Syfte: Att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv syntes och en kvalitativ ansats.Bakgrund: Varje år insjuknar tiotusentals människor i stroke i Sverige. Detta gör att sjuksköterskor i det dagliga arbetet ofta möter patienter som på ett eller annat sätt drabbats av insjuknandet. Närstående upplever att de var oförberedda inför den nya situationen och sjuksköterskor upplever svårigheter i hur de ska hantera och bemöta patienterna. Resultat: I resultatet identifierades två teman med tre respektive två subteman. Ett tema som identifierats var upplevelser av att leva i en främmande kropp med tre tillhörande subteman, förändrade förutsättningar för självständighet, en förändrad kropp och förändrade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet. Det andra temat var upplevelser av att finna sig i en ny livssituation med två tillhörande subteman, att inte leva upp till egna och omgivningens förväntningar och strävan att hitta tillbaka till sig själv. Slutsats: Att insjukna i stroke upplevdes som en livsomvälvande erfarenhet som var svår att hantera och acceptera. Ökad förståelse hos sjuksköterskor skulle kunna komma att bidra till ökat stöd för patienter i att förbereda sig och för att uppnå acceptans. Nyckelord: kvalitativ, livssituation, patientperspektiv, stroke, upplevelser

Bakgrund: Det finns ungefär 25000 stomiopererade personer i Sverige. Stomi innebär att tarmens naturliga tömningsväg ändras genom en kirurgisk anläggning av öppning på buken. Det finns olika typer av stomi och orsaken till stomibildning är oftast inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med stomi samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som har använts i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som byggt på 14 vetenskapliga artiklar, varav tretton med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet av föreliggande studie visar att personers liv förändrades genomgripande på grund av stomi. Patientutbildning och information samt sjuksköterskans bemötande och kompetens kring området behöver förbättras. Många kämpade för att återställa ett normalt liv trots stomi. Utifrån den metodologiska frågeställningen framkom att de studierna med kvalitativ ansasts hade intervjuer som datainsamlingsmetod och den kvantitativa studien samlade in data via enkät. Slutsats: Stomibildning innebär en genomgripande livsförändring för personer då alla aspekter av livet påverkas. Trots stomi kämpade många för att återställa ett normalt liv. Patientutbildning och information samt sjuksköterskansarbete behöver förbättras. Föreliggande studie ger en djupare förståelse för personer som har stomi och kunskapen kan gynna sjuksköterskans arbete och därmed höja vårdkvaliteten. / Background: There are about 25,000 ostomy-operated people in Sweden. An ostomy is a surgically created opening on the abdomen for the discharge of body wastes. There are different types of ostomies and the cause of ostomy formation is usually inflammatory bowel disease or cancer. Purpose: To describe adults’ experiences of living with an ostomy and to describe which data collection methods have been used in the selected articles. Method: A descriptive literature study based on 14 scientific articles, of which thirteen articles have qualitative approach and one article has quantitative approach. Main result: The result of the present study shows that the people’s lives have changed profoundly due to ostomy. Many struggled to restore a normal life despite ostomy. Patient education and information as well as nurses’ attitude and knowledge need to be improved. Based on the methodological question, it was found that the studies with qualitative approach had interviews as data collection methods and the quantitative study collected data by using questionnaire. Conclusion: Ostomy formation means a profound change of life for people when all aspects of life are affected. Many struggled to restore a normal life. Patient education and information and nurses work need to be improved. The present study provides a deeper understanding of people who have ostomy and the knowledge can benefit nurses’ work and thus raise the quality of care.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år omkring 10 000 människor av ett hjärtstopp, det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. År 2016 överlevde 1317 människor ett plötsligt hjärtstopp. Att överleva ett hjärtstopp kan medföra komplikationer som påverkar patientens liv på olika sätt i flera år efter händelsen. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: Den litteraturbaserade studien utgår från Friberg (2012b) och är baserad på åtta inkluderade vetenskapliga artiklar, varav sju är kvalitativa och en mixad metod. Artiklarna identifierades i databaserna Cinahl och PsycINFO. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av en granskningsmall av Carlsson och Eiman och analyserades med inspiration av Friberg (2012a). Resultat: Fyra kategorier framkom: återgång till livet, en förändrad kropp, att pendla mellan tacksamhet och sårbarhet samt sökandet efter mening och sammanhang. Slutsats: Det är väsentligt att sjuksköterskan stärker sin insikt i patienters individuella upplevelse av livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp, då patienter är i behov av individuellt utformade omvårdnadsåtgärder.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård av barn blir aktuellt i de fall där den kurativa, medicinska, behandlingen inte längre räcker till. Sjuksköterskans roll är att främja barnets bästa samtidigt som denne måste involvera och stötta närstående i behandlingen. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda ett barn i behov av palliativ omvårdnad Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design. I studiens resultat används elva vetenskapliga artiklar. Sökning av utvalda artiklar har utförts i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalsmetoderna i samtliga artiklar har granskats. Huvudresultat: Den emotionella påverkan hos sjuksköterskor som jobbar med barn och dess närstående inom palliativ vård är ofrånkomlig. Denna känslomässiga påverkan ledde till att det blev svårt att hitta en balans mellan att hålla ett professionellt bemötande och att bli för privat med den drabbade familjen. Kommunikationen med de drabbade sågs som en av de viktigaste delarna i behandlingen då det skapar en bra relation vilket i sin tur leder till god vård. Artiklarna som är inkluderade i föreliggande studie har använt sig av bekvämlighetsurval, ändamålsenligt urval och icke slumpmässigt urval. Slutsats: Det har visat sig vara näst intill ofrånkomligt att påverkas emotionellt inom den palliativa vården av barn. För att kunna hantera detta krävs erfarenhet, stöd och samarbete från kollegor samt god kommunikation med barnet och dess närstående. / Abstract Background: Palliative care of children becomes relevant in cases where the curative, medical, treatment is no longer sufficient. The nurse's role is to promote the child's best while at the same time it needs to involve and support relatives in the treatment. Purpose: The purpose of the present literature study was to describe nurses' experiences of caring for a child in need of palliative care. Method: The present study is a literature study with descriptive design. The study result uses eleven articles. The search of selected articles has been performed in PubMed and Cinahl. The selection methods in all articles have been reviewed. Main result: The emotional impact of nurses working with children and their relatives in palliative care is inevitable. This emotional impact made it difficult to find a balance between being professional and becoming too private with the affected family. Communication with the child and their related was one of the most important parts of the treatment as it creates a good relationship, which in turn leads to good care. The articles in the present study have used convenience sampling, purposive sampling and non-random sampling. Conclusion: It has been found to be almost impossible to be emotionally affected in the palliative care of children. To handle this requires experience, support and cooperation from colleagues, as well as good communication with the child and its related.

Bakgrund: För lindring av lidande och en förbättring av livskvaliten i livetsslut gavs palliativ vård något som grundades på kunskap, teamarbete, kommunikation och samspel. Inom palliativ vård såg döden som en naturlig process med fokus på att leva aktivt så länge som möjligt. I Sverige fanns det brister i grundutbildningen inom palliativ vård.

No description available.

No description available.

Bakgrund/introduktion: Bipolär sjukdom påverkar personens sinnesstämning, personen som lider av denna sjukdom har depressiva och maniska perioder. Närstående till personer med psykiska sjukdomar i allmänhet upplever ett försämrat välbefinnande.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa närståendes upplevelser av att leva nära en person med bipolär sjukdom samt deras behov av stöd.   Metod: Detta är en litteraturöversikt, en strukturerad granskning av existerande forskning inom det valda ämnet. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Psykinfo, vilket resulterade i 13 artiklar som i sin tur delades upp i rubriker och underrubriker till resultatet.  Resultat: Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom medförde många svårigheter. Det var vanligt med känslor av ensamhet, börda och ovisshet. Närstående önskade att få stöd av vårdpersonal, ökade kunskaper och information leder till ett större välbefinnande.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån två omvårdnadsteorier, Antonovskys teori KASAM samt teorin familjefokuserad omvårdnad. Slutsats: Mer forskning krävs, i synnerhet kvalitativ forskning som belyser upplevelser, detta för att kunna hjälpa dessa personer till ett bättre välmående. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Bakgrund: Patienter som insjuknat i hjärtinfarkt har genomgått en livsomvandlande händelse och de som överlever har ofta mycket att bearbeta och kan drabbas av ångest och depression. Syftet: med denna litteraturstudie var att belysa tiden efter hjärtinfarkt med fokus på depression, ångest och patientupplevelser. Metod: En litteraturöversikt gjordes med databaserna CINAHL och PubMed som användes för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet. Resultat: Depression och ångest var vanligt förekommande. En minskad nivå av både depression och ångest sågs ett år efter hjärtinfarkt. Många patienter upplevde en konstant rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och kämpade med livsförändringar och bristande information från sjukvården beskrevs av patienter som bidragande. Diskussion: Forskning behövs inom området för att se om det finns skillnader i män och kvinnors upplevelser och skillnader i upplevelsen av en förstagångs infarkt eller andragångs infarkt. Slutsats: Ångest är vanligt i samband med hjärtinfarkt. Depression förekom vanligtvis mer efter några månader. Depression och ångest ökar risken för återinsjuknande och komplikationer. Ett ökat behov av information och stöd finns hos patienter efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskans roll att jobba med patienterna är viktig för att minska förekomst av ångest, depression och negativa upplevelser. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Omhändertagandet av en patient med misstänkt ryggmärgsskada är komplext och ställer höga krav på kompentensen hos ambulanspersonalen. Ambulanspersonalens riktlinjer vid misstanke om en instabil ryggmärgsskada är idag att immobilisera den drabbade i ett neutralt ryggläge. Immobiliseringens betydelse har på senare tid ifrågasatts och istället har forskningen givit indikationer på att det i vissa fall i kan göra mer skada än nytta.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka omhändertagandet av patienter med misstänkta ryggmärgsskador utifrån ambulanspersonalens perspektiv. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter vetenskapliga artiklar utfördes i de två databaserna CINAHL och Pubmed. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Åtta artiklar, varav sex kvantitativa och två kvalitativa svarade på studiens syfte och inkluderades efter en evidensvärdering. Resultat: Två huvudteman med tillhörande subteman framkom efter artikelgranskningen. Ambulanspersonalen arbetar efter rutiner som i vissa fall saknar evidens för vilka samband som finns mellan immobilisering vid misstänkta ryggmärgsskador och vilka framtida positiva och/eller negativa effekter detta har för de drabbade patienterna. Resultatet visade på en viss okunskap angående vilka patienter som ska eller inte ska immobiliseras och även en bristande praktisk förmåga att immobilisera hos ambulanspersonalen som innebär risker. Slutsats: Randomiserade studier behövs som utreder sambandet mellan immobilisering vid misstänkta ryggmärgsskador och vilka framtida positiva och/eller negativa effekter detta har för de drabbade patienterna. Saknaden av relevant forskning kring ryggmärgsskador och immobilisering resulterar i att ambulanspersonalen kommer att fortsätta immobilisera patienter oavsett om detta är den bästa åtgärden eller inte.