<p>Den 1 januari 1996 infördes ett nytt regelverk på den svenska elmarknaden. En marknad som sedan 1902 varit kontrollerad av staten avreglerades, och fri konkurrens för handel med elektricitet. Regeringen skriver i ett direktiv 2003 att ”den ökade konkurrensen och den nya regleringen på elmarknaden har inneburit stora strukturförändringar”. Intresset växte för hur dessa strukturförändringar påverkade aktörernas strategiska agerande. Hur hanterar en monopolist en avreglering och hur skapas en position på ”en ny marknad”?</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva de strukturförändringar som skett på den svenska elmarknaden i samband med avregleringen, samt att i denna kontext analysera elhandelsföretagens strategiska agerande. Vidare syftar uppsatsen till att identifiera strategiska aspekter viktiga i ett sådant förändringsarbete.Genomförande: Uppsatsen kan i viss mån liknas vid en fallstudie där vi genom sex olika elhandelsföretag tittar närmare på de effekter avregleringen av den svenska elmarknaden fått på marknadens aktörer och deras strategier. Empirin grundastill största delen på 14 personliga intervjuer, men utöver detta har även sekundärdata i form av statliga utredningar, övriga undersökningar samt tryckt företagsmaterial använts.</p><p>Resultat: Vad gäller marknaden är de tydligaste strukturförändringarna en ökad konkurrens, sjunkande marginaler och ett skifte i fokus från teknik- till marknadstänkande. Avseende de strategiska förändringarna hos de enskilda företagen är dessa markanta. Skillnader mellan aktörerna är små, främst på grund av homogeniteten i produkten, och de skillnader som kan ses finns mellan stora och små aktörer. Viktiga aspekter för att hantera en avreglering på ett bra sätt är bland annat att kunna hantera risker, påbörja omorganisationen i tid, ha koll på omvärlden, samt tänka på att storleken spelar roll och att samarbete lönar sig.</p>

<p>Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jämförelseobjekt är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste tiden varit livlig, inte minst gällande internetföretag. </p><p>Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak påverkar marknadens aktörers värdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna påverkar aktörernas värdering. </p><p>Avgränsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna fastställa hur mycket de påverkar värdet på företaget. </p><p>Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer. </p><p>Resultat: Företagsledningens kompetens, strategi, varumärken och marknadspsykologi är de mekanismer som har en mycket storinverkan på marknadens värdering av förhoppningsföretag, jämte användandet av relativvärdering och ett omfattande tillämpande av portföljteori.</p>

<p><p>Can the lack of functional cross-cultural communication among individuals within an international organization be the reason for cultural clashes to occur, and lead to conflict between two cultures within the same organization?</p><p>Our aim is to try to create a potential model of how cross-cultural problems can be studied, in order to contribute to the solution of the problem. And to examine whether the theories, which form the basis of our model can be applied in reality.</p><p>The research have assumed from the hermeneutical approach for a holistic view of the problem area. The deductive approach has been used in order to distinguish whether the theories can be applied to reality, and qualitative research method for collecting data.</p><p>The focus lies within cross-cultural communications, which defines the various cultural factors that can affect organizational culture. Hofstede dimensions and the social structure are mentioned and cultural factors as language and religion. The piece includes the national and organizational culture theory and the establishment strategies. Subsequently the culture clashes, the international business relations and conflict resolution.</p><p>Our conclusion is that culture clashes occur and the further away from our own values, attitudes and norms, we get, the more tolerant we relate to other cultures. We note that organizational culture is influenced by individuals which constitutes in it and the theory and reality may not always correspond. That culture is a complexity to study, where tolerance, acceptance and understanding are the most important tools for cross-cultural communication.</p></p>

<p>The Swedish boat industry is considered quite conservative and subject to only limited development. The purpose of the study is to explain the structure of the boat industry, to analyze and evaluate ways of competing and provide recommendations for developing a competitive strategy. The aim of this thesis is to explain how to be competitive in the Swedish boat industry. To be able to do so three areas are used to deepen as well as broaden the understanding. The three areas within competitiveness we have chosen to highlight are differentiation, individualization and distribution. Different theories on branding, differentiation strategies and generation Y are studied. Qualitative interviews within the boat industry were used to collect empirical data. The result of theories and empirical data combined is that customer satisfaction is a major factor for success. To be able to serve the customer the right product to the right price is crucial. To do so firms can either choose to deliver an additional value through interactive or physical ways. The environmental issues will also have an impact on the boat industry and therefore actions within this area can be considered as success factors.</p>

<p><strong>Title:</strong> Crisis communication strategy and brand – A case study of Swedish Red Cross</p><p>through dialog analysis</p><p><strong>Author: </strong>Anneli Saarela</p><p><strong>Presented:</strong> 01.06.2010</p><p><strong>Purpose: </strong>The study addresses the subjects of crisis communication and organisational brand, in relation to stakeholders and brand reputation. The purpose of this essay is to study the dialog regarding the crisis of remunerations with the Swedish Red Cross and how the organisation responds to the criticism. An identification and analysis of the discourse regarding the brand are also included in the study. Part of the empirical material will also be used in relation to Situational Crisis Communication Theory (SCCT). This to find which strategy is most accurate to the one which the Swedish Red Cross seemingly has implemented.</p><p><strong>Methodology: </strong>The study uses dialog analysis to gather the empirical material. The dialog of interest for this study consists of four different written texts. These texts are analysed with the help of concepts such as: <em>content, context, intertextuality, recontextualisation and relation</em>. Further, through these concepts the study uses a series of initial questions to start the analysis with regard to the concepts.</p><p><strong>Theoretical perspectives: </strong>The theoretical base for this essay consists of relevant theories to crisis management and branding. These are Situational Crisis Communication Theory, crisis communication and rhetoric as well as ideas regarding identity, stakeholders and reputation. I have used these as tools in my analysis as well as to understand the concept regarding crisis and the effects on an organisation, the brand and stakeholder relationships.</p><p><strong>Conclusions: </strong>The results show that the texts in the dialog are influenced by earlier texts to a great extent. Interesting enough the stakeholders hold the board members responsible and not the whole organisation itself. This may be because the reporting has been mainly focused on the individuals and their remunerations in the earlier stages of the crisis. In regards to rebuilding the trust and organisational brand the analysis show that the organisation should make changes regarding the members of the board, as it is those who are strongly attributed to the crisis by the interest groups. The analysis in relation to SCCT show that the Swedish Red Cross chose a strategy involving less responsibility than SCCT would have proposed. Although regarding the bolstering strategies the organisation did as SCCT would suggest and put emphasis on the earlier work the organisation has done and took advantage of its strong reputation.</p><p><strong>Keywords: </strong>SCCT, crisis communication, brand, organisation, stakeholder</p>

<p>Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.</p><p>Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.</p><p>Slutsatsen är att;</p><p>Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.</p>

<p>”The language of management is money”, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation. Mer än 75% av det genomsnittliga företagets marknadsvärde kommer från immateriella tillgångar som traditionella redovisningssystem inte klarar av att värdera. Vilka resurser har företag i form av kapital, fysiska tillgångar, människor, teknik, varumärke och relationer?</p><p>Den ökade fokuseringen på immateriella tillgångar förändrar synen på ekonomi och utmanar inrotade lednings- och organisationssynsätt. Som en följd av globalisering och hårdare konkurrens blir det svårare för företag att differentiera sig. Nya mervärden måste adderas till produkten eller tjänsten för att locka kunden och möta förändrade behov som uppstår.</p><p>Att implementera design på en strategisk nivå handlar först om att fastställa ansvaret och ledarskapet som har hand om design. Därefter kommer sökandet efter det design kan göra för organisationskulturen; möjligheterna till nyskapade produkter och ökat identitetsskapande.</p><p>För att uppnå framgång i ett företag krävs det idag mer än att styra med ekonomiska mål och nyckeltal. Det behövs en balans mellan finansiella- och ickefinansiella mått. Vi vill ta reda på hur design och designers kunskap bidrar strategiskt och skapar konkurrensfördelar — designens förmåga att differentiera, anpassa sig, förändra och bidra till ett företags ”bottom-line”-resultat. Vi har fördjupat oss i detta och vill undersöka om det går att arbeta med något gemensamt konkret och visuellt verktyg för att förstärka designens roll som strategisk resurs. En hjälp att överbrygga klyftan mellan designers och företagsledares skilda världar.</p>

<p>Olofström som ligger i södra Sverige är en ort som är beroende av bilindustrin vilket gör att orten drabbats hårt av finanskrisen. Många invånare har förlorat sina arbeten och arbetslösheten har mer än fördubblats på ett år. Detaljhandeln på orten har också påverkats när de drabbade invånarna med stor sannolikhet har dragit ner på sin konsumtion och det är därför intressant att studera om detaljhandelsföretagen har hanterat finanskrisen på olika sätt. För att ta reda på om det är några skillnader delades en enkät ut till alla detaljhandelsföretag på orten och svarsfrekvensen var mycket hög.</p><p> </p><p>Teorin i uppsatsen baseras på krishantering, strategi och marknadsföring. Avsnittet om krishantering utgår ifrån det faktum att det finns olika faser i en kris som ett företag måste ta sig igenom och vilken fas företaget befinner sig i beror på vilka åtgärder som har vidtagits. Teorin om strategi handlar om strategins fyra principer samt avsiktliga och framväxande strategier. Beroende på vilka åtgärder ett företag har vidtagit så är det möjligt att karaktärisera dessa handlingar som avsiktliga eller framväxande. Till sist handlar marknadsföringsavsnittet bland annat om marknadsföringens fyra p som representerar delar av företaget som ständigt måste ses över för att anpassa företaget till omgivningen.   </p><p><strong> </strong></p><p>Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att detaljhandelsföretagen i Olofström har hanterat finanskrisen på olika sätt, att de inte har nått samma fas i krishanteringsprocessen och att de har vidtagit diverse åtgärder som kan relateras till strategi och marknadsföring.</p> / <p>Olofström, located in southern Sweden, is a town dependent on the automotive industry which makes the place hard hit in the financial crisis. Many people have lost their jobs and unemployment has more than doubled in a year. Retail businesses in the town has also been affected when the affected population in all probability have scaled down their consumption and it is therefore interesting to study whether the retailers have handled the financial crisis in different ways. To find out if there are any differences a questionnaire were distributed to all retail businesses in the town and the response rate was very high.</p><p>The theory in the thesis is based on crisis management, strategy and marketing. The section on crisis management is based on the fact that there are different phases of a crisis that a company has to get through and what phase the company is in depends on the measures taken by it. The theory of strategy deals with the four principles of strategy and deliberate and emergent strategies. Depending on what measures a company has taken, it is possible to characterize the actions as deliberate or emergent. Finally, the theory of marketing includes for example the four p:s of marketing which represents parts of the company that must constantly be reviewed in order to keep up with changes in the environment surrounding the company.</p><p>After conducting our research, we note that retail businesses in Olofström has handled the financial crisis in different ways, that they have not reached the same phase in the crisis management process and that they have taken various measures that can be related to strategy and marketing.</p>

<p>Frivilligt företagsansvar för samhälls- och miljöfrågor, är en trend som vuxit sig stark de senaste tio åren. Samstämmigheten, om att dagens sätt att leva är långsiktigt ohållbart, växer och det har blivit näst intill en självklarhet att företag, ska ta större ansvar än enbart vinstmaximering. Vad hållbar utveckling praktiskt innebär är inte lika självklart som att utvecklingen idag är ohållbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hållbarhet, stark hållbarhet. Skillnaden mellan synsätten är konsekvenserna av att erkänna problemen. Den starka hållbarheten drar mer långtgående slutsatser än den svaga, när det gäller vilka nödvändiga förändringar som måste till, för att grunden till all mänsklig verksamhet ska kunna säkras.</p><p>Undersökningens ansats för att undersöka hur mening skapas till hållbar utveckling i företagskontexten är diskursanalys. En diskurs kan förklaras som en gemensam berättelse om verkligheten. Det är språket som möjliggör förståelse men det sätter också gränserna för hur omvärlden uppfattas. När det inte finns ord för ett fenomen ser människor det heller inte. Språkets meningsskapande är det som möjliggör handling men samtidigt innebär det att alternativa synsätt och handlingsmöjligheter utesluts från berättelsen. I de flesta fall samexisterar flera diskurser parallellt med varandra i det som kallas för det diskursiva fältet, där de kämpar om att nå hegemoni. Uppnår en diskurs en sådan ledande ställning omfattar den allt och alla och innehar problemformuleringsföreträdet i ämnet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt, den avgränsade del av diskursen, som formas i företagskontexten, begränsar förståelsen av hållbar utveckling. Hur går det då till när mening skapas till begreppet hållbar utveckling i företagskontexten? Vad utestängs och omfattas av diskursen och vilka konsekvenser får det?</p><p>Diskursen om hållbar utveckling centreras kring värdeskapande. Ekonomisk, ekologiskt och socialt värde ska skapas av aktiviteten för att den ska anses hållbar. Företagen vill betrakta hållbar utveckling som en vinna-vinna situation men erkänner att kompromisser ibland är nödvändiga. Synen på hållbar utveckling liknar mest den svaga hållbarheten. Fokus för insatser ligger på effektivisering och optimering av nuvarande verksamhet. När kompromisser blir nödvändiga finns en tydlig hackordning där värdeskapande för ekonomi är viktigast och det balanseras då mot social- eller ekologisk skada. Ekonomiskt värdeskapande är en stark värdering, som effektivt utesluter många för samhället och miljön hållbara aktiviteter.</p><p>Ett problem är att företagens hållbarhetsarbete i stor utsträckning liknar varandras, därför blir aldrig arbete med hållbarhetsfrågor en uthållig konkurrensfördel. Förslaget för att stärka både hållbarheten och konkurrenskraften är att utgå från cykelhjulsmodellen, som är en reviderad version av intressentmodellen och skapa en strategi som passar företaget, genom att aktivt kompromissa mellan intressen och aktiviteter. Frågan är bara om kunderna efterfrågar stark hållbarhet och i vilken utsträckning företagsledningen sitter fast i det nät av mening de själva spunnit.</p> / <p>Voluntarily responsibility for sustainable issues is a growing concern on corporate business agenda. Thirty years ago the business of business was business and sustainability a question for governments and society. The new trend is mainly driven by a public notion that corporations ought to be held accountable for their operations. To meet the public sense and expectations, corporations use CSR-strategy, Corporate Social Responsibility, and produce annual reports on performance, regarding social, environmental and economical issues of importance. But what is actually said in these reports, and how do they influence the discourse on sustainable development that gives the concept meaning into the business context?</p><p>What is and what isn’t sustainable is judged by how convincing the argument is that the activity is linked to value creation for people, planet and profit. Profit effectively excludes actions that threatens to question the web of meaning that enable certain actions on expense of others, that might be beneficiary for society and environment. If stakeholders really would accept trade-offs which gives no man-made capital in return is however an empirical question. Moreover it is unclear to what extent the self-spun web of significance, suspends senior management from stepping outside the box.</p><p> </p>

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ”Employer Branding” är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier. Vidare har vi genom intervjuer på Ericsson, VolvoCars och SAS utrett vilka krav en Employer Brandingstrategi ställer på företaget och dess varumärkeshantering. Syfte: Att definiera och teoretiskt relatera Employer Branding till varumärkesforskning, samt analysera vilka krav Employer Branding ställerpå företags varumärkeshantering. Genomförande: Vi har valt att genomföra en empirisk studie där erhållna kunskaper grundats på information från intervjuer i och observationer av verkligheten. I vår förstudie sökte vi information i syfte att definiera vad Employer Branding är (del 1, kap 1-5). Studien har till stor del varit ur ett marknadsperspektiv och av explorativ art då "fenomenet" är relativt okänt. Vi valde att först intervjua konsulter som var kunniga inom Employer Branding, för att kunna göra en empirisk begreppsbildning. Utifrån denna nya kunskap samlade vi in befintliga teorier som vi ansåg kunna sättas i relation till Employer Branding. För att förstå vilka krav som Employer Branding ställer på varumärkeshanteringen på företag har vi valt att intervjua tre stora svenska arbetsgivare utifrån två perspektiv på företagen, utifrån Human Resource- och utifrån varumärkes/marknadsföringsperspektiv. Uppsatsen har därmed två empiriska målsättningar. Till begreppsbildningen, del 1 var huvudsyftet att definiera vad Employer Branding är och i uppsatsens andra del (kapitel 6-8) att undersöka vilka krav Employer Branding ställer på företags varumärkeshantering. Resultat: Employer Branding är en marknadsföringsstrategi som beskriver hur företaget kan profileras som arbetsgivare mot arbetsmarknaden, för att skapa en tydlig arbetsgivarimage. Detta i syfte att skapa konkurrensfördelar som arbetsgivare. Målsättningen är att attrahera och behålla rätt kompetens samt att internt förena företaget i en vision kring varumärket, ett Employer Brand. Det nya med begreppet Employer Branding är inte dess beståndsdelar utan hur strategin frammanar en ny kombination av teorier, tankesätt och arbetssätt för att skapa ett helhetsperspektiv och intern konsensus gällande varumärket, och att skapa en trovärdig arbetsgivarimage gentemot arbetsmarknaden. Strategin syftar därmed till att skapa ett långsiktigt relationsbyggande med arbetsmarknaden och företaget får ett affärsmål och en vision kring hur det ska nå ut med sitt rekryteringsbudskap till arbetsmarknaden och sina anställda över konjunkturer.