Introduktion: Cancer utgörs av en grupp sjukdomar där celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Cirka 370 barn i Sverige drabbas av cancer varje år. Att få cancer innebär ofta fysiska, emotionella och psykosociala upplevelser för barnet, men även för dennes familj. Föräldrar till barn med cancer skattar ofta höga nivåer av oro, ångest, stress och har en ökad risk att drabbas av PTSD. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En deskriptiv design med allmän litteraturöversikt som metod användes. Resultatet utgick från tio vetenskapliga kvalitativa originalartiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Efter kvalitetsgranskning med SBUs granskningsmall (2017) för kvalitativa studier analyserades artiklarnas resultat enligt Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Resultatet visade att föräldrar till barn med cancer hade en mångfald av upplevelser som till exempel stress, oro, ångest, depression, ilska, sorg och skuld. Även existentiella funderingar framkom. Föräldrars ekonomi, relationer och arbetsliv påverkades också, bland annat på grund av att de behövde vara med det sjuka barnet. Fysiska problem rapporterades. Andra upplevelser var brist på tillit till vårdpersonalen, men föräldrar tyckte även att vårdpersonalen var professionell med både stor skicklighet, kompetens och engagemang. Slutligen framkom att tillräcklig information, utbildning, delaktighet och stöd upplevdes som bristvara. Slutsats: Föräldrar till barn med cancer har både emotionella, psykosociala, existentiella och fysiska upplevelser. Resultaten indikerar att negativa upplevelser som till exempel stress och ångest kan minska med ett ökat stöd från vårdpersonal, adekvat information och möjlighet till delaktighet i barnets vård. När föräldrar dessutom upplever tillit till vårdpersonalen ökar viljan att aktivt delta i barnets vård. För att minska föräldrars negativa upplevelser och möta deras behov behöver vårdpersonalen mer kunskap om de upplevelser föräldrar har under tiden från barnets cancerdiagnos till efter avslutad behandling. Nyckelord: Föräldrar, upplevelser, cancervård, barn.

Introduktion: Amning anses vara fördelaktig för både barnet och den ammande modern. Bröstmjölk är en idealisk föda för barnet och tillgodoser barnets behov av närhet och trygghet. Världshälsoorganisationen rekommenderar amning i sex månader och därefter fortsatt amning med komplettering av tilläggskost i två år eller längre. Den svenska barnhälsovården [BHV] har stor räckvidd och kan göra stor skillnad både för individen men också ur ett folkhälsoperspektiv. Syfte: Syftet var att utforska mödrars förkunskaper och inställning till amning samt deras upplevelser och erfarenheter av amningsstöd från vårdpersonal. Metod: Tio mödrar intervjuades och materialet bearbetades induktivt med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Malterud. Resultat: Ur intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Mödrarnas förkunskaper och behov av information, Vårdpersonalens kompetens och dess betydelse för amningen, Vårdpersonalens bemötande och arbetssätt som viktiga amningsfrämjande faktorer och Att utveckla egenvård och bli självständig i sin amning. Erfarenheter som framkom var att vården inte var så amningsfrämjande och mödrarna hade större förväntningar på vårdpersonalens kompetens inom amningsrelaterade frågor. Det var mödrarnas egen inställning och inte stödet från BHV som ansågs påverka i vilken utsträckning och hur länge amningen pågick. Mödrarna uttryckte konkret vad de upplevde som ett bra stöd och på vilket sätt stödet hade gjort att de utvecklat självständighet. De önskade ett individanpassat stöd och handfasta råd vilket de inte alltid fått. Slutsats: Sammantaget visade resultatet att mödrarnas erfarenhet av amningsstöd från barnhälsovårdssjuksköterskan var att de värderade just ett hälsofrämjande fokus och efterfrågade ett personcentrerat förhållningssätt avseende amningsstöd.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som drabbar cirka två procent av den svenska befolkningen. Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga blir nedsatt och kroppens vävnader till följd av det inte kan tillgodoses med en nödvändig mängd syre- och näringsrikt blod. De fyra vanligaste symtomen är dyspné, trötthet, ödem och nedsatt prestationsförmåga. För att underlätta vardagen kan patienter med hjärtsvikt behandla den med både läkemedel samt genom att utföra egenvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på resultatet av 15 vetenskapliga artiklar. Fjorton av dem är av kvalitativ ansats och en är mixad metod. Huvudresultat: Resultatet visade att de vanligaste upplevda symtomen var trötthet och dyspné. Läkemedelshanteringen upplevdes vara ett problem och även egenvården visade sig vara svår att hantera. Hur patienterna upplevde vården var väldigt individuellt, både positiva och negativa upplevelser framkom. Slutsats: Deltagarna upplevde flera svårigheter till följd av sjukdomen. De beskrev hur allt från symtom och läkemedelsbiverkningar till egenvård påverkade deras vardagsliv väldigt mycket. Kunskapen och informationen som framkommit i det här arbetet är grundläggande för att sjuksköterskan ska kunna arbeta på ett mer individanpassat sätt.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Den omgivande miljön påverkar människors välbefinnande, att omges av natur ger fler positiva effekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande. Metod: En beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Huvudresultat: Enkel- eller flerbäddsrum visade sig vara en viktig faktor vilket påverkade patienters välbefinnande. Vissa patienter föredrog enkelrum då det var mer avskilt och privat, andra patienter var positivt inställda till flerbäddsrum där interaktion med andra påverkade välbefinnandet positivt. Möjligheten att se natur och dagsljus genom rumsfönstret var viktigt för välbefinnandet vilket även observerades på patienters återhämtning. Slutsats: Miljön i vården spelar en viktig roll i omvårdnadsarbetet. Det som framkommit i denna studie är faktorer vilka har betydelse för patienter och det upplevda välbefinnandet. Som blivande sjuksköterskor finns ett ansvar att se till patienters bästa och vårdmiljön är en del av upplevelsen för patienten. / Abstract Background: The surrounding environment effects people’s wellbeing, to be surrounded by nature has several positive effects. Aim: The aim of this study was to describe the importance of the health facility environment for patient's well-being. Method: A descriptive literature study with descriptive design. Main results: Single or multi-bed ward proved to be an important factor which affected patients' well-being. Some patients preferred single rooms as it was more secluded and private, other patients were positive about multi-bed wards where interaction with other patients had a positive effect on their well-being. The opportunity to see nature and daylight through the room window was important for patient’s well-being, which was also observed in patients' recovery. Conclusion: The environment in care plays an important part in nursing. What emerged in this study are factors that are important for patients and the perceived well-being. As future nurses, there is a responsibility to look after patients' best interests and the health facility environment is part of the experience for the patient.

Bakgrund: Varje år insjuknar över 300 barn i cancer i Sverige. Trots att forskningen kommit långt dör fortfarande barn i cancer varje år. I samband med ett barns cancerdiagnos står också föräldrar och närstående vid sidan om som i sig genomgår ett stort trauma av ovisshet och maktlöshet inför hur framtiden kommer att utspela sig. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med induktiv ansats då författarna ville belysa och beskriva upplevelser. Studiens resultat utgår från självbiografier skrivna av föräldrar vars barn fått cancer, för att analysera dess innehåll har en manifest kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet påvisade det lidande familjerna genomlidit relaterat till barnets cancerdiagnos. Vidare belyser författarna även de aspekter som trots sjukdomen inger en känsla av hopp och glädje. Av stor vikt ansågs det att familjen får tid tillsammans och har chansen att leva ett så normalt liv som möjligt. Slutsats(er): Föräldrar genomlider ett stort lidande när deras barn insjuknar i cancer men det finns faktorer som kan verka för att öka deras välbefinnande. En viktig del är att man får tid tillsammans som familj. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att öka föräldrarnas välbefinnande och inge trygghet och hopp.

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste större gynekologiska operationen hysterektomi, vilket innebär att livmodern avlägsnas. Kvinnor upplever både fysiska och psykiska symtom i samband med sin hysterektomi. Risken att drabbas av depression efter operationen är som högst inom de två första månaderna. Därför viktigt att dessa kvinnor får stöd i samband med en hysterektomi. Att ge stöd innebär att kvinnan känner sig förstådd, får vägledning kring sin sjukdom och att erbjuda en trygghet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd i samband med hysterektomi. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats gjordes baserad på nio vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs strukturerade tillvägagångssätt.   Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; informativt stöd och känslomässigt stöd. Under informativt stöd bildades underkategorierna informativt stöd inför hysterektomi och informativt stöd efter hysterektomi. Under känslomässigt stöd bildades underkategorierna känslomässigt stöd från sjukvården, känslomässigt stöd från likasinnade och känslomässigt stöd från annat håll. Slutsats: Resultatet visade att kvinnor hade varierande upplevelser av stöd i samband med sin hysterektomi. För att uppfylla dessa kvinnors behov av stöd är det viktigt att sjuksköterskan ser till att kvinnan får tillräckligt med information och emotionellt stöd under hela omvårdnadsförloppet samt att en god vårdrelation främjas.

Bakgrund: I världen lever idag ca 10–15 procent av alla fertila kvinnor med endometrios. Symtom som kännetecknar sjukdomen är buksmärta, samlagssmärta, trötthet och energilöshet. Endometrios är en relativt dold sjukdom både för kvinnorna själva och för vårdpersonal, vilket kan leda till en lång väg för att få diagnos. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur endometrios påverkar kvinnors dagliga liv. Metod: En litteraturstudie med en systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och PsycINFO. I databaserna hittades arton artiklar som kvalitetsgranskades och tio av dessa bedömdes ha tillräckligt hög kvalité för att inkluderas i resultatet. Därefter genomfördes en innehållsanalys för att skapa en ny helhet som svarade på syftet. Resultat: Studiens resultat består av tre kategorier vilka var fysisk påverkan, psykisk påverkan och social påverkan. Under fysisk påverkan presenteras hur smärtsamma symtom påverkar kvinnornas förmåga att vara aktiva i det dagliga livet. Under psykisk påverkan beskrivs sjukdomens inflytande på kvinnornas självkänsla. Hur kvinnornas relationer till familj och vänner påverkas av sjukdomen är ett av de huvudfokus som lyfts under social påverkan. Slutsats: Endometrios påverkar kvinnors dagliga liv ur flera aspekter. Kvinnornas sätt att förhålla sig till sig själva, deras relationer, fritidsaktiviteter och deras sysselsättning påverkas.

Upplevelser som de jobbsökande får under rekryteringsprocesser är något som är intressant attförstå, för i slutändan är det alltid två som väljer, personen som söker jobbet och företaget.Det finns tidigare forskning om ämnet, men inte enbart från de jobbsökandes synvinkel ellerupplevelser. Detta väckte vårat intresse och med en kunskapslucka att fylla valde vi att enbartstudera vilka faktorer som kan påverka hur de jobbsökande upplever rekryteringsprocesser. Vivalde också att studera om det fanns någon skillnad på hur de jobbsökande upplevtrekryteringsprocessen beroende på om det varit via rekryteringsföretag eller självrekryterandeföretag. Med tio stycken semistrukturerade intervjuer samlade vi in material där femintervjupersoner har erfarenhet av rekryteringsprocesser via rekryteringsföretag och femstycken via självrekryterande företag. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrånsyfte och frågeställningar.Studien har utgått från ett fenomenologiskt angreppssätt och Erving Goffmans dramaturgiskaperspektiv med fördjupning i intrycksstyrning och rollförväntningar. Utifrån detta fick vi ettresultat som visade vilka faktorer som påverkade de jobbsökandes upplevelser negativt samtpositivt under rekryteringsprocessen. Dessa faktorer var bemötandet och återkopplingen frånrekryteringsföretagen och de självrekryterande företagen. Rollförväntningar var av stor vikt iresultatet då förväntningar fanns på vilket bemötande man skulle få, samt hur återkopplingenskulle vara. Resultatet visar även att rekryteringsföretag har ett mycket bättre omdöme iåterkoppling än vad självrekryterande företag har. Att behandla de jobbsökande med etttrevligt bemötande och att ge återkoppling efter varje moment, är faktorer som våraintervjupersoner ansåg som viktiga för att rekryteringsprocessen skulle upplevas som positiv.

Bakgrund: 15000 drabbas årligen av hjärtstopp i Sverige och detta bevittnas ofta av närstående. Många närstående i Sverige i dag både påbörjar och bevittnar hjärt-och lungräddning. Sjuksköterskans ansvar är att tillgodose även den närståendes behov vid ett hjärtstopp. Med systemteorin kan närståendes perspektiv belysas på ett lämpligt sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av hjärt- och lungräddning när en person drabbas av hjärtstopp. Metod: Studien är genomförd som litteraturstudie med material i form av vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Åtta artiklar inkluderades i studien. Analysen är influerad av Danielsons innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: ”Att utföra HLR” och ”Att bevittna HLR” respektive fem subkategorier: ”Att inte räcka till”, ”Att göra så gott man kan”, ”Att finnas där för den drabbade”, ”Sjukvårdens bemötande av närstående” och ”Se att allting har gjorts för den drabbade”. Slutsats: Närstående upplevde att de i situationer där de förväntades utföra HLR kände att de inte räckte till. Utbildning och erfarenhet verkar ha en inverkan på upplevelsen då andra närstående upplevde att de gjort så gott de kunde. Närstående önskade närvara under HLR. De ansåg det underlätta bearbetningen av händelsen. En diskrepans kan finnas mellan närståendes uttryckta behov och sjukvårdens bemötande.