Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet. Undersökningen utgår huvudsakligen från Stockholm med bakgrund av Stockholms nolltoleranspolicy mot graffiti. Men det görs även jämförelser med Malmö som präglas av en tolerantare inställning till graffiti med bland annat lagliga graffitiväggar. Uppsatsen innehåller även en mindre kvantitativ enkätundersökning som fungerar som ett komplement till den i övrigt kvalitativa empirin. Den främsta skiljelinjen tenderar att gå mellan att se till graffitins positiva eller negativ konsekvenser.

Bakgrund Narkotikamissbruk är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa och i Sverige beräknas över 500 människor varje år dö till följd av narkotikarelaterade orsaker. Definitionen av ett tungt narkotikamissbruk är att en person, en eller flera gånger, injicerat narkotika under en 12-månadersperiod eller missbrukat narkotiska preparat dagligen under de senaste fyra veckorna. I dagsläget beräknas cirka 29 500 personer i Sverige ha ett tungt narkotikamissbruk. Injektionsmissbrukare riskerar att smittas av blodburna infektioner, såsom hiv och hepatit C, på grund av delning av kontaminerade injektionsverktyg. Sprututbytesprogram implementerades i Sverige år 1986 och har som syfte att minska spridning av blodburna infektioner. På sprututbytesprogrammen har sjuksköterskorna en central roll där de utför hälsofrämjande åtgärder riktade mot injektionsmissbrukarna. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av arbetet på sprututbytesprogram i Sverige. Metod Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor deltog i studien och samtliga sprututbytesprogram i Sverige fanns representerade. Intervjuerna spelades in på band, transkriberades ordagrant och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det framkom att sjuksköterskorna upplevde samhällets bemötande av sprututbytesprogrammet delat mellan förespråkare och motståndare. Sjuksköterskorna ansåg sprututbytesprogrammet betydelsefullt i det preventiva arbetet mot blodburna infektioner med tanke på de hälsofrämjande åtgärderna sjuksköterskorna utförde. Sjuksköterskorna framhöll att de upplevde att samspelet mellan dem och injektionsmissbrukarna var positivt men att de, i arbetet med sprututbytesprogrammen, också ibland erfor etiska och moraliska dilemman. Dessa dilemman kunde upplevas betungande för sjuksköterskorna vilket ledde till behov av stöd från kollegor och/eller genom professionell handledning. Slutsats Sjuksköterskorna på sprututbytesprogram har en positiv inställning till sitt arbete då de motverkar ohälsa hos injektionsmissbrukarna genom hälsofrämjande åtgärder. Vid arbetet på SUP upplever sjuksköterskorna etiskt och moraliskt utmanande situationer som leder till känslomässigt engagemang. Trots dessa utmanande situationer upplever sjuksköterskorna att samspelet mellan dem och injektionsmissbrukarna generellt är välfungerande. Sjuksköterskorna framhöll att de får stöd av varandra i arbetsgruppen. Utöver arbetsgruppens stöd fanns hos vissa sjuksköterskor behov av professionell handledning.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Smärtbedömning bör baseras på verbal information i kombination med andra metoder som smärtskattningsskalor, klinisk observation och vitalparametrar. Sjuksköterskan måste se till den enskilda patientens upplevelse av smärta, för att skapa förutsättningar för en korrekt och individuell smärtbehandling. Slutsatser: Den postoperativa smärtbedömningen skall utgå från den enskilda patientens behov. Genom verbal kommunikation tillsammans med andra metoder för smärtbedömning kan sjuksköterskan få en uppfattning av patientens smärta. Ytterligare faktorer som är viktiga för en individanpassad smärtbehandling är god kommunikation och en väl fungerande organisation.

Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lära sig av varandra. Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen. Teamarbetet på avdelningen var därför en viktig del i att se till barnets och familjens livsvärld och på så vis möjliggöra en delaktighet i vårdandet. Vikten av tid för bearbetning sjuksköterskorna sinsemellan ligger till grund för att ett välbefinnande ska infinna sig i vardagen och på så vis hålla undan lidandet som kan leda till ohälsa. / Background: In Sweden, around 55,000 people each year get diagnosed with various types of cancer. Therefore it is crucial that the nurse staff upholds the law of health and social care to keep the children informed regarding the state of its affected parent. The conversation between nurse and child in this situation is undeniably demanding, but it is of high importance to involve the child in order to prevent it from future harm. Aim of study: The purpose of this study was to explore the experiences of nurses in oncology care when meeting of children with parents under treatment of cancer. Method: The recruitment of nurses for this survey took place in a larger hospital in southern Sweden. Contact was made with four cancer wards. The data was collected by the technique of semi-structured interviews. Results: Nurses identified the needs of expressing and talking about emotions they experienced at work with their colleagues. Some of the nurses described a feeling of failure when children were not involved and some were afraid of the meeting and to discuss sensitive matters with them. Conclusion: The aim from the nurses was to provide quality care not only for the patient but also for their family members.

Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, även kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom två månader efter förlossningen. Postpartum depression påverkar moderns självbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet. Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression. Metod: Studien är baserad på sex självbiografier och är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant känsla, Förväntningarna på moderskapet uppfylldes inte, En främling för sig själv fångad i negativa tankar, När bägaren rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd är att mödrarna känner stor besvikelse över att förväntningarna på postpartum perioden inte överensstämmer med verkligheten samt oförståelse över sina negativa tankar som överrumplade dem. Slutsats(er): Resultatet påvisar att postpartum depression måste synligöras bättre för att fler mödrar som drabbats ska våga söka hjälp. En bredare kunskap inom vården kan möjliggöra att postpartum depression uppmärksammas bättre.  Även allmänsjuksköterskor bör lära sig att uppmärksamma sjukdomen för att kunna fånga upp dessa mödrar i ett tidigt skede.

No description available.

Bakgrund: När en person drabbats av stroke är det i många fall även närstående som påverkas och måste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan åren 2006-2012. Resultat: Utifrån anhörigvårdarnas upplevelser av vårdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vårdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist på egentid och avlastning. De upplevde också brist på stöd från familj, vänner, samhälle och sjukvård. Anhörigvårdarna upplevde sig utlämnade och oförberedda i sin nya roll som vårdare och ansåg sig inte ha fått tillräcklig undervisning i vad rollen skulle innebära och vad de kunde förvänta sig. De positiva upplevelserna var att relationerna stärktes inom familjerna och anhörigvårdarna lärde sig att uppskatta saker som de tidigare tog för givet. De beskrev även att de använde olika copingstrategier för att hantera den nya situationen. Slutsats: Vårdpersonal måste bli bättre på att stödja anhörigvårdarna i sin svåra situation och i ett tidigt stadium ge anpassad och koordinerad information så att de känner sig trygga och kan få den hjälp de behöver.

Sammanfattning Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie. Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebär att ha förståelse för patientens behov, ge holistisk vård och agera som patientens förespråkare. Den stödjande rollen innebär att tillmötesgå patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hålla hoppet uppe. Sjuksköterskorna måste upprätthålla en god kommunikativ förmåga, ha förståelse för olika gruppers synsätt och inställning. De behöver också ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som länk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, är viktig. Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vården kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en känsla av meningsfullhet. Sjuksköterskor vilka arbetar med denna typ av vård kunde känna stress vilket kunde leda till utbrändhet. Sjuksköterskor behöver stöd för att må bra och klara sitt arbete i palliativ vård. Reflektionstillfällen för sjuksköterskor stödjer deras personliga utveckling och minskar sårbarheten för och effekterna av stress på arbetsplatsen. / Summary Aim: Describe how nurses perceive their role in palliative care.
 Method: A descriptive study of nine qualitative studies and one qualitative/quantitative study. Result: Nurses consider their relationship-building role as that they understand the needs of the patient, providing holistic care and acting as patient advocates. The supporting role is to meet the patient and relatives needs to give them information and also keep their hopes alive. Nurses must maintain good communication skills, in order to have an understanding of the views and attitudes of different groups. They also need to maintain good communication with colleagues in order to communicate with them about the patient and their relatives. This is in order to reinforce the patient with hope and support. The nurses believe that their coordinative role as a link between patients and family members is important. They are also a link between themselves and their colleagues. Conclusions: The work of palliative care nurses can provide enriched experiences and a sense of purpose. In some cases, nurses feel stress, which could lead to burnout. Nurses need support to thrive and carry out their work in palliative care. Reflection opportunities for nurses support their personal development and reduce vulnerability to and impact of stress in the workplace.   Key words: Nurse, palliative care, roles, experience, sense of coherence (SOC).

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. Huvudfrågan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns någon skillnad i hur kvinnor från olika partier ser på eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervägande stor del av kvinnorna hittas i ”mjuka” områden av vårdande karaktär där männen ändå dominerar vilket de även gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger på samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad mellan åsikterna i hindersuppfattningar mellan kvinnor från olika partier. Däremot är alla kvinnorna starkt överens om att de manliga politikerna marginaliserar och hindrar deras inflytande. Istället för den traditionella sprickan mellan blå och röda partier visar studien på en tydlig spricka mellan män och kvinnor i politiken.

<p><strong>Syfte </strong></p><p>Vårt syfte är att få insikt i hur hotell idag arbetar för att synas i konkurrensen. Vi vill få insikt till vilken grad hotellen arbetar med sinnesmarknadsföring och om det finns en medvetenhet bland hotellen om potentialen av att integrerat arbeta med alla fem sinnen i skapande av upplevelser. Vi vill även se hur hotellen arbetar generellt med att skapa upplevelser och hur hotellen arbetar för att differentiera sig, i en ständigt växande marknad.</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har använt oss av en abduktiv ansats, det vill säga en kombination av en induktiv och en deduktiv ansats. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i insamlandet av empirisk data, detta genom att intervjua tre informanter ifrån fyra olika upplevelsehotell. Denna insamlade data har vi analyserat utifrån relevant teori inom området, för att få insikt om hur hotell skapar upplevelser.</p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>Vi har kommit fram till att hotell idag är medvetna om hur viktigt det är att arbeta med att skapa upplevelser. Hotellen arbetar idag med sinnesmarknadsföring i sitt upplevelseskapande. Vi menar dock att de behöver göra detta på ett mer strategiskt sätt, där en enhetlig upplevelse skapas utifrån ett integrerat arbetande med alla fem sinnena, då detta skulle leda till en djupare och personlig upplevelse. Vi vill också framhålla att en sådan strategiskt utarbetad och integrerad sinnesmarknadsföringsstrategi kommer att vara nödvändig som stommen i upplevelseskapandet. Framöver i den växande konkurrensen menar vi dock att det inte kommer räcka att endast skapa sinnesupplevelser utan att det är nödvändigt att hotellen skapar mervärde genom att differentiera ett unikt koncept. I framtiden kommer det att bli avgörande hur hotellen nischar sig och skräddarsyr upplevelserna till en specifik målgrupp.</p>