Till en akutmottagning söker sig människor med akut sjukdom eller skada. Det är på en akutmottagning som många människor får den första kontakten med sjukhus och sjukdom. Varje enskild patient bedöms och prioriteras efter sökorsak och det medicinska tillståndet. Patienterna placeras i ett turordningssystem, triage, som är behovsbaserat och innebär att de svårast sjuka eller skadade går först. Sjuksköterskans uppgift på akutmottagningen är att ansvara för ett korrekt omhändertagande av patienterna. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser på en akutmottagning. Den systematiska litteraturstudien är uppbyggd på tretton vetenskapliga artiklar. Den genomförda litteratursökningen gjordes systematiskt i databaserna Cinahl och Medline. Resultatet visade att väntetiden på en akutmottagning var en kritisk faktor, oavsett om väntetiden var lång eller kort. Flera patienter upplevde att de inte blev bemötta på ett lämplig sätt eller att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet från vårdpersonalen. Det var viktigt för patienterna att känna sig trygga med vårdpersonalen för att få en positiv upplevelse på akutmottagningen, och många patienter litade på vårdpersonalens kompetens och expertis. Patienterna behövde känna sig delaktiga i vården samt få sina fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Under väntetiden upplevde även patienterna att relevant och lättförståelig information om deras tillstånd, behandling och väntetidens längd och orsak var bristfällig. Miljön hade också en stor inverkan på hur upplevelsen skulle bli för patienterna på akutmottagningen. Genom denna litteraturstudie har det framkommit att det är viktigt att ge patienten ett personligt och bra bemötande och omhändertagande, och att den enskilda patienten får individuellt anpassad omvårdnad. Saklig information och verbal kommunikation från vårdpersonalen gör att väntan på en akutmottagning blir mer uthärdig för patienten. Att vårdpersonalen uppvisar professionalitet samt inger ett lugn betyder att patienterna känner trygghet.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar och förekomsten avsjukdomen har ökat de senaste decennierna. Det finns flera orsaker till att sjukdomen uppstår och beskedet medför ofta olika upplevelser och känslor samt existentiella tankar väcks. Kommunikation och patientdelaktighet blir därför viktiga delar vid ett cancerbesked för att kunna tillgodose personers behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av ett cancerbesked. Metod: En narrativ metod där sju självbiografier har analyserats. Resultat: Ur analysen framträdde sex områden såsom kommunikationens betydelse, emotionella uttryck, förnekelse och chock, viljan att fortsättaleva, funderar kring döden samt ambivalenta känslor i kontakten med närstående. Slutsats:Cancerbeskedet skapar flera olika upplevelser hos en person. Kommunikationen ses som en viktig del vid cancerbeskedet och sjuksköterskan har en viktig roll gällande informationoch trygghet, då existentiella tankar ofta förekommer som kan blockera personens möjlighet att ta in och förstå information i samband med sjukdomen.

Bakgrund: Fibromyalgi är en sjukdom som främst drabbar medelålders kvinnor och innebär ständiga besvär som är kopplat till symtomen, smärta, trötthet och depression. Fibromyalgi går inte att bota utan behandlingen går ut på att lindra symtomen. Dessutom är sjukdomen osynlig, vilket försvårar fibromyalgins acceptans och förståelse från andra personer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: En systematisk litteraturstudie som innehöll 9 kvalitativa studier, vilka analyserades med en induktiv kvalitativ innehålls analys. Livsvärldsteorin användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier och 7 underkategorier som belyser kvinnornas upplevelser av sjukdomen. Huvudfynden i studien var att kvinnorna begränsades i sin vardag relaterat till deras symtomen samt att de bemöttes annorlunda av personer i deras närhet samt vårdpersonalen. Slutsats: Kvinnorna blev begränsade fysiskt och mentalt i utförandet av sina vardagliga uppgifter och fritidsaktiviteter. De blev tvungna att anpassa sin vardag efter sjukdomen för att orka med livet. Dessutom framkom det att kvinnorna kände sig misstrodda och missförstådda av personer i deras närhet samt vårdpersonalen, vilket var relaterat till att de såg friska ut samt kunskapsluckan och den minskade acceptansen som finns kring fibromyalgin och dess osynlighet.

Studiens syfte var att undersöka hur produktionsledarna (PL) på företaget WentAB upplever en pågående förändringsprocess. Ett målinriktat- och bekvämlighetsurval applicerades på studien. Detta resulterade i åtta respondenter (n=8) där fördelningen var två kvinnor och sex män, samtliga med en tillsvidareanställning. Studien var kvalitativ med ett psykologiskt angreppssätt och utgjordes av två ostrukturerade bakgrundsintervjuer som låg till grund för designen av de åtta primära semistrukturerade intervjuerna med PL. Samtliga intervjuer analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att det existerar flera faktorer som påverkar PL’s upplevelser av förändringsprocessen. Den genomgående bilden var att förändringen till synes var positiv och gick i linje med både forskning och bakgrundsintervjuerna.

I Sverige drabbas omkring 30 000 människor av stroke varje år. Sjukdomen medför funktionsnedsättningar som begränsar och påverkar livssituationen hos de strokedrab- bade på ett antal sätt.  Tidigare forskning visar att insjukna i stroke påverkar självupp- fattningen och livskvaliten. Syftet är att belysa hur strokedrabbade upplever livssituat- ionen efter stroke. Litteraturstudien är en sammanställning av 10 artiklar med både kva- litativ och kvantitativ ansats.  Resultatet visar att på grund att kroppsliga, kognitiva och emotionella förändringar påverkas strokedrabbades vardag. Det leder till minskad för- måga att utföra aktiviteter som innan ansågs meningsfulla. Frustration av att inte klara sig själv men även livstillförändringar sker. Omställning i livet sker efter stroke, det väcker känslor, hinder uppstår på grund av funktionsnedsättningar, vissa anpassar sig och många blir en annan människa. Sjuksköterska har en viktig roll att stötta stroke- drabbade i den nya livssituationen genom att ge information och kunskap för att minska risken att återinsjukna och bidra till ökad välbefinnande.

Cirka 10 000 personer drabbas varje år av ett hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Trots påbörjad behandling överlever endast 5 % av individerna. Orsaker till sjukdomstillståndet kan ha sitt ursprung i hjärtsjukdom eller andra faktorer som leder till att hjärtats cirkulation upphör. Mötet med dessa patienter kan inträffa inom vilken instans sjuksköterskan än arbetar och han eller hon har då en viktig roll att fylla för att stödja patienten i det nya sammanhanget. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp. Studien baseras på nio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dataanalysen utmynnade i fyra teman; betydelsen av att vara i ett sammanhang, en förändrad kropp, otrygghet inför att stå på egna ben och splittrade känslor kring tidigare livsstil. Resultatet visar att ett hjärtstopp medför existentiella tankar, fysiska och kognitiva nedsättningar och en förändrad livsstil. Brister i bemötande och stöd från sjukvården har också uppmärksammats i denna studie. I diskussionen problematiseras viktiga fynd från resultatet. Tillgången till världen kan förändras vid sjukdom, vilket efter ett hjärtstopp visar sig hos flera människor som en förändrad kropp. Lidandet som sjukdomen skapar påverkar då hela personens existens. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att främja hälsa, vilket det finns möjlighet till vid uppföljning av patienter efter hjärtstoppet. Lidande kan också lindras genom att patienten blir delaktig i den egna vården.

ABSTRACT Background: Research shows that adoptive parents are concerned that health professionals does not have enough knowledge about adoptive children and attachment. Research also shows that the preventive work in Sweden regarding support in children's health care is inadequate for adoptive children. This might be considered alarming since inadequate support from the children's health care can lead to poorer health development. Adoptive parents’ experiences in health care and the support they give are therefore important and could contribute with knowledge and enable an improvement of the health care for adoptive children.           Aim: The aim of this study was to investigate how adoptive parents experienced the support from children's health care and how the support could be improved. Method: The study was conducted according to a descriptive qualitative method with an inductive approach and nine adoptive parents were interviewed.   Results: During the interviews, it emerged that the adoptive parents experienced that the general support from the children health care centers were lacking. However, the parents felt that the treatment of the specialist nurses were good. Insufficient understanding and knowledge about adoptive children at the children health care centers emerged during the interviews, and the majority of the parents experienced the support about the attachment as lacking. Hence, the parents felt that the support could be improved through enhancing the competence and the understanding for adoptive families.   Conclusion: To sum up, there was a strong need for improvement of the support within the children's health care for adoptive children. Furthermore, further research is needed in this area to raise more experiences of the support from children's healthcare centers to adoptive parents.     Keywords: Adoptive parents, support, attachment, children health care, experiences.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund När smärtan varat mer än tre-sex månader klassificeras den som långvarig smärta. Det är en av de vanligaste anledningarna till att personer söker sjukvård och det är ungefär 20 procent av Sveriges befolkning som lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som innefattar hela personens livsvärld. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer hanterar långvarig smärta, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningarna resulterade i elva kvalitativa artiklar där personerna beskrev hur de hanterade sin långvariga smärta. Huvudresultat Det framkom två huvudkategorier i resultatet vilket var inre hanteringsstrategier och yttre hanteringsstrategier. Huvudkategorierna har två respektive tre underliggande kategorier som är av betydelse för hur personer hanterar långvarig smärta. Slutsats Sjuksköterskan bör alltid i sitt möte med patienten ha en medvetenhet och kunskap om att flera aspekter är av betydelse när patienten ska hantera sin långvariga smärta. Sjuksköterskan behöver då ta reda på vilka inre och yttre resurser patienten besitter för att kunna stötta och hjälpa patienten till effektiva hanteringsstrategier. Acceptans, positiv attityd och motivation till att vilja förändra situationen är av stor vikt för att personen ska ha möjlighet till att hantera sin långvariga smärta.

No description available.