Introduktion: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som drabbar 10% av fertilakvinnor. Alla som har sjukdomen, har dock ej besvär. Endometrios uppkommer närlivmoderslemhinneliknandevävnad växer utanför livmodern. Symptom på sjukdomenendometrios kan vara smärta, smärta i samband med samlag, sjukdomskänsla i form av trötthet,feber, illamående och rikliga mensblödningar. Detta gör sjukdomen svårdiagnostierad och kanleda till försenad diagnos, med onödigt lidande som resultat. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med endometrios upplevt sin sjukdom, samt vidare,hur dessa upplevt vårdpersonals bemötande, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod: En allmän litteraturstudie med tio kvalitativa originalartiklar, publicerades 2005 - 2022. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Uppleva att symtom inte tas på allvar,uppleva reducerad livskvalitet, uppleva behov av mer sjukdomsinformation, upplevavårdpersonalens bristande kunskap och uppleva vårdpersonals bristande kommunikation. Slutsats: Vårdpersonal behöver öka sin kunskap om endometrios och i större utsträckning lyssnatill vårdsökandes berättelser om symtom. Detta då förbättrad kommunikation sannolikt kan bidratill tidigare diagnostisering av endometrios med minskat lidande och ökad livskvalitet förberörda.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett oförutsägbart tillstånd och för att patienten ska överleva krävs ett snabbt omhändertagande. Omhändertagandet och dess kvalitet är livsavgörande och obehandlat hjärtstopp leder oavsett till döden. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse i samband med omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av tillvägagångssättet av metasyntes med en induktiv ansats genomfördes på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det fem olika teman, "Att vara förberedd", "Att sakna eller ha kontroll", "För- och nackdelar med närståendes närvaro", "Teamarbete" och "Behov av stöd". De fem temana presenteras under tre rubriker "Innan omhändertagandet av hjärtstopp", "Under omhändertagandet av hjärtstopp" och "Efter omhändertagandet av hjärtstopp". Slutsats: Sjuksköterskan upplevde hjärtstoppsomhändertagandet som stressande och kände en viss osäkerhet kring sin roll. Genom debriefing kunde sjuksköterskorna ta lärdom, ventilera och få stöd av kollegor. Det upplevdes dock finnas en avsaknad av debriefing. Genom att tillgodose debriefing efter hjärtstoppssituationer finns möjlighet att minska sjuksköterskors stress och osäkerhet inför framtida hjärtstoppssituationer.

Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor har under de senaste åren ökat, både inom Sverige och globalt. Akutmottagningen är en verksamhet där sjuksköterskor arbetar patientnära och där akut sjuka och skadade patienter vårdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserats enligt Fribergs (2017) modell, där en systematisk analys gjorts i fem steg. Resultat: Fynden i resultatet består av tre teman; Upplevelser av risk och skyddsfaktorer, Våldet som en del av vardagen och Upplevelsen av påverkan på den egna hälsan Slutsats: Hot och våld har visat sig ha en negativ inverkan på sjuksköterskans arbete på akutmottagningen. Patienter med alkohol- och drogmissbruk och/eller psykisk ohälsa är överrepresenterade som källa till hot och/eller våldsincidenter. Att förenkla rapportsystem och få större stöd från ledning kan motverka många negativa känslor för sjuksköterskor som varit utsatta.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 8000 personer varje år av bröstcancer. Av alla diagnostiserade cancerfall hos kvinnor i Sverige står bröstcancer för 30 procent. Trots ett standardiserat vårdförlopp och nationella riktlinjer vid diagnostiserad bröstcancer, finns brister i stödet från sjukvården. Den grundutbildade sjuksköterskan kommer med stor sannolikhet möta denna patientgrupp under sitt yrkesverksamma liv. För att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt till dessa kvinnor är det viktigt att ha kunskap om deras upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med besked om bröstcancer till och med första behandling. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Informationssökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Relevanta studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. Inkluderade studier analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema: Vikten av intersubjektivitet vid den initiala fasen av bröstcancer samt två teman: Kommunikation och information från vårdpersonal samt Behov av psykosocialt stöd. Fyra subteman identifierades utifrån temana; hantering av all omfattande information, öppen kommunikation baserad på tillit, känslan av att bli sedd och hörd av vårdpersonal samt helhetssyn på individen bakom sjukdomen. Konklusion: Kommunikation och information är väsentligt i omvårdnaden av bröstcancerpatienter under tiden mellan diagnos och första behandling. Kvinnorna hade behov av psykosocialt stöd vid denna tid, som inkluderade en känsla av att bli sedd och hörd av vårdpersonal ihop med att vårdpersonalen hade en holistisk syn och såg individen bakom bröstcancerdiagnosen.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Diagnosen innebär fysiska och psykiska påfrestningar för familjen. När ett barn i familjen drabbas av leukemi förändras familjens vardag och livsstil. Sjuksköterskan ska identifiera patientens och föräldrarnas behov och anpassa stödet efter deras behov. Sjuksköterskan kan hjälpa föräldrar med att hantera den nya situationen genom att ha kunskap och förståelse kring vad de upplever. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har drabbats av leukemi. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats. Nio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna CiNAHL och PubMed. Utvald artiklar granskades och som utgör resultatet. De utvalda vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av integrerad dataanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Första kategorin beskrev Känslomässiga reaktioner med underkategorier Misstro på diagnosen, Leva med skuldkänslor, Dölja diagnosen, Rädslan om återfall och biverkningar samt Rädsla att barnet ska dö. Andra kategorien var Förändrad vardag med underkategorier Att leva isolerad, Ekonomiska svårigheter, Förändrad föräldraroll. Tredje kategorin var Sjukvårdens betydelse med underkategorierna Behov av information och Känna emotionell stöd. Slutsats: I litteraturstudien framkom det att föräldrar upplevde oro, rädsla samt känslor av ensamhet och hopplöshet med att leva med ett barn som har drabbats av leukemi. Sjuksköterskan som stöd kunde underlätta samt öka tryggheten för föräldrar som har hamnat i en sådan situation. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och föräldrar var en annan viktig faktor för förbättrade upplevelser

Sammanfattning Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär en psykisk och fysisk påfrestning för individen. Patienterna kan drabbas av ångest, depression eller posttraumatisk stress efter vårdtiden. På grund av nedsövning och behandling med sederande läkemedel är minnesluckor vanligt förekommande. På de flesta intensivvårdsavdelningar skrivs idag dagbok som handlar om tiden när patienterna låg nedsövda. Dagboken ska vara en hjälp efter IVA för att de ska få en bild av vad som har hänt och för att hantera den svåra tiden. Forskningen kring IVAdagböcker har gett varierande resultat, nyttan för patienterna av att läsa dagbok har inte alltid kunnat bevisas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelser av att läsa sin IVA-dagbok. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design och semistrukturerade intervjuer användes. Tolv patienter som hade vårdats på IVA inkluderades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom att patienterna inte fick hjälp att återfå sitt minne, men att läsa och få en överblick över förlorad tid gjorde det hela begripligt. Att se bilder och läsa var för många en känsloladdad upplevelse, men bidrog till insikt om sjukdomsförloppet och framkallade även existentiella tankar om hur nära döden de varit. Dagboken upplevdes av de flesta patienter som personligt skriven och lättförståelig och bidrog till en känsla av meningsfullhet. Fotografierna bidrog till förståelse, tacksamhet till personal och dagboken. Slutsats: Patienterna uppskattar att läsa sin IVA-dagbok och upplever att den kan bidra med en känsla av sammanhang efter vårdtiden. Den hjälper dem att göra vårdtiden begriplig och hanterbar genom att skapa en röd tråd i en tid som de inte minns så mycket från. Även om jobbiga känslor framkallas är slutsatsen att dagboken oftast har en positiv effekt på återhämtning, det är dock individuellt hur mycket nytta dagboken gör. Önskemålet från patienternas sida är att få ännu mer information och fler bilder i dagboken.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Vård på strokeenhet av ett tvärprofessionellt team är betydande för patientens tillfrisknande samt minskar risken för dödlighet och funktionsberoende. Sjuksköterskans roll är av stor vikt för sammanhang, kontinuitet och kontakt i vårdkedjan. Tidigare forskning har identifierat sjuksköterskan och omvårdnadens roll i teamet som viktig men svårdefinierad och otydlig av patienter, anhöriga och övriga teammedlemmar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin roll i teamet runt patienten på strokeenheter. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, baserad på sju vetenskapliga artiklar av kvalitativ metodologi, som analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades efter analys av de vetenskapliga artiklarnas resultat, vilka var spindeln i nätet, en tidskrävande roll samt en underskattad roll. Spindeln i nätet inkluderade även två underkategorier, teamets samordnare och närmst patienten. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde sig ha en samordnande och koordinerande roll och såg sig själva som patientens förespråkare i det tvärprofessionella teamet på strokeenheter. De upplevde dessutom att de fyllde flera olika funktioner i teamet, vilket resulterade i att de upplevde sin roll som tidskrävande. Samtidigt kände de sig undervärderade och underskattade av de övriga teammedlemmarna.

Bakgrund: Tidig mobilisering inom intensivvården har visat sig förebygga komplikationer och minska antalet vårddygn för patienterna. Genom att identifiera svårigheter och möjligheter med den tidiga mobiliseringen kan intensivvårdssjuksköterskor förbättra sitt arbete kring detta.Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av svårigheter och möjligheter i samband med tidig mobilisering av intensivvårdspatienter.Metod: Studien genomfördes med en beskrivande design och kvalitativ ansats. Tio informanter intervjuades från två sjukhus i Mellansverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer under våren 2022. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av patientrelaterade förutsättningar för tidig mobilisering, Upplevelsen av vårdteamets betydelse för tidig mobilisering, Upplevelsen av omvårdnadsåtgärderna för tidig mobilisering, Upplevelsen av strukturella förutsättningar för tidig mobilisering. Samarbetet i vårdteamet, rutiner, protokoll, tid, kunskap, erfarenhet och bemanning ansågs påverka den tidiga mobiliseringen. Även patientens hälsotillstånd, den medicintekniska utrustningen samt vårdsalarna hade inverkan på mobiliseringen.Slutsats: Tidig mobilisering anses vara en viktig del i omvårdnaden av intensivvårdspatienter. Kommunikationen och samarbetet i vårdteamet har betydelse för den tidiga mobiliseringen. Att skapa tydliga rutiner samt att fysioterapeuterna är tillgängliga även på kvällar och helger anses leda till bättre förutsättningar för tidig mobilisering. Utbildning och att få ta del av ny forskning kan ge mer förståelse och en positiv förändring av inställningen till tidig mobilisering. En interventionsstudie kan vara intressant att genomföra för att se om patienterna mobiliseras i en större utsträckning.

Hjärttransplantation är ett kirurgiskt ingrepp som utförs som en sista åtgärd vid svår hjärtsjukdom. Efter hjärttransplantationen finns risk för komplikationer och transplantationen kräver en livslång behandling med läkemedel. Patienternas upplevelser är därför viktiga att ta hänsyn till. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där innehåll från artiklarna analyserades och kategoriserades i fem steg. Resultat: Denna studie resulterade i sex slutkategorier, Att vara tacksam för en ny början; Att stöd och samhörighet ärviktigt; Att vilja leva normalt men begränsas; Att känna ovisshet och oro kring sin hälsa; Att förändras som person; Att relationer förändras. Slutsats: Att ha genomgått en hjärttransplantation innebär en förändring som kan ge en ny chans ilivet. Studien kan bidra till ökad kunskap om personers upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta, vilket kan stötta sjuksköterskor i deras arbete att främja återhämtning och stötta personer som genomgått hjärttransplantation.

Introduktion: På specialistsjuksköterskeprogrammet inom anestesisjukvård utgörverksamhetsförlagd utbildning en del av utbildningen, där man använderparhandledning. Parhandledning innebär att studentparet arbetar tillsammans under denverksamhetsförlagda utbildningen där de delar idéer, åsikter och tankesätt genom ettreflektionsbaserat lärande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexamineradeanestesisjuksköterskors upplevelser av att ha deltagit i parhandledning under sinverksamhetsförlagda utbildning inom operationsmiljö. Metod: En intervjustudiegenomfördes med deskriptiv design och kvalitativ ansats, bestående av åttasemistrukturerade intervjuer med nyutexaminerade anestesisjuksköterskor. Materialetanalyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgjordes av trekategorier: “Samarbete under parhandledning”, “Trygghet i parhandledning” samt“Handledarens roll under parhandledning”. Samarbetet hade betydelse hurparhandledning fungerade. Samarbetet och rollerna i paret bildades genom en processsom ställde krav på informanterna likväl som handledaren. Tryggheten var en av destora fördelarna med parhandledning. Likaså fördelen att kunna reflektera och diskuteramed varandra i paret samt att kunna lära sig av varandra. Det framkom även negativaaspekter med parhandledning, som exempelvis att behöva dela på praktiska moment.Det kunde också vara svårt att hitta sina roller, svårigheter med personkemin ochsvårigheter att ta plats. Det var viktigt för informanterna att handledaren såg dem somindivider, och även vara beredd på att bryta paret om samarbetet inte fungerade.Slutsats: Studiens resultat visar jämförbarhet med tidigare forskning inom andradiscipliner. Det framkom att anestesisjuksköterskestudenter upplevde det gynnsamt attlära sig genom observation. Den generella upplevelsen av parhandledning är positiv,men även vikten av viss enskild tid med handledaren betonades. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, Parhandledning, Upplevelser, Verksamhetsförlagdutbildning