Celiaki beskrivs som en kronisk autoimmun sjukdom som triggas av konsumtion av gluten, vilket är ett protein som finns i vete, korn och råg. Gluten leder till att tunntarmen blir inflammerad på grund av att kroppen inte klarar att bryta ner proteinet. Vilket leder till att tunntarmen inte kan ta upp näring. Att leva med en osynlig sjukdom kan leda till att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen, och personer som drabbades av osynlig sjukdom kan lätt skuldbelägga sig själv och ha svårt att acceptera sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxnas upplevelse att leva med celiaki. Författarna använde sig av metoden kvalitativ litteratstudie, där 11 stycken vetenskapliga kvalitativa artiklar granskades och valdes ut att ingå och som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; Sjukdomen påverkar identiteten och tvingas acceptera det, Psykiska och fysiska symtom försvårar vardagen, Att inte kunna lita på andra som är okunniga, Glutenfri diet är dyr och utbudet är begränsat, Bristande stöd från sjukvård och omgivning. Resultatet visade på att celiaki upplevdes påverka flera aspekter av livet och upplevelsen varierar mellan olika personer. Okunskap och oförståelse av andra var något många upplevde som svårt att hantera. Okunskap, oförståelse, glutenfri diet, sociala situationer och symtom beskrevs vara centralt för hur personer upplevde celiaki.

No description available.

Bakgrund: Att arbeta inom akutsjukvård innebär ett varierat och oförutsägbart arbete med korta patientmöten och många besökare, vilket ställer höga krav på vårdpersonalen. Allmänsjuksköterskan som arbetar på akutmottagningen ställs inför dagliga stressfaktorer, som innefattar en hög arbetsbelastning där kompetens kan vara avgörande.  Syfte: Att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelser av att arbeta på en akutmottagning. Metod: En litteratursammanställning med en kvalitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades till teman och subteman.  Resultat: Det framkom fyra teman: Arbetsmiljön, Arbetskollegor, Arbetsrelaterad stress samt Kompetensens betydelse, med sammanlagt 9 subteman.  Slutsatser: Sjuksköterskan upplever att säkerhetsrisker samt stress i arbetsmiljön har negativa effekter på välbefinnandet. För att sjuksköterskan ska uppnå ett välbefinnande och tillgodose en patientsäker vård, har arbetskollegor en betydande roll. En högre kompetens samt utbildning kan leda till ett säkrare förhållningssätt, patientsäker vård samt ett bättre välbefinnande. Vidare studier är av vikt för att belysa allmänsjuksköterskans upplevelser i sin arbetssituation samt studera förbättringsarbeten. Detta kan leda till en god vårdrelation i en vårdande miljö och stärka allmänsjuksköterskans välbefinnande samt värdighet.

Bakgrund: hjärtstopp är orsaken till hälften av alla dödsfall relaterade till hjärt-kärlsjukdomar. Svensk forskning visar att under det senaste decenniet överlevde fler personer hjärtstopp än tidigare. Sjuksköterskan behöver därför ha kunskaper om hur vården och omvårdnaden utformas på bästa sätt för att främja hälsa och hjälpa personerna som överlevt hjärtstopp tillbaka till ett tillfredställande dagligt liv. Syfte: syftet med studien var att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design användes. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt Friberg (2022a) analysmodell. Resultat: tre huvudkategorier identifierades efter analys, upplevelser av emotionella förändringar, upplevelser av fysiska förändringar och upplevelser av förändrat behov av stöd. Slutsats: att överleva ett hjärtstopp betyder en stor upplevd förändring i det dagliga livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att stötta personen i denna förändring och bör agera utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att bidra till bästa möjliga omvårdnad.

Bakgrund: Hot och våld är idag ett vanligt förekommande fenomen inom sjukvården. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen är särskilt utsatta och löper en stor risk att drabbas av hot och våld i sin yrkesutövning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Bristande kommunikation, underbemanning och långa väntetider var utifrån sjuksköterskors perspektiv vanliga orsaker till att hot och våld uppstod på akutmottagningen. Sjuksköterskor upplevde fysiska och psykiska skador, samt negativa känslor som ett resultat av hot och våld. Slutsats: Hot och våld på akutmottagningen beror på flera orsaker och påverkar sjuksköterskor på många negativa sätt. Att sjukhusledningen uppmärksammar arbetsplatsrelaterat hot och våld samt ger sjuksköterskor de verktyg de behöver, gör att sjuksköterskor kan handskas med problemet och fortsätta ge vård till människor på akutmottagningen.

Bakgrund: Årligen insjuknar ungefär 300 barn 0 - 18 år i någon form av cancersjukdom. Diagnostiken av barncancer är många gånger svårt och det finns många olika behandlingsformer som kan pågå under långa perioder. Cancerdiagnosen är en traumatisk händelse för barnet. Barnet upplever sin cancerdiagnos som en känslomässig berg-och-dalbana av behandlingar och biverkningar vilket är utmattande. Vid sidan av barnet är föräldrarna med och är en del av barnets vård som är påfrestande för båda. Sjukdomen påverkar barnets och föräldrarnas livssituation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Databasen Pubmed användes för sökning av vetenskapliga studier där elva kvalitativa primärartiklar valdes ut. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: ”Föräldrarnas mående”, ”Förändrad livssituation” och ”Stöd”. Slutsats: Föräldrarna upplever barnets cancerdiagnos som en känslomässig berg-och-dalbana som påverkar deras och familjens liv. Det påverkar vardagen och föräldrarna måste ställa om sina rutiner för att det ska fungera. För att klara av situationen får de stöd från vårdpersonal, socialt- och familjestöd samt andligt stöd. Resultatet kan bidra med ökad kunskap för sjuksköterskor genom att de får förståelse för föräldrarnas situation och ge stöd, lindra lidande samt främja hopp och välbefinnandet.

Bakgrund: Att medverka vid ett hjärtstopp och påbörja hjärt-och lungräddning innebär en känsloladdad situation. Forskning visar att sjuksköterskans attityder och upplevelser i den akuta situationen också kan orsaka stressiga reaktioner. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans möjlighet att snabbt kunna påbörja en hjärt- och lungräddning, vilket också kan öka patientens chans att överleva. Därför är det av betydelse att kunna belysa sjuksköterskans positiva och negativa upplevelser.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärt- och lungräddning på sjukhus.  Metod: Denna litteraturöversikt har skapats med en kvalitativ ansats som bygger på tio vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier; (1) Faktorer som har betydelse inför hjärt- och lungräddning, (Att vara förberedd genom  kontinuerlig träning och god kompetens och Begränsad kunskap och utbildningens betydelse), (2) Faktorer som har betydelse under själva hjärt- och lungräddningen ( betydelse av familjens närvaro - för och nackdelar, Teamarbetets betydelse - samverkan i team, Inre upplevelse och känslomässig påverkan) och (3) Att kunna hantera och gå vidare efter hjärt- och lungräddning (Debriefing - kommunikationens betydelse, Patientens integritet och etiska dilemma).  Slutsats: Under ett återupplivningsförsök kunde sjuksköterskan känna många olika känslomässiga upplevelser beroende på erfarenhet och yttre faktorer. Dessa slutsatser innebär i sin tur viktiga utmaningar för olika professioner i vården, såsom att stärka utbildning, samverkan i team och säkerställa att debriefing alltid genomförs. Som sjuksköterska är det också viktigt att bevara och respektera patientens integritet och att ta hänsyn till patientens autonomi och att individens unika livsvärld ska ligga till grund i vårdandet

Sammanfattning Bakgrund: ALS är en progressiv sjukdom som drabbar nervcellerna i ryggmärgen och hjärnan och leder slutligen till döden. Trots forskningsinsatser finns ingen botande behandling idag. I Sverige insjuknar ungefär 250 personer varje år Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre självbiografier analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2017) beskrivning av en manifest innehållsanalys.  Resultat: De analyserade självbiografierna resulterade i fyra kategorier med sju underkategorier som skildrade personernas upplevelser av att leva med ALS. Kategorin ”Sviktande funktionsförmåga,” med underkategorierna Att vara fången i sin egen kropp och Besvikelse och rädsla när kroppsfunktionen avtar. Kategorin “En hotad existens”, med underkategorierna Emotionella känslor och Sorg och osäkerhet inför framtiden. Kategorin ”Acceptans en väg till ett värdigt liv”, med underkategorierna Att tänka positiv var en förutsättning för acceptans och Att anpassa sig efter situationen. Kategorin ”Sociala förluster”, med underkategorin Det sociala sammanhanget förändrat Slutsats: Personer med ALS sjukdom lider mycket sett till fysiska såväl som psykiska aspekter.  Kliniska implikationer: Sjukdomen ALS medför ett stort behov av stöd och hjälp till dem som drabbats av sjukdomen. Detta behöver vårdpersonal uppmärksamma för att kunna tillämpa tillfredsställande omvårdnad   .

Bakgrund: Hjärtstopp kan ske varsomhelst. Patienter som drabbas av hjärtstopp behöver omedelbart hjärt- och lungräddning, medicinska åtgärder och defibrillering. Sjuksköterskor arbetar i team när de vårdar en patient med hjärtstopp. Det krävs god kommunikation och samarbete när hjärt- och lungräddning utförs. Vid ett hjärtstopp upplever sjuksköterskan stress vilket påverkar situationen.   Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av stress i samband med hjärt- och lungräddning. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt utifrån 10 valda vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod som analyserades enligt Friberg. Artiklarna var hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Fyra kategorier etablerades; externa stressorer, intrapersonella stressorer, interpersonella stressorer och hantering av stress. Slutsats: Stress i samband med hjärtstopp upplevdes av samtliga sjuksköterskor oavsett utbildning eller erfarenhet. Flertal stressorer som påverka hur sjuksköterskan upplevde den akuta situationen och olika metoder för att förebygga samt hantera stressen blev tydliga. Rutiner och riktlinjer behövs för akuta HLR-situationer och kontinuerlig utbildning och träning inom HLR ökar sjuksköterskans förmåga samt självförtroende. Utbildning för stresshantering blir av vikt för att undvika långvarig påverkan.

No description available.