Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar idag många människor och är ett global folkhälso-problem som skapar begränsningar och orsakar ökat lidande för patienten. En del i behandlingen är egenvård som definieras med tre nyckelbegrepp 1) upprätthållande av egenvård som att ta sina mediciner, 2) övervaka egenvård som att väga sig regelbundet och 3) egenvårdshantering som att agera på viktuppgång. En effektiv egenvård ger ökad livskvalité och minskad dödlighet. Syftet var att analysera litteratur som beskriver upplevelser av egenvård hos patienter som drabbats av hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar valdes och analyserades enligt Fribergs femsteganalys där alla artiklar lästes igenom noga för att förstå innehåll och identifiera kategorier. Resultat: Vid analysen av litteraturen framkom fyra kategorier. 1) att lyssna och agera på symtom, 2) vem är jag? omvärdera livet och hantera starka känslor, 3) social och kulturell påverkan och 4) tillräcklig information och kunskap. Resultatet visar att hjärtsviktspatienter påverkades fysiskt, emotionellt och socialt av hjärtsviktsdiagnosen och de använde olika strategier för att hantera sin egenvård. Patientens kunskap om sin sjukdom och egenvård påverkade egenvården och relationen med vården var viktig. Det framkom att det ibland uppstod missförstånd mellan vården och patienten. Diskussion: Att inte förstå varför man ska utföra egenvård och inte ha tillräcklig kunskap om sin diagnos bör uppmärksammas av vården för att förbättra och individanpassa information om vikten av egenvård.

Det patientnära arbetet bygger på att ge en trygg och säker vård. WHO, Socialstyrelsen och patientsäkerhetslagen har dikterat upp krav och villkor över vad som anses ligga inom ramen för ett patientsäkerhetsarbete. Att vara nyutexaminerad sjuksköterska innebär att hen har samlat på sig goda förkunskaper om det kommande yrket. Däremot genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en utveckling under den första tiden som yrkesverksam, både personligt och professionellt, vilket kan föregås med blandade känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress kopplat till ett patientsäkerhetsperspektiv. Litteraturstudien genomfördes genom att publicerade artiklar inom området för studiens syfte söktes och granskades. Totalt användes nio artiklar som skapade två huvudkategorier samt sju underkategorier, vilket visar att upplevelsen av stress kopplat till patientsäkerhet bygger på en rad olika faktorer. Exempel på faktorer som orsakar stress är rädslan av att göra fel, läkemedelshantering, bristande självförtroende. Resultatet visar vidare att upplevelsen av stress, rädsla eller ångest är en vanlig och gemensam känsla hos många nyutexaminerade sjuksköterskor i ett flertal länder världen över. Diskussionen bygger vidare på att belysa patientperspektivet, olika introduktionsprogram samt hur en hållbar utveckling skulle kunna bidra till en mer välfungerande situation för nyutexaminerade sjuksköterskor och samhället i stort.

Av Sveriges befolkning påverkas 14 procent negativt av en närståendes alkoholkonsumtion. Anhöriga upplever att de inte blir inkluderade i vården och att deras berättelser inte blir hörda vilket utgör grunden för att kunskapen hos sjuksköterskor om anhörigas situation behöver fördjupas. Syftet med studien är därför att beskriva anhörigas erfarenheter och upplevelser av att ha en familjemedlem med ett alkoholmissbruk. Studien är en litteraturöversikt som bygger på tio granskade kvalitativa artiklar. De inkluderade artiklarna visade på liknande erfarenheter oberoende av vilket land de var gjorda i och vilken relation de anhöriga hade till den alkoholmissbrukande personen, men även skillnader kunde identifieras. Framträdande erfarenheter från de anhöriga var ett stort ansvarstagande, psykisk ohälsa, våld, skam och isolering, varierande förståelse för missbruket och sin situation samt negativa erfarenheter av att söka hjälp. Utifrån vårdvetenskapliga utgångspunkter diskuteras hur sjuksköterskan kan möta livsvärlden och lindra lidandet.

Introduktion: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna, och den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. En vanlig behandlingsform för bröstcancer är mastektomi, som innebär att bröst med cancerdrabbad vävnad avlägsnas. En mastektomi kan innebära fysiska och psykiska förändringar för de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av att ha genomgått mastektomi.  Metod: Allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier i originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna var skrivna mellan år 2012–2021 och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall. Resultat: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och att de förlorat en del av sin kvinnlighet. De upplevde sina ärr som obehagliga, och dolde deras förändrade byst med hjälp av förändrad klädsel. Vissa av kvinnorna värderade sin överlevnad från bröstcancern som viktigare än förändrat utseende. Vissa av kvinnorna höll sig borta från sociala sammanhang, medan andra sysselsatte sig med aktiviteter för att distrahera sig. Ett gott stöd från vänner, familj och partner var viktigt. En del kvinnor upplevde ett påverkat sexliv. Slutsats: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och minskad kvinnlighet. De ändrade sin klädsel samt kände att relationen till sin partner och sexliv försämrades. Vissa kvinnor lade ingen större vikt på sin förändrade kropp utan fokuserade mer på sin överlevnad. För att hantera negativa tankar och känslor sysselsatte sig vissa kvinnor med aktiviteter, medan andra undvek aktiviteter på grund av oro för sin förändrade kropp. Stöd från familj, vänner och sjukvårdspersonal var viktigt. / Introduction: Breast cancer is one of the most common forms of cancer, and the most common one amongst women. A common treatment for breast cancer is mastectomy, which means that breast with cancerous tissue gets removed. A mastectomy can cause physical and psychological changes for the affected women. Aim: To investigate female breast cancer patients experiences following mastectomy. Method: A general literature study based on 11 qualitative studies in original articles. The literature search was carried out in the databases Pubmed and Cinahl. The articles were written between 2012–2021 and the quality of the articles were checked with SBU:s review template.  Result: The women experienced a deterioration of their body image and that they had lost a big part of their femininity. They experienced their scars as unpleasant and hid their changed breast with changed clothing. Some of the women valued their survival from breast cancer higher than their changed appearance. Some of the women stayed away from social gatherings, but others stayed busy with activities to distract themselves. Good support from friends, family and partners was important. Some of the women’s sex life was affected. Conclusion: The women experienced a deterioration of their body image and decreased femininity. They changed the way they dressed and the relationship with their partner and sex life deteriorated. Some women valued their survival higher than their changed appearance. To cope with negative thoughts and emotions women engaged in activities, while others avoided it because of concern regarding their changed body. Support from family, friends and healthcare workers was important.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de största dödsorsakerna i världen och uppstår vid långvarig syrebrist i blodkärlen som uppkommer vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att drabbas av en hjärtinfarkt är: tobaksrökning, diabetes, fetma, fysisk inaktivitet, alkoholanvändning, högt kolesterol och hypertoni. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan personer uppleva rädsla för att återinsjukna och behöva genomgå stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten negativt. Syftet: Syftet med den här studien var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dataanalysen framkom sex kategorier ”Att leva med oro, rädsla och sorg”, Att uppleva ett förändrat sexliv”, ”Att drabbas av trötthet med påverkan på det dagliga och sociala livet”, ”Att vara i behov av stöd och information”, ”Att återta kontrollen över sitt liv och sin kropp” och ”Att få en andra chans med nya värderingar”. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan leda till ett lidande då hjärtinfarkten påverkade personer som drabbats både mentalt och fysiskt. Personer upplevde oro och rädsla över att återinsjukna och en trötthet som inverkade negativt på det dagliga och sociala livet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård för att kunna ge det stöd och den behandling som personen behöver efter en hjärtinfarkt. Detta för att minska risken för lidande, främja en god återhämtning och öka välbefinnandet.

Bakgrund: Våld mot äldre anses vara en enstaka eller upprepad handling som orsakar skada eller smärta hos en äldre person. Personer som blir gamla kan behöva ökad hjälp av andra människor för att klara sin vardag. Äldre personer med multipla sjukdomar blir lätt beroende av vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen. Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av nio artiklar, tre med kvantitativ ansats samt sex med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev att mötet med en våldsutsatt äldre väckte många känslor, där känslan av maktlöshet och otillräcklighet var mest påträffad. Sjuksköterskor var överens om att det finns ett behov av att hjälpa vårdpersonal att hantera misshandel och försummelse av äldre. Slutsats: Sjuksköterskor behöver nya riktlinjer och utbildning gällande rapportering samt hur man vårdar de våldsutsatta äldre. Genom att införa fler resurser kan man minska arbetsbelastningen för varje enskild sjuksköterska och på så sätt minska på den arbetsrelaterade stress som kan leda till misshandel och försummelse.

Bakgrund. Humant immunbristvirus (hiv) är en viktig hälsofråga och mer än 32 miljoner människor har avlidit av sjukdomen. Trots god behandling ser människor hiv som en dödlig sjukdom. Personer med hiv anses även vara en riskgrupp för stigmatisering. Upplevelser av stigmatisering och diskriminering bidrar till att personer med hiv undviker att söka vård. Vårdpersonal har en betydelsefull roll för de som drabbats av sjukdomen. De ska ha rätt kunskap och kunna ge individanpassad information. Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur personer med hiv upplever bemötande från vårdpersonal. Metod. Litteraturstudien har en beskrivande design. Artiklarna söktes i PubMed och Cinahl. Totalt inkluderades 12 artiklar i resultatet. Huvudresultat. Huvudteman som identifieras är positiva och negativa upplevelser av bemötande från vårdpersonal och subteman är stöd, jämlik vård, stigmatisering, diskriminering, brist på information, bristande konfidentialitet, försenad och nekad vård, överdrivna försiktighetsåtgärder samt kunskapsbrist. En del beskrev en stöttande och jämlik vård medan flera upplevde stigmatisering, diskriminering och bristande kunskap hos vårdpersonal. Ett dåligt bemötande bidrog till låg självkänsla, stress och hopplöshet. Slutsats. Studien visar att det i hög grad förekommer negativa upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Således behövs ökad kunskap om sjukdomen som kan förändra attityder gentemot personer med hiv.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett komplext fenomen vilket är en unik och individuell upplevelse hos varje människa. Smärtproblematik och lidande har ofta ett samband, såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskan har en roll i att försöka eliminera eller lindra patientens lidande vilket innefattar smärtan som många gånger är grundorsaken till lidandet. Beakta patientens livsvärld, främja hälsa och välbefinnande samt att skapa en vårdrelation är områden vilka innefattar sjuksköterskans roll. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda och lindra lidande hos patienter med långvarig smärta. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ narrativ intervjumetod. Deltagarna inhämtades via snöbollstekniken. Elva sjuksköterskor delgav upplevelser i form av berättelser som skickades via e-post och de insamlade berättelserna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre övergripande huvudkategorier vilka var; Att skapa en vårdande relation, Smärtlindring avgörande för meningsfullhet i arbetet samt Teamsamverkan både som möjligheter och hinder. Huvudkategorier bildades utifrån åtta subkategorier. Konklusion: Studien har synliggjort att sjuksköterskor upplever stödjande och djupa samtal bidragande till att lindra lidande. Smärtbehandlingens effekter avgör huruvida sjuksköterskan känner sig meningsfull och upplever sin roll. Teamsamverkan kan utgöra såväl möjligheter som hinder i vården och påverkar både patienten och sjuksköterskan.

En bakomliggande orsak till dyspné är många gånger lunginsufficiens. Lunginsufficiens beräknas bli den tredje främsta dödsorsaken i världen år 2030. Dyspné kan även uppstå på grund av andra sjukdomar som vårdpersonal möter dagligen. Dyspné är en subjektiv upplevelse av andfåddhet som normaliseras eller förbises då det uppfattas som en naturlig del i sjukdom och åldrande. För att kunna erbjuda en adekvat vård till dessa personer behöver vi förstå deras subjektiva upplevelser, syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva personers upplevelse av att leva med dyspné. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Totalt 13 artiklar analyserades för att sammanställa och få en djupare förståelse av personers upplevelser av detta fenomen. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som i synnerhet beskriver negativa känslor i form av ångest, rädsla och oro. Studier visade att personer upplevde begränsningar i det dagliga livet som påverkade funktionella, psykiska och sociala aspekter. Personer upplevde att stöd var viktigt på grund av deras nedsatta kapacitet. Aktiviteter hjälpte personer att glömma problem samt motiverade dem till att uppnå en acceptabel livskvalité. Resultatet belyser även olika strategier som personer använde sig av i syfte att undvika dyspné eller förbättra sin andning. Diskussionen tar upp psykiska aspekter och existentiella frågor som dyspné kan orsaka. Den betonar vikten av att sjuksköterskan har kunskap inom dessa områden samt mod att ställa känsliga frågor för att kunna möta personer med dyspné och anpassa vården efter behov. Vidare forskning är därför viktigt för att få fördjupade kunskaper om ämnet.

Sammanfattning Bakgrund: Förekomsten av födoämnesallergi ökar och det finns ännu ingen medicinsk behandling som botar födoämnesallergi och en allergisk reaktion kan handla om liv eller död. Födoämnesallergi finns över hela världen och de vanligaste allergierna är mot mjölk, ägg och jordnötter. Bristen på utbildad personal inom födoämnesallergi medför att primärvårdens ansvar ökar. Syfte: Syftet är att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design. Från databasen Pubmed Medline inkluderades nio kvalitativa, en kvantitativ artikel och en mixad design. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades, kunskap och resurser, socialt, känslomässig påverkan samt kontroll och säkerhet. Individerna upplevde att samhället hade en brist på kunskap och förståelse för deras allvarliga tillstånd och speciella behov. Regelbunden kontakt med specialistvård tycktes leda till bättre hanteringen av sjukdomen. Endast ett fåtal hade goda erfarenheter av primärvården. Födoämnesallergi innebar emellertid en psykologisk påverkan och det var inte ovanligt att tonåringarna blev mobbad eller trakasserad i samband med allergin. Slutsats: Tonåringar och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi har visat sig ha en negativ inverkan på individens psykiska mående och sociala liv. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden av tonåringar och unga vuxna med födoämnesallergi.