-of-sample daily volatility (conditional variance) in European AT1 CoCo bonds compared to the Random Walk model. The research also investigates how different orders of ARCH and GARCH models affect the forecasting accuracy. Specifically, the models investigated are the Random Walk model, ARCH(1), ARCH(2), ARCH(3), GARCH(1,1), GARCH(1,2), GARCH(2,1), and the GARCH(2,2)model. The data set used in this report is 47 European AT1 CoCo bonds from 20 different issuers.The results show that 42 out of 47 CoCo bonds have daily log returns that are conditional heteroscedastic. Five CoCo bonds with homoscedastic daily log returns were CoCo bonds with significant low liquidity. The results show that the GARCH model outperforms both the Random Walk model and the ARCH model, under the assumption that the innovations follow a normal distribution. The results also show that a higherorder of ARCH or GARCH does not necessarily lead to more accurate forecasts. The GARCH(1,1) model provided the most accurate predictions. The conclusion is that the GARCH models provide accurate volatility forecasts in CoCo bonds compared to the ARCH-model, and the Random Walk model. However, the ARCH model and the GARCH model fail to forecast the daily volatility in CoCo bondswith insufficient liquidity. Furthermore, a higher order of ARCH or GARCH models does not necessarily lead to better forecast results. / Denna uppsats undersöker till vilken utsträckning som ARCH och GARCH-modeller kan prediktera daglig volatilitet i AT1 CoCo-obligationer (eng. Additional Tier-1 Contingent Convertible Bonds), jämfört med Random Walk-modellen. Uppsatsen undersöker även hur olika parametrar I ARCH och GARCH-modeller påverkar resultatet i prediktionerna. De modeller som undersöks är Random Walk-modellen, ARCH(1), ARCH(2), ARCH(3), GARCH(1,1), GARCH(1,2), GARCH(2,1), och GARCH(2,2)-modellen. Datasetet som har använts i denna forskning består av 47 Europeiska AT1 CoCo obligationer från 20 olika emittenter. Resultatet visar att 42 av 47 CoCo-obligationer har betingat heteroskedastisk daglig avkastningsdata. Fem CoCo-obligationer med homoskedastisk avkastningsdata är obligationer med signifikant låg likviditet. Vidare visar resultatet visar att GARCH modellen överpresterar jämfört med både Random Walk-modellen och ARCH-modellen, under antagandet att innovationstermen följer en normal distribution. Resultatet visar även att en högre ordning av ARCH eller GARCH inte nödvändigtvis leder till ett bättre resultat i prediktonerna. GARCH(1,1)-modellen är modellen som predikterar den dagliga volatiliten i CoCo-obligationerna med bäst resultat. Slutsatsen är att GARCH-modellen predikterar volatiliteten i CoCo-obligationer bättre jämfört med ARCH-modellen och Random Walk-modellen. Däremot kan inte ARCH-modellen eller GARCH-modellen modellera CoCo-obligationer med signifikant låg likviditet. Vidare så medför en högre ordning i ARCH eller GARCH-modellen inte nödvändigtvis till bättre prediktioner.

Kapitalstrukturen hos svenska fastighetsbolag har sedan finanskrisen år 2007–2008 förändrats avsevärt. Framför allt genom en ökad mängd marknadsfinansiering i form av obligations- och certifikatslån men även genom hybridkapital såsom D- och preferensaktier. Det har skapat nya vägar och strategier för fastighetsbolag att genom sin kapitalstruktur påverka utvecklingen på bolaget. Bolagen har genom de nya finansieringsalternativen nått ut till nya typer av investerare som tidigare inte var aktiva på den svenska fastighetsmarknaden. Det finns dock andra aktörer än fastighetsbolagen själva som påverkar hur deras kapitalstruktur ser ut. Investerare, kreditvärderingsinstitut, finansinspektionen och banker är några av de aktörer som är med och influerar fastighetsbolagen. Studiens syfte är att undersöka svenska fastighetsbolags kapitalstruktur och huruvida kapitalstrukturen påverkas av bolagens fastighetsbestånd. Studien undersöker även hur finansieringstrender och marknadsföreteelser påverkar fastighetsbolags tillgång på kapital. Målsättningen med studien är att dra slutsatser om hur fastighetsbolags fastighetsbestånd, finansieringstrender samt företeelser på marknaden influerar deras kapitalstruktur. Studien är indelad i två delar och inleds med en kvantitativ del som utgångspunkt där skillnader i fastighetsbolags räntebärande skulder undersöks genom deras genomsnittliga direktavkastningskrav använt vid värdering. Den andra delen består av en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med finanschefer/CFO:s på fastighetsbolag, fastighetsanalytiker på bank samt en kreditvärderingsanalytiker på ett kreditvärderingsinstitut. Studien visar att fastighetsbolagens fastighetsbestånd påverkar tillgången och priset på finansiering. Det är däremot svårt att avgöra till hur stor del fastighetsbeståndet påverkar. Det går inte att säga att fastighetsbeståndets risk, mätt i direktavkastningskrav, påverkar fastighetsbolagens räntebärande skuldstruktur. Utifrån intervjustudien kan slutsatser dras att fastighetsbolagens kapitalstruktur påverkas av många parametrar. Fastighetsbolagen kan till största del själva bestämma hur de vill utforma sin kapitalstruktur. De är sällan begränsade att använda sig av något av finansieringsinstrumenten, dock finns det väsentliga prisskillnader beroende på bolagets storlek, renommé, kreditbetyg, ägarstruktur, tillväxttakt och fastighetsbeståndets ekonomiska status. / The capital structure of Swedish real estate companies has changed considerably since the financial crisis in 2007-2008. The change has primarily been through an increased amount of market financing in the form of bonds and certificates of deposit, but also through hybrid capital. It has created new ways and strategies for real estate companies to influence the development of the company through its capital structure. Through the new financingalternatives, the companies have reached out to new types of investors who were not previously active in the Swedish real estate market. However, there are other actors than the real estate companies themselves who influence what their capital structure looks like. Investors, credit rating agencies, the Swedish Financial Supervisory Authority and banks are some of the actors involved in influencing real estate companies. The purpose of the study is to examine the capital structure of Swedish real estate companies and whether the capital structure is affected by the companies' property portfolio. The study also examines how financing trends and market phenomena affect real estate companies' access to capital. The aim of the study is to draw conclusions about how real estate companies' property portfolio, financing trends and phenomena in the market influence their capital structure. The study is divided into two parts and begins with a quantitative part where differences in real estate companies' interest-bearing debts are examined through their average yield used in valuations. The second part consists of a qualitative interview study with semi-structured interviews with CFOs at real estate companies, real estate analysts at banks and a credit rating analyst at a credit rating agency. The study presents that real estate companies' property portfolio affects the supply and price of financing. Although, it is difficult to determine to what extent the property portfolio affects the capital structure. It is not possible to say that the risk of the property portfolio, measured in average valuation yield, affects the real estate companies' interest-bearing debt structure. Based on the interview study, conclusions can be drawn that the real estate companies' capital structure is affected by many parameters. The real estate companies can for the most part decide for themselves how they want to design their capital structure. They are rarely limited to using any of the different financial instruments, however, there are significant price differences depending on the company's size, reputation, credit rating, ownership structure, growth rate and the financial status of the property portfolio.