Introduktion: I Sverige förbereds sjuksköterskorna inför yrkeslivet genom en treårig utbildning som leder till en legitimation. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad samt att främja hälsa. Det råder sjuksköterskebrist på flera platser i världen och framtidsprognosen tyder på att det kommer vara fortsatt brist det kommande decenniet. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors tillfredsställelse i arbetslivet de tre första åren. Metod: En litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks (2012) flödesschema i nio  steg. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitetsgranskades  utefter Polit och Becks (2012) granskningsmall, 10 artiklar återstod, fem av kvantitativ metod,  två av kvalitativ metod samt tre av mixad metod.  Resultat: Litteraturstudien gav tre huvudteman som påverkade tillfredsställelsen på arbetet; förväntningar, stöd samt verksamhet. Det visade sig att de nyutexaminerade sjuksköterskorna hade höga förväntningar på sig själva. De upplevde att de inte fick det stöd de var i behov av. Hög arbetsbelastning och låg bemanning var den största bidragande faktorn till låg tillfredsställelse på arbetsplatsen.  Slutsats: Det verkar således vara ett stort problem på fler platser i världen att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i arbetet som påfrestande. Detta på grund av låg bemanning, kollegor som inte stöttar samt introduktionsprogram som inte är individanpassade. För att uppleva tillfredsställelse och trygghet på den nya arbetsplatsen behöver sjuksköterskorna successivt introduceras till det nya yrket. För att få de nyutexaminerade sjuksköterskorna att vilja stanna inom professionen är det viktigt att skapa trygghet och att de upplever att de får stöttning under den första tiden.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män och år 2016 insjuknade drygt 10 000 män i sjukdomen. Sjukdomsutvecklingen sker långsamt och med diffusa symtom till en början vilket kan medföra svårigheter för männen att upptäcka prostatacancern. Dagens behandlingsalternativ ger stora chanser för männen som insjuknar i prostatacancer till att överleva och att bli botade. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer från sjukdomsbesked till avslutad behandling. Metod: En analys av tre patografier med kvalitativ ansats utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys som är anpassad för omvårdnadsvetenskap. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tre underkategorier som utgör resultatet. Huvudkategorin En förändrad tillvaro med underkategorierna En förändrad syn på vad som är betydelsefullt i livet, Psykisk påverkan och Fysiologisk påverkan. Vidare framkom huvudkategorierna Strategier för att hantera sjukdomen, Betydelsen av information, Relationers betydelse och Tankar om framtiden. Slutsats: Prostatacancern förändrade männens tillvaro och även deras upplevelse av välbefinnande och lidande. Männen kunde uppleva oro, rädsla, ovisshet och fysisk påverkan som kunde leda till lidande. Trots upplevt lidande kunde männen även uppleva olika former av välbefinnande. Relationen till hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed sjuksköterskan ansågs viktiga för männen gällande information och stöd under tiden de behandlades för sin prostatacancer. Det kan även anses vara att relevans att belysa sjuksköterskors upplevelser då sjuksköterskan har en viktig roll under männens behandlingstid. För framtida forskning kan det också vara av intresse att utföra studier som berör tiden efter avslutad behandling av prostatacancern.

Bakgrund: Mångbesökare är en utsatt patientgrupp med ett stort behov av omvårdnad och behöver kontinuitet i vården, både inom akutsjukvård och i primärvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mångbesökares upplevelser av omvårdnad på akutmottagning och i primärvård. Metod: En litteraturöversikt med åtta artiklar har analyserats induktivt, sammanställts genom innehållsanalys som genererade i kategorierna bemötande och respekt. Resultat: Mångbesökare hade både positiva och negativa upplevelser som beskrivs genom mötet, att känna sig omhändertagen, att känna förtroende, att bli besviken, att känna sig underlägsen, tillfredställelse och tacksamhet, att bli betrodd och lyssnad på samt upplevelser av personcentrerad omvårdnad. Diskussion: Etisk reflektion möjliggör förbättring för mångbesökare och för vårdpersonalen på individnivå och som arbetsgrupp. I denna litteraturöversikt upplevde mångbesökare i Sverige att de saknade personcentrerade omvårdnad och SBU:s sammanställning visade att patienter i Sverige i allmänhet upplevde personcentrarad omvårdnad positivt. Det kan därför vara viktigt att implementera personcentrerad omvårdnad oavsett patientkategori inom hälso- och sjukvården i Sverige. Ur ett samhällsperspektiv blir det fördelaktigt för mångbesökare och sjukvård att arbeta genom samplanering och uppföljning. Det kan leda till att mångbesökare upplever mindre känsla av skuld och minskar antalet besök, vilket kan resultera i bättre folkhälsa. För att förbättra omvårdnaden i det första mötet med mångbesökare men även ur ett allmänperspektiv skulle det vara önskvärt med ett prioriteringssystem för omvårdnad, detta för att omvårdnad inte ska negligeras. Mångbesökare är en grupp med stort behov, ett prioriteringssystem möjliggör att omvårdnad lyfts fram.

Bakgrund: Homo-, bi-, transsexuella och queerpersoner (HBTQ-personer) har upplevt diskriminering sedan hundratals år. De blir trakasserade p.g.a. deras sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck inom den somatiska hälso- och sjukvården också. HBTQ-patienterna befinner sig utanför heteronormen och/eller cisnormen och därför blir de utsatta för diskriminering inom den somatiska vården. Somatisk vård handlar om vård av kroppen och där kan vårdkontakten vara intim. Idag klassificerar WHO inte längre homosexualitet som sjukdom och i många länder finns det lagstiftning som förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck Lagstiftningen omfattar också hälso- och sjukvården och skyddar patienter mot illabehandling. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur HBTQ-patienter upplever bemötande inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Analysprocessen baserades på Fribergs modell. Resultat: Det identifierades två huvudkategorier av HBTQ-patienternas upplevelser av bemötande inom somatisk vård: upplevelser av att vara bemött som alla andra patienter och upplevelser av negativt bemötande (inom den identifierades tre subkategorier som visade att HBTQ-patienter upplever förnedring, brist på personalens kunskap och olika typer av rädsla under sin vårdkontakt). Slutsatser: HBTQ-patienters upplevelser av bemötande inom somatiska vården varierar mellan positiva och negativa. Det krävs mer fokus på värdegrund under sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser. Dessutom krävs ytterligare studier inom området t.ex. utifrån sjuksköterskeperspektiv eller inom psykiatrisk vård.

Dagens pappor vill vara mer involverade i omsorgen av sina barn än vad de ville tidigare. Idag träffar barnhälsovårds-sjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) dessa pappor allt oftare. Syftet med denna studie var att belysa pappors upplevelser av mötet med barnhälsovården (BHV). Få studier inom området är gjorda. Fokusgruppsintervjuer utfördes med totalt 19 pappor och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att papporna ville känna sig bekräftade vilket innebar att det var viktigt med ett bra bemötande, att det var betydelsefullt att få information liksom att papporna hade behov av att få stöd ifrån barnsjuksköterskan. Papporna hade även behov av att känna sig delaktiga vilket innebar att de ville ha en roll på BHV och att de även ville att BHV- sjuksköterskan skulle främja en jämställd rollfördelningen mellan föräldrarna under besöket. Slutligen beskrevs betydelsen av en god service vilket innebar att det var viktigt att BHV hade en god tillgänglighet och då hembesök gjordes medförde detta en personligare relation till BHV-sjuksköterskan. Konklusionen av studien var att pappornas upplevelse av mötet med BHV kan bli mer välkommande, stödjande, tillgängligt och informationsrikt om BHV-sjuksköterskor får ökad kunskap om hur pappor vill bli bemötta och hur de upplever att komma till BHV. Denna studie svarar på ett glapp i forskningen om pappans upplevelser av mötet med BHV. / Sweden have one of the world´s most involving paternity leave. Fathers of today want to be more involved in their childcare than before. Today meet Child Health Centre nurses (CHC) these dads more often. The purpose of this study was to highlight the father's experiences of the meeting with CHC. Few studies in the area have been made. Focus group interviews were conducted with a total of 19 dads and the material was analysed using qualitative content analysis. The result was that the dads wanted to feel confirmed, which meant that it was important to have a good deal of attention and that it was important to get information as well as that the dads needed support from the CHC nurses. The dads also needed to feel involved, which meant that they wanted a role in CHC and it is important that the CHC nurses clarifies the role distribution during the visit. Finally, the importance of a good service was described, which meant it was important that CHC had good accessibility and when home visits were made, this resulted in a more personal relationship with the CHC nurse. The conclusion of the study was that the dads experience of the meeting with CHC could be more welcome, supportive, available and information-rich about CHC nurses gaining more knowledge about how dads want to be treated and how they feel like getting to CHC. This study responds to a gap in the research of the father in CHC.

Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste formen av leukemi och utgör 90% av alla leukemifall. När ett barn insjuknade i ALL förändrades hela familjens livssituation drastiskt. Föräldrarna hamnade under stor press när det gällde vården av sitt sjuka barn och samtidigt sköta om resten av familjen. Det var nödvändigt för sjuksköterskan att inventera föräldrarnas upplevelser för att hjälpa dem hantera den nya situationen. Syfte: Att belysa föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn som insjuknar i akut lymfatisk leukemi. Metod: En systematisk litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut ligger till grund för studien. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Då föräldrarna fick beskedet om deras barns diagnos uppstod känslor av chock och misstro. Behov av kunskap och information om ALL uttrycktes. Föräldrarna upplevde att den svåra behandlingen gav stark oro och inverkade negativt på sömnen. Att vara där hos barnet på sjukhuset upplevdes viktigt. Men att få familjelivet att gå ihop under de pågående behandlingarna var inte helt okomplicerat. Sjukvårdspersonalens stöd, god kommunikation och kontinuitet i vården upplevdes väsentligt för att orka med och underlätta den nya situationen. Slutsats: Föräldrarna upplevde stora emotionella utmaningar i samband med sitt barns diagnos. Behov av stöd och kunskap samt kontinuitet och god kommunikation ansågs vara väsentligt för en god vårdupplevelse.

Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ticks, vilket är ofrivilliga rörelser och verbala läten. Tourettes syndrom förekommer hos 1 % av världsbefolkningen. Syndromet debuterar oftast mellan 3–10 års ålder och försvinner eller reduceras vanligen före 18 års ålder. Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Tourettes syndrom. Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Följande huvudkategorier framkom i resultatet: upplevelser av att vara i sociala sammanhang samt upplevelser av att hantera tillvaron. Resultatet påvisade att personer med Tourettes syndrom upplevde svårigheter i sociala sammanhang, stigmatisering och att kamrater var viktiga i vardagen. Då knapphändig forskning finns om hur det är att leva med Tourettes syndrom, är det av vikt att sjuksköterskan får ökad förståelse om syndromet för att kunna personcentrera omvårdnaden. / Tourette syndrome is a neuropsychiatric disorder characterized by ticks, which is involuntary movements and verbal sounds. Tourette syndrome affects 1% of the world population. The syndrome has it´s onset usually between 3-10 years of age and disappears or is reduced usually before the age of 18. The purpose of the study was to illuminate people's experiences of living with Tourette syndrome. The essay was carried out as a literature study where eleven scientific articles were analyzed and summarized. The following main categories emerged in the result: experiences of being in social situations and experiences of handling life. The results showed that people with Tourette syndrome experienced difficulties in social contexts, stigma and that peers were important in everyday life. Then there is scant research about what it's like to live with Tourette syndrome, it is important that the nurse gain a greater understanding about the syndrome to be able to give person-centered care.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är vanligt förekommande, fler människor drabbas och dödsfallen ökar globalt. KOL innebär förändringar i livet för patienten och påverkar också livskvaliteten negativt. Sjuksköterskor möter patienter med KOL överallt i vården och behöver en ökad förståelse för att kunna ge stöd ur ett helhetsperspektiv. Den teoretiska referensram som användes var livsvärldsteorin.  Syfte: Syftet var att belysa hur patienter upplever att KOL påverkar deras liv. Metod: En litteraturstudie med resultat från 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes.  Resultat: Patienterna upplevde att KOL påverkade livet på olika sätt. Resultatet är sammanställt i två teman med sex subteman. Temana är: Psykiska påfrestningar och Begränsningar i livet. Psykiska påfrestningar har subtemana: Skuld över självförvållade, Skam över beteende och symtom, Fysiska symtom leder till psykiska påfrestningar samt Oro och rädsla inför framtiden. Begränsningar i livet har subtemana: Förlust av kontroll och självständighet samt Social isolering.  Slutsats: Konsekvenserna som KOL medför har stor inverkan på patienternas liv och detta leder till lidande för patienten. Dessutom skiljer sig patienternas upplevelser av att leva med KOL något från vårdpersonalens uppfattning om patienternas tillstånd. Detta tyder på att vårdpersonal inte har en tillräckligt god förståelse för hur KOL påverkar patienters liv.

Bakgrund: Patientsäkerhet syftar till att skydda patienterna från att drabbas av en vårdskada. Patientsäkerhetsarbete är en viktig del i sjuksköterskornas arbete där de har ett ansvar i att bedriva en säker vård. Tidigare forskning visar att patienterna inte alltid involveras i deras vård och att detta kan ha negativa följder för patientsäkerheten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patientsäkert. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Det framkom två teman i resultatet: Hinder i vårdmiljön och Att utmanas i sitt professionella ansvar som sjuksköterska. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att deras förutsättningar för att kunna ge en patientsäker vård påverkades av brister i den kliniska vårdmiljön. Bristfällig kommunikation och svårigheter med att involvera patienterna kunde också upplevas som ett hinder för att vårda patientsäkert. Slutsats: Hinder i den kliniska vårdmiljön såsom tidsbrist och resursbrist påverkade sjuksköterskornas patientsäkerhetsarbete. Patienternas delaktighet var främst sjuksköterskornas ansvar. Kommunikationen mellan patienterna, sjuksköterskorna och andra professioner var en viktig faktor till att upprätthålla en patientsäker vård.

Hjärttransplantationer har utförts i Sverige sedan 1984 och genom utveckling har överlevnadschanserna ökat. Den främsta anledningen till en hjärttransplantation är svår hjärtsvikt. Processen från att vara i behov av ett nytt hjärta till att komma tillbaka till livet kan vara lång för patienterna. Sjuksköterskan har en ledande roll att förmedla stöd och information under hela vårdtiden. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metoden som valdes till studien är en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. Resultatet delades in två huvudkategorier, känslomässiga förändringar och att återgå till vardagen. Nio underkategorier framkom från huvudkategorierna, rädslor och osäkerhet efter en hjärttransplantation, tankar om donatorn, identitet, tankar om framtiden, vikten av stöd, upplevelsen av medicinering och efterkontroller, förväntningar från omgivningen, strategier mot återhämtning samt arbete och ekonomiska aspekter. Resultatet visar att patienter upplever rädslor och oro för komplikationer som kan orsaka ett lidande. Patienter är i behov av information och ökat stöd genom hela vårdprocessen, samt att anhöriga inkluderas mer. Återhämtningen kan hämmas av för höga förväntningar och krav som kan bidra till stress för patienten. Sjuksköterskans ansvar är att informationen som tilldelas patienten är förståelig. Genom att hjälpa patienten att skapa balans mellan vila och aktivitet kan patientens stress reduceras. När sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan hen se hela människan bakom sjukdomen och ge det stöd som patienten är i behov av.