No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa olika studier av kvalitativ forskning som svarar på upplevelser av att erhålla diagnosen bröstcancer samt vilka problem som kan medfölja denna diagnos. Metoden som användes är en litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Teoretisk referensram som användes var Carnevalis teori om dagligt liv- inre och yttre resurser samt funktionellt hälsotillstånd. Resultatet av de tio artiklarna resulterade i sex kategorier: psykiska upplevelser, kroppslig påverkan, existentiell påverkan, stöd, bemötande och coping. Det var många studier som visade på samma reaktioner av att erhålla diagnosen och de flesta förknippade cancerdiagnos med kris. Resultatet av litteraturstudien kan öka sjuksköterskors förståelse för hur det kan upplevas att erhålla beskedet om diagnosen bröstcancer. / The aim of this literature review was to conduct different studies of qualitative research that answers our question about experiences of receiving diagnose of breast cancer and problems that follow this diagnose. The method used was a literature review based on ten qualitative articles. The theoretic reference that was used was based on Carnevali theory on daily life- inner and outer resources and functional health. The result of the ten articles resulted in six categories: psychic experience, bodily experience, existential influence, support, receiving and coping. Many studies showed same reactions of receiving the diagnosis that often is a cancer diagnosis associated with crisis. The result of this literature study could increase nurses understanding of how it feels like to receive the diagnosis breast cancer.

SVENSKA: Bakgrund: Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige och det orsaka ett stort psykisk lidande för alla inblandade. Suicidalt beteende omfattar suicidtankar, suicidförsök och suicid. Patienter upplever att deras liv är utom kontroll och känner en hopplöshet vilket sjuksköterskor genom god omvårdnad ge verktyg till att hantera deras känslor och beteende. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med att vårda patienter med suicidalt beteende. Metod: Det är en beskrivande litteraturstudien och sökte artiklar genom databasen PubMed. Författarna sammanställde tio artiklar där nio har kvalitativa ansatser och en har kvantitativ ansats. Artiklarna har genomgått en relevans- och kvalitetsgranskningsmall. Artiklarna analyserat utifrån Evans modell och bearbetade till teman samt subteman. Huvudresultat: Suicidriskbedömningar är en viktig del av sjuksköterskors arbete men det innebär även ett tungt ansvar. Många sjuksköterskor upplevde bristande möjligheter till utbildning men även tidsbrist och brist på personal. Det kan bidra till oro, stress och en överhängande rädsla att göra fel. Det är en krävande och komplex arbetssituation där sjuksköterskor använder sig olika copingstrategier för att kunna hantera den. Slutsats: Sjuksköterskor som besitter tillräckligt med utbildning upplever färre negativa känslor och känner sig mindre osäker i sin roll. Utbildning inom suicidalt beteende och suicidprevention är en viktig del i sjuksköterskeprofessionen, men det verkar inte finnas i tillräcklig omfattning. Nyckelord: Sjuksköterskor, Suicid, Patienter, Upplevelser, Vård / ENGLISH: Background: Suicide is a serious public health problem in Sweden, and it causes mental suffering for everyone involved. Suicidal behaviour includes suicidal thoughts, suicide attempts and suicide. Patients experience that their lives are out of control and feel a sense of hopelessness, which nursers through good nursing provide tools to manage their feelings and behaviour. Aim: was to describe nurses' experiences of the work with caring for patients with suicidal behavior. Method: It is a descriptive literature study and articles were search through the database PubMed. The authors compiled ten articles where nine have a qualitative approach and one has a quantitative approach. The articles have undergone a relevance and quality review template. The articles analyzed based on Evans' model and processed into themes and subthemes.  Main Result: Suicide risk assessments are an important part of nurses' work, but it also entails a heavy responsibility. Many nurses experienced a lack of opportunities for training but also a lack of time and staff. It can contribute to anxiety, stress, and an imminent fear of making mistakes. It is a demanding and complex work situation where nurses use different coping strategies to manage it. Conclusion: Nurses who possess sufficient training experience fewer negative emotions and feel less insecure in their role. Education in suicidal behavior and suicide prevention is an important part of the nursing profession but does not seem to exist to a sufficient extent. Keywords: Care, Experience, Nurses, Patient, Suicide

Abstrakt: Stroke är en potentiellt livshotande sjukdom som medför olika funktionsnedsättningar, dessa funktionsnedsättning drabbar den som fått stroke men även deras partner. Ett stort ansvar får partnern ofta axla och kan innabära en stor förändring i livet.  Syftet: Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vara partner till någon som fått en stroke.  Metod: Litteraturstudie av 16 vetenskapliga artiklar utvalda från databaserna PubMed och CinAhl analyseras med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Den övergripande analysen av partners upplevelser resulterade i fyra kategorier; Ett behov av stöd, förändrade relationer, kommunikationsvårigheter med sin partner och anpassning till ny livssituation. Tanken med dem är att beskriva upplevelsen av att vara partner till någon som fått en stroke.  Slutsats: Stroke medför förändringar i livet för en partner och ställer flera krav och krav på anpassningar i vardagen. Partners mående påverkas både fysisk och psykiskt. Det ger en ökad risk att drabbas själv av ohälsa. Genom studien kan sjuksköterskor få större medvetenhet om närståendes upplevelser av att leva med en person med stroke och på så vis ge ett bättre stöd.

Bakgrund: Operationsteamet består av flera olika professioner. Varje yrke har individuella ansvarsområden och besitter unika kunskaper. Samtidigt har teammedlemmarna ett gemensamt ansvar för patientens vård och säkerhet under pågående operation. Studier har visat ett samband mellan bristande intraoperativ kommunikation och risk för kirurgiska vårdskador.   Syfte: Att sammanfatta operationsteamets upplevelser av intraoperativ interprofessionell kommunikation i relation till patientsäkerhet.   Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Systematiska litteratursökningar genomfördes och 15 kvalitativa studier inkluderades.    Resultat: Resultatet visar att operationsteamet upplever att det finns både individuella och strukturella förutsättningar för kommunikation i relation till patientsäkerhet. De individuella förutsättningarna som framkom var personlighetsdrag, mod att ta plats i teamet, visa ömsesidig respekt, förmågan att bidra till goda relationer samt ledarskapsförmåga. De strukturella förutsättningarna som framkom var strukturerad kommunikation, korrekt och likvärdig information samt distraktioner.    Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat hur operationsteam upplever att kommunikation och patientsäkerhet är förenade och beroende av varandra. Bristande eller obefintlig kommunikation i operationssalen kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten. Denna systematiska litteraturstudie har också visat att WHO:s checklista för säker kirurgi upplevs som ett säkert och tydligt instrument för strukturerad kommunikation i operationsmiljön.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen kräver en medicinsk behandling i kombination med operation för optimal återställning. De olika behandlingarna kan medföra biverkningar som påverkar kvinnans fysiska och psykiska välbefinnande. En bröstcanceroperation räddar livet på många men kan även kvarlämna en känsla av förlorad femininitet samt förändra kvinnans subjektiva upplevelse av sig själv och hennes relation till sin omvärld. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dessa kvinnors mående för att främja hälsa. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metoden är en litteraturöversikt som baseras på nio vetenskapliga artiklar. Studiens resultat presenteras med två teman: Individuella känslor som påverkar hela familjen och Behov av stöd som främjar hälsa samt sex subteman. Resultatet visade att kvinnor upplever att bröstcancer associeras med en kamp mellan liv och död. I samband med en bröstcancerdiagnos upplever kvinnor att deras kroppsuppfattning, familjerelationer, sexuella hälsa och sociala kontakter förändras samtidigt som de upplever en emotionell påfrestning. Slutsatser av denna studie är att kvinnor med bröstcancer har olika upplevelser och känslor beroende på var de befinner sig i sjukdomsförloppet. Dessutom är kvinnor med bröstcancer extra sårbara och är i behov av god vård som inkluderar ett professionellt stöd och bemötande från vårdpersonal.

Introduktion/bakgrund: Bipolär sjukdom är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna,vilket debuterar vanligtvis mellan 18 och 24 års ålder. Personer med bipolär sjukdomupplever flera olika utmaningar i livet och är i behov av hjälp från anhöriga. Därmed haranhöriga en essentiell roll i omsorg av personer med bipolär sjukdom. I kliniskverksamheten har sjuksköterskor till uppgift att stötta personer med bipolär sjukdom menäven anhöriga till personer med bipolär sjukdom. Därför är det viktigt att sjuksköterskanhar kunskap om och förståelse för anhöriga upplevelse till personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelse av anhöriga till personermed bipolär sjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats och tematisk analys av femkvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: I resultaten framgår anhörigas upplevelse vilket delas in i tre olika teman;anhörigas känslor, känslor vid förändrade relation och känslor i kontakt med sjukvården. Slutsats: Anhöriga har negativa upplevelse i relation till personer med bipolär sjukdom,bland annat kan anhöriga uppleva känsla av maktlöshet, oförutsägbarhet och ilska.Anhöriga kan även uppleva förändrade relation i samband bipolär sjukdom och påverkanpå fysiks och psykisk hälsa.

Flera forskare (Erdem, 2018; Norling & Sandberg, 2015) har anmärkt på den bristande forskningen om barns språkutveckling i relation till uteverksamheten. Med utgångspunkt i fenomenologin har pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i relation till uteverksamheten undersökts. Studiens syfte är att öka förståelsen för pedagogers syn på barns språkutveckling i uteverksamheten såväl som att bidra med kunskap om pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten. Utifrån en fenomenologisk och kvalitativ ansats genomfördes fokusgruppintervjuer och en kvalitativ analys. Resultatet mynnar ut i två huvudkategorier; pedagogens synsätt samt möjligheter och utmaningar. Pedagogens synsätt genomsyrar hela studiens resultat och synliggör att pedagogerna betonar ett medvetet språkutvecklande synsätt. Resultatet visar dessutom att pedagogerna upplever både möjligheter och utmaningar i arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten. Pedagogerna beskriver hur de använder utemiljön för att stimulera barns språkutveckling och att barnen såväl som vuxnas språkbruk påverkas av miljön de vistas i. Samtidigt beskriver pedagogerna utmaningar i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis organisatoriska utmaningar och vädret. Studien bidrar till en ökad förståelse för pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten och ger slutligen förslag på implikationer för pedagoger samt förslag till fortsatt forskning.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor och utgör cirka 26 % av all kvinnlig cancer. Sjuksköterskan har en betydande roll för kvinnan både under och efter behandlingen. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av vardagslivet efter behandling av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt med 12 kvalitativa artiklar. Data analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell där en induktiv ansats användes. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PSYCINFO. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier, ”Förändrad kroppsuppfattning’’, ”Att acceptera vardagslivet efter cancerbehandling’’ och ”Behov av stöd efter cancerbehandling” med tillhörande underkategorier. Slutsats: Kvinnorna upplevde förändringar i vardagslivet efter genomgången bröstcancerbehandling. De främsta förändringarna var förändrad syn på sin kropp, rädsla för återfall samt att fysiska samt mentala stödet från omgivningen var av stor betydelse för kvinnan. Det fanns dock kvinnor som upplevde att de inte fick det stöd de behövde från sin vårdgivare. För att öka möjligheten till ett bättre stöd för kvinnan behövs ytterligare forskning kring ämnet.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter och deras anhöriga utsätts för stora psykosociala påfrestningar under och efter tiden för intensivvård. Besök av anhöriga ger intensivvårdspatienter hopp och stöd vilket leder till ökad trygghet för dem. Anhöriga tvingas att prioritera den sjuka närstående först vilket sätter dem själva i andra hand. Stöd till anhöriga kan underlätta deras börda och förbättra deras situation. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med intensivvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt, med en kvalitativ ansats och induktivt förhållningssätt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed vilket ledde till analys och syntes av 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade på att anhöriga befinner sig i en utsatt situation där de upplever en förlust av kontroll över situationen. För att återfå kontrollen var de i behov av att kontinuerligt erhålla öppen och ärlig information om sin närstående. När vårdpersonal underlättade för anhöriga att medverka i vården såg dem det som meningsfullt och det gav dem även inre styrka för att kunna vara närvarande. Anhöriga upplevde det egna sociala nätverket som en viktig faktor där de tillsammans gav varandra stöd för att minska deras ensamhet och överkomma sina emotionella påfrestningar. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att anhöriga till intensivvårdspatienter genomgår en komplex och utmanande tid där deras behov och upplevelser varierar. För att underlätta för anhöriga att hantera denna situation är det viktigt att vårdpersonal skapar en miljö som är välkomnande, stöttande och som anpassas efter deras unika behov.