Maligna hjärntumörer delas in i primära eller sekundära hjärntumörer. Primära hjärntumörer drabbar cirka 1300 personer varje år och ungefär hälften av dessa hjärntumörer hos vuxna är gliom. Gliomen kan därefter delas in i olika undergrupper beroende på om de är låg- eller högmaligna utifrån hur aggressiva de är. Kirurgi är den viktigaste behandlingsmetoden vid de flesta hjärntumörer där syftet är att försöka ta bort så mycket som möjligt av tumören. Andra viktiga behandlingsmetoder är strålbehandling och cytostatika. Tumören i sig och/eller behandlingen kan ge symtom som kan ha påverkan på livskvalitén. Syftet var att belysa hur patienter med maligna gliom upplever sina symtom och sin livskvalitet. Metoden som valdes var litteraturöversikt. Artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställning. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som valdes ut var publicerade mellan åren 2006 - 2017. Artiklarna sammanställdes och presenterades i en matris. Resultatet visade att patienter med stort fysiskt hjälpbehov kan skatta sin livskvalité lägre och att funktionell status kan skapa osäkerhet om sjukdom, symtom, behandling och prognos. Det fanns samband mellan mental trötthet, kognitiva och emotionella svårigheter samt låg skattning av övergripande hälsorelaterad livskvalité. Studierna visade att patienter med maligna gliom upplevde lägre livskvalitet än den friska befolkningen. Trötthet var det svåraste symtomet att hantera och tröttheten påverkade patientens psykiska, fysiska och sociala liv. Patienter som kände hoppfullhet hade högre livskvalitet. Vårdpersonal kan hjälpa patienten att upprätthålla känslan av hopp genom sin stödjande relation till patienten. På så vis kan patientens förmåga att hantera lidande öka.

Bakgrund Att vara barn och leva med en kronisk sjukdom innefattar återkommande besök inom barnsjukvården. Alla barn med deras familjer hanterar situationen på olika sätt och utifrån deras förutsättningar. Barnsjukvården arbetar utifrån ett förhållningssätt som är familjefokuserat, där trygghet är centralt. De flesta barn med kroniska sjukdomar blir unga vuxna och beräknas återgå till vuxensjukvården vid 18 års ålder. Transitionens utgång kan återspeglas i personernas egna förutsättningar, därför är alla transitioner unika. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter i transitionen från barn- till vuxensjukvård vid kronisk sjukdom. Metod Vald metod var en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i CINAHL samt PubMed. Integrerad analys användes och de 15 utvalda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dessa sammanställdes i en Matris. Resultat I resultatet framkom patienters delade uppfattningar och erfarenheter genom sina transitionsprocesser, många hade upplevt sorg och oro över att lämna en trygg barnsjukvård med en tillåtande miljö. Vidare beskrev patienter vikten av att kunna erhålla individanpassad information. I denna litteraturöversikt framträdde kategorierna: patienters intryck under transitionsprocessen, förberedelse, självständighet och egenvårdsförmåga i samband med transition samt vårdpersonalens betydelse i transition. Slutsats Förberedelse och en individuell utformad informationsåtergivelse ansågs vara viktiga aspekter för en lyckad transitionsprocess. Patienter hade delade upplevelser och erfarenheter gällande sin transition från barn- till vuxensjukvård. För att möjliggöra lyckade transitioner för patienten var ett personcentrerat förhållningssätt hos sjuksköterskan viktigt för att stödja patienten i processen.

Bakgrund Sedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hälso- och sjukvården och är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rädsla vid omvårdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan påverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Metod En kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna. Sex intervjuer genomfördes. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Sjuksköterskornas upplevelse påverkades av tidigare kunskap och erfarenhet. Rutiner och riktlinjer ansågs viktiga för att säkert kunna bedriva en patientsäker vård men dessa påverkade omvårdnadskvaliteten för patienten. Tillgänglig information ansågs bristfällig vilket kunde leda till osäkerhet hos sjuksköterskorna om vad som gällde. Arbetsbelastningen ökade och orsakade stress hos sjuksköterskorna när patienter med MRSA vårdades på avdelningen, kohortvård ansågs vara den främsta orsaken till detta. Slutsats Omvårdnad av patienter med MRSA är resurskrävande vilket skapar en ökad arbetsbelastning. Sjuksköterskorna saknade kortfattad information om rutiner och riktlinjer. Brister i följsamheten till rutiner och riktlinjer uppstod när det inte fanns tillräckligt med personal.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Varje år genomförs 40 000 stamcellstransplantationer världen över, ofta på grund av olika blodsjukdomar. Behandlingsprocessen innefattar konditionering med cellgifter och strålning för att slå ut patientens immunförsvar. Patienten placeras då i ett isoleringsrum för att minska risken att drabbas av infektioner. Behandlingen ger symtom som till exempel trötthet, illamående, aptitlöshet och smärta. Detta inklusive isoleringen kan påverka patienternas livskvalité. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalité i samband med stamcellstransplantation. Metod Metoden litteraturstudie valdes för att besvara studiens syfte genom en integrerad analys av befintliga artiklars resultat. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt genom manuell sökning. Studien inkluderade 18 artiklar som presenteras i en matris. Resultat I resultatet framkom att patienternas upplevelse av livskvalité påverkades av ett flertal faktorer. Symtomen som uppkom under behandlingens olika faser påverkade patienternas livskvalité negativt. Adekvat information var viktig för patienterna för att kunna återfå kontrollen över situationen vilket ansågs bidra till en förbättrad livskvalité. Sjuksköterskans attityd och handlingar kunde främja patienternas välbefinnande. Slutsats Patienternas livskvalité påverkades i samband med stamcellstransplantation. Ett flertal faktorer som fysiska och psykiska symtom, stöd från omgivningen, sjuksköterskans attityd, miljön, information och upplevelsen av självständighet var bärande för hur patienterna upplevde sin livskvalité. Nyckelord: Livskvalité, stamcellstransplantation, patienters upplevelser, isolering

Bakgrund: Tidigare kunskap visar ökat antal nyutexaminerade sjuksköterskor, trots detta visar sig ett växande behov av sjuksköterskor. Hög arbetsbelastning och att många väljer att lämna yrket under de första åren kan tyda på att behovet bara kommer fortsätta att öka framöver. Sjuksköterskeutbildningen ska förbereda sjusköterskestudenter för den kommande yrkesroll, samtidigt utgör den höga omsättningen av sjuksköterskor en stor utmaning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta kliniskt under de två första åren i yrkeslivet.  Metod: Denna litteraturöversikt genomfördes med en kvalitativ metod och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades enligt Willmans granskningsmallen och analyserades sedan enligt Polit och Becks metod. Resultat: Resultat redovisas i form av fyra teman: klyftan mellan teoretisk och praktisk kunskap, bristande självförtroende, behov av stöd och behov av fungerande teamarbete. Slutsats: Resultat visar att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever de första två åren komplicerad. Utbildningen har en stor betydelse för att förbereda nyutexaminerade sjuksköterskor inför den nya rollen. Genom ett bra stöd från erfarna sjuksköterskor och ett välfungerande samarbete kan den första tiden i yrkeslivet underlättas.

Bakgrund och problemformulering: Grundutbildningen för sjuksköterskor är tre år och centrerad kring vårdvetenskap och omvårdnad. En legitimerad sjuksköterska har ett stort omvårdnadsansvar och som nyutexaminerad sjuksköterska innebär det att vara novis inom yrkesrollen, vilket kantas av möjligheter samt sårbarhet. Akut som begrepp och akuta situationer är komplexa fenomen som inte är entydigt i vårdsammanhang. Arbetssituationen inom sjukvården är ansträngd och för nyutexaminerade sjuksköterskor saknas ibland adekvat stöd och trygghet från erfarna sjuksköterskor, vilket kan leda till ohälsa och ett val att lämna yrket. Idag finns det en sjuksköterskebrist i landet och behovet av sjuksköterskor förväntas öka. Syfte: Var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att vårda i akuta situationer. Metod: Litteraturöversikten är ett examensarbete på kandidatnivå där nio kvalitativa studier granskades. Resultat: Två huvudteman, upplevda känslor relaterat till akuta situationer och bristande kompetens och erfarenhet samt sju subteman identifierades och presenteras i resultatet som beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda i akuta situationer. Diskussion: För att nyutexaminerade sjuksköterskor ska känna trygghet i akuta situationer, behövs en god introduktion, kollegialt stöd samt utbildning i form av simulering av verklighetsförankrade patientfall.

Fibromyalgi är en omdebatterad sjukdom som leder till att patienter symtom uppfattas olika. Patienternas symtom har inte tagits på allvar och har även uppfattats som en inbillning. Därav har patienter bemöts med misstro men även av förståelse. På grund av den skildrande synen av fibromyalgi handlar litteratursöversiktens syfte om att belysa patienters upplevelser av att leva med fibromyalgi. Utifrån databaserna CINAHL och Pubmed har nio artiklar valts till denna allmänna litteraturöversikt med kvalitativ metod. Boolesk operator AND och OR har använts i samband med sökorden för att få fram nämnda artiklar. Resultatet av litteraturöversikten kom fram till tre huvudkategorier och sju subkategorier. Fysisk påverkan: Upplevelsen av en bärande fysisk smärtan och Upplevelsen av trötthet och försämrad sömn. Psykisk påverkan: Upplevelsen av att vara stressad, deprimerad, och rädd. Social påverkan: Upplevelser av förändrade relationer, Upplevelse av förändrade arbetsförhållanden , Upplevelser av misstro i hälso- och sjukvården och Upplevelser av påverkan på dagliga aktiviteter. Resultatet visar att fibromyalgi påverkar olika aspekter av patienters liv. Fysiska symtom som smärta och sömnsvårigheter förekommer. I sin tur leder det till tröttheten och depressiva tillstånd. Dagliga aktiviteter och möjligheten att arbeta försvåras på grund av symtom. Bristande kunskap av sjukdomen leder till att patienter upplever olika bemötande av hälso- och sjukvården, arbetsplatsen samt familj och vänner. Upplevelse av misstro från hälso- och sjukvårdspersonal upplevs och det påverkar patienterna negativt. Genom att sjuksköterskan är lyhörd och visar både intresse och engagemang för patienternas upplevelser kan patienterna stödjas i att hitta strategier i att hantera sjukdomen.

Palliativ vård förekommer i alla olika vårdinstanser och är en del av sjuksköterskans arbetsområde på olika arbetsplatser. Då många vill dö hemma i sitt egna hem är palliativ vård en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgift inom hemsjukvården. Sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden för den palliativa vården i hemmet och därmed krävs det att sjuksköterskan har kompetens för detta. Detta eftersom den palliativa vården är inriktad på att lindra lidande samt skapa en värdig sista tid i livet. Sjuksköterskan har därmed ett uppenbart stort ansvar men hur upplever sjuksköterskorna att det är att vårda patienter i palliativs skede i deras eget hem? Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt skede i hemmet. För att besvara syftet genomfördes en sammanställning av tidigare litteratur i form av en litteraturöversikt där nio artiklar granskades enligt Fribergs (2017a, ss. 141–152) modell. Därefter identifierades fyra huvudteman och nio underteman som presenteras i ett sammanställt resultat. Resultatet av litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna hade ett flertal olika upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmet. Resultatet påvisade sjuksköterskornas upplevelse av skiftande känslor, betydelsen av relationer, utmaningar i arbetet samt behovet av stöd och kompetens. Arbetet med palliativ vård i hemmet upplevdes komplext och krävande där sjuksköterskorna som arbetar med denna typen av vård är i behov av utbildning för att förbättra den palliativa vården i hemmet.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett problem som ökar världen över och ses som en oroväckande trend hos framför allt barn. Föräldrar till barn med övervikt bär ett stort ansvar gentemot sina barn hälsa. Barn med övervikt riskerar fortsatt övervikt i vuxen ålder, att drabbas av sjukdomar relaterade till övervikt samt att utsättas förmobbning. Syfte: Att belysa föräldrarnas upplevelse av att ha ett barn med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 579 artiklar. Resultatet grundas på analys av Bettany-Saltikov & McSherry´s nio stegs metod och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: I resultatet framkom det att föräldrarna kände ett stort ansvar för sina barns hälsa men att övervikt var ett ömt ämne att prata om. Där känslor av skuld och skam men även att misslyckas i föräldraskapet. Föräldrar önskade att träffa andra i samma situation och att det kunde bringa en känsla av samhörighet. Resultatet redovisas genom tre kategorier: Ansvar för barnets övervikt, Skuldkänslor och oro och Information om barnets övervikt frambringar känslor. Slutsats: Fler aspekter behöver beaktas hos föräldrar till överviktiga barn. Vårdpersonal ska med sin kunskap och kompetens stödja föräldrarna att uppnå god hälsa hos sina barn. Viktigt är att inte öka känslan av skuld och skam hos föräldrarna, som i sin tur kan resultera i en känsla av misslyckande. Kunskap och kännedom om föräldrarnas upplevelse kan förebygga dessa känslor och i stället skapa förutsättningar för vårdande relationer mellan distriktssköterska och föräldrarna.