Kommunikation, lärande och sociala relationer är tre grundstenar som ingår i begreppet delaktighet. Möjligheten att få ta del i sin omvårdnad kan påverka vården på ett sätt som är mer gynnsamt för patienten. I omvårdnaden är begreppet KASAM kärnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvård utifrån KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven på en vårdavdelning. Syftet var även att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades. En beskrivande användes för att svara på syftet. Artiklarna söktes på ett systematiskt sätt, sammanställdes, granskades kritiskt för att sedan sammanställas i resultatet. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. 11 artiklar inkluderades i resultatet. I resultatet framkom det att ha kontroll över sin situation ansågs vara en avgörande del i delaktighet. Begriplig information, att få vara delaktig i beslut kring sin omvårdnad, engagerade sjuksköterskor, ömsesidig respekt och kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor var viktigt för att patienterna skulle uppleva trygghet och få kontroll över sin situation. Även empatiska, motiverande och lyhörda sjuksköterskor, att bli hörd och få önskemål uppfyllda och begränsad mängd sjuksköterskor bidrog till en känsla av trygghet och kontroll över patienternas situation. Urval och dataanalys presenterades i 10 av de 11 vetenskapliga artiklarna. Slutsatsen var att patienterna upplevde delaktighet som en meningsfull del i sin omvårdnadssituation. Begriplig information var en viktig komponent för att kunna hantera sin situation. Om sjuksköterskorna kunde använda sig av ett begripbart språk vid kommunikation gynnade det delaktigheten och patienterna blev tryggare. / Communication, learning and social relations are three elements contained in the concept of participation. The opportunity to take part in their care may influence health care in a way that is more beneficial to the patient. The keystone in nursing is SOC. The aim of this study was to describe inpatients experience of participation by using the concept of SOC. Another aim of this study was to examine the samplings and data collection of the scientific articles used to collect data in this study. A descriptive literature review was used to answer the aim. Articles were searched systematically, compiled, examined critically and then compiled the results. Articles were searched in the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. 11 articles were included in the results. The result shows that to have control over their situation was considered an essential part of participation. Understandable information, to be involved in decisions about their care, dedicated nurses, mutual respect and communication between patients and nurses was important for patients to experience security and gain control over the situation. Though empathetic, motivating and attentive nurses, to be heard and wishes fulfilled and the limited amount of nurses contributed to a sense of security and control of the patients' situation. Sampling and data analysis presented in 10 of the 11 scientific articles. The conclusion was that patients experienced participation as a meaningful part of their care situation. Intelligible information was an essential component to manage their situation. If nurses could use a comprehension offense language when communicating favored the inclusion and patients became more confident.

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer. Kontakten med dessa personer erhölls genom brottsofferjourer som dessa personer hade varit i kontakt med. För att analysera materialet användes en manifest innehållsanalys och genom denna skapades sex kategorier med underkategorier: upplevelse av polisens hjälp som bättre än förväntat med underkategorin förväntningar på att polisen ska gripa gärningsmannen, tillgänglighet, information med underkategorierna information om stöd och hjälp samt information om utvecklingen i det egna ärendet, polisen som professionell med underkategorin förbättrad syn på polisen genom insikt i polisens arbete, upplevelse av polisens arbete som ifrågasättande samt poliskontaktens påverkan på respondenterna med underkategorierna betydelsen av att polisen tog situationen på allvar och polisens stöd. Resultatet visade att respondenterna bland annat upplevde polisens hjälp som bättre än förväntat, att de snabbt fick hjälp och att polisen tog dem på allvar och gav dem stöd. Majoriteten av respondenterna var nöjda med kontakten med polisen och de förefaller inte vara sekundärt viktimiserade. Nyckelord: brottsoffer, våldsbrott, polisen, upplevelser, sekundär viktmisering / <p>2013-08-26</p>

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv påverkades av att vara anhörigvårdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvårdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att många anhörigvårdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begränsningar i deras dagliga liv. Anhörigvårdarnas psykiska och fysiska hälsa påverkades av att vårda sin anhörig. Relationen mellan anhörigvårdaren och den strokedrabbade upplevdes förändrad efter stroke både till det positiva och det negativa. Anhörigvårdare som fick ett stöd- och utbildningsprogram från sjuksköterskan fick en ökad livskvalité och bättre kunskap kring stroke. Även då praktisk träning kombinerades med stöd- och utbildningsprogram ökade livskvalitén. De anhörigvårdare som fick ett anpassat utskrivningsprogram och sedan fick uppföljning kunde bättre prioritera de dagliga aktiviteterna men deras livskvalité blev inte bättre. Slutsats: Anhörigas dagliga liv påverkades av att vara anhörigvårdare till en strokedrabbad person till både det positiva och negativa. När sjuksköterskeinterventioner gavs ökade anhörigvårdarnas livskvalité, välbefinnande och de gav vård av bättre kvalitet.

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De främsta riskfaktorerna för att utveckla KOL är rökning och ökad ålder. Vanliga symtom vid KOL är andfåddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och ångest. Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstämde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien. Resultat: Analysen resulterade i två teman: Fångad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar. Under temat Fångad i en sjuk kropp ingick kategorin Upplevelser i det dagliga livet. Under temat Ensam med existentiella tankar ingick kategorierna Upplevelser av skuld och skam, Upplevelser av ensamhet och förändrade sociala relationer samt Existentiella upplevelser. Leva med KOL visade sig vara begränsande och sjukdomen skapade ett beroende i det dagliga livet. Symtomen som KOL medförde hade en stor inverkan på livet och känslor av skuld och skam över sjukdomen förekom. Relationer till andra människor påverkades och sjukdomen skapade existentiella tankar. Slutsats: En stark upplevelse som lyftes fram var skuld och skam. Detta blir betydelsefullt för den kliniska verksamheten då det upplevdes som att även sjukvårdspersonalens bemötande gav upphov till känslor av skuld och skam. Författarna anser att det finns ett behov av att sjukvårdspersonal blir medvetna kring dessa upplevelser, för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige.  Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret. Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien. Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet. Avgörande för om amningen fungerade eller inte verkade dock bero på olika omständigheter runtomkring mödrarna snarare än hennes initiala inställning. Ur analysen kunde tre huvudsakliga teman skönjas som påverkade möjligheten att få amningen att fungera eller möjligheten att avsluta amningen med en bra känsla över beslutet. Dessa teman var: trygghet och självkänsla; information och stöd samt bemötande. Slutsats: Mödrarna i denna studie önskade ett bättre stöd och bemötande samt rätt typ av information. Denna studie kan även visa på att trygghet och god självkänsla hos modern har stor betydelse för hennes möjligheter att få en fungerande amning eller styrkan att avsluta amningen, om så behövs. Det är därför viktigt att både vårdpersonal och moderns närmaste omgivning är medvetna om hur de på bästa sätt kan bemöta och stödja henne, såväl i rollen som moder, som i amningen/flaskmatningen. / Abstract Background: Despite strong evidence for the importance of breastfeeding there is a declining trend of breastfeeding in Sweden. Aim: To study mothers’ experiences of their child/children’s feeding principles with a main focus on the first six months.   Method: Since the aim of the study was to investigate mothers’ experiences a qualitative approach was chosen. Data was collected through a web-based questionnaire consisting of two parts; 1) a few short questions regarding the informants’ background; 2) a qualitative part consisting of an open-ended question where the informants were asked to confide their experiences in personally written stories regarding their child/children’s eating habits. The stories were analyzed according to Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. A total of 136 mothers were included in the study. Result: The attitude amongst a majority of the mothers, both during pregnancy and after delivery, was to breastfeed their children. They saw breastfeeding as an obvious and first-hand choice, and as the best alternative for their child. Determining whether the breastfeeding worked out or not seemed to depend upon different circumstances around the mother rather than her initial attitude. From the analysis three main themes were identified that affected the possibility to make the breastfeeding work out or to be able to quit breastfeeding and yet to feel good about the decision. These themes were: security and self-confidence; information and support; and treatment. Conclusion: The mothers of this study wished for better support, to be treated right and to receive correct information. This study could also show that security and self-confidence was of great importance for the mother’s possibilities to make the breastfeeding work but also to give her the strength to quit breastfeeding if needed. Thus it is of importance that both the hospital staff and the mother’s closest surroundings are aware of the best way to meet and support her, both in her role as a mother as well as in her breastfeeding/bottle-feeding.

Sammanfattning Bakgrund: Att arbeta i interprofessionella vårdteam har i hälso- och sjukvården fått ett stort genomslag, både i Sverige och internationellt. Stora förväntningar ligger på arbetssättet, då det ska effektivisera, ge adekvat vård snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vårdteamet beskrivs utifrån en definition som: en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vårdteam i förhållande till patientsäkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.   Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vårdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vårdteamet inom somatisk vård.   Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll har analyserats med fokus på deras resultat. Nyckelfynd delades in i teman.   Resultat: Resultatet visar att det interprofessionella samarbetet är ett komplext fenomen och det presenteras i sju teman. Betydelsen av en fungerande kommunikation i vårdteamet, Betydelsen av tillit i vårdteamet, Arbetsklimatet i vårdteamet, Roller i vårdteamet, Informationsflödet i vårdteamet, Hierarki i vårdteamet och Organisatoriska faktorer.   Diskussion: Resultatet diskuteras mot Ylva Hirdmans genusteori med fokus på språk, hierarki och arbetsroller. Det interprofessionella samarbetet påverkas negativt av föreställningar om manligt och kvinnligt. Könens hierarki cementerar relationer mellan yrken och kollegor vilket leder till en försämring av det interprofessionella samarbetet

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet. Andning är förknippat med liv och vid andnöd kan livet upplevas hotat. Personer som drabbas blir beroende av att ha kontakt med hälso- och sjukvården och i de senare stadierna av sjukdomen är även behovet av omvårdnad stort.  Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med KOL. Litteraturstudien baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattade fyra teman: att uppleva andnöd; att uppleva sociala och personliga förändringar; att hantera livet med KOL; att leva med en självförvållad sjukdom. Livet med KOL präglades av känslor så som oro, ångest, förlust, begränsningar, skam och skuld. Livet för personer med KOL kan upplevas lättare att hantera om en ny mening med livet hittas. Bemötandet från hälso- och sjukvården spelar in på hur personer med KOL upplever sin sjukdom och genom förståelse för hur personer med KOL upplever sjukdomen kan ett gott bemötande från sjuksköterskan samt personcentrerad omvårdnad ges. Mer forskning behövs så att sjuksköterskan får ökad förståelse för hur det är att leva med KOL och därigenom ge bästa möjliga omvårdnad.

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare påverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de får andra roller i projekten. Förändringsarbete innebär ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos både individen och gruppen. Syftet med studien är att undersöka hur deltagare i interna förändringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förändringsprojekt innebär någon form av förändring och utveckling av den befintliga verksamheten. Hur påverkas deltagarna av sin arbetsmiljö, är de motiverade och upplever de att de kan styra sitt arbete eller känner de stress och för höga krav. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med landstingsanställda i Värmland. Respondenterna är projektdeltagare som har varit eller i nuläget är deltagare i interna förändringsprojekt. Respondenterna består av personal från stabs- och verksamhetsnivå. För analys används både Karasek och Theorells Krav-, kontroll- och stödmodell och Deci och Ryans Self-Determination Theory i syfte att beskriva deltagarnas upplevelser på ett mer berikande sätt. De teoretiska modellerna möjliggör analys av orsaker till grad av stress och typ av motivation. Intervjufrågorna är utformade efter nyckelfaktorerna i de båda modellerna och består av frågor vars teman är: krav, kontroll och socialt stöd, respektive kompetens, autonomi och samhörighet. Analysen visar att deltagarnas upplevelser påverkas av både arbetsmiljön och projektgruppen. Sett utifrån Krav-, kontroll- och stödmodellen går det att utläsa att majoriteten av deltagarna upplever låga krav och högt stöd i kombination med hög kontroll. Trots detta kan det utläsas att några respondenter upplevde lågt stöd av arbetskollegor vilket sänkte känslan av stöd och höjde upplevelsen av krav något. Utifrån Self-Determination Theory upplever majoriteten av deltagarna hög intrinsic motivation till följd av att de känner sig kompetenta och känner samhörighet med sin projektgrupp. De upplever också att de har möjlighet att själva bestämma över arbetet vilket ger dem en upplevelse av autonomi. De respondenter som i stället upplever extrinsic motivation gör det på grund av att arbetsuppgifterna är för otydliga och att projektledaren inte får individerna att känna sig duktiga och kompetenta. En tematisk analys av deltagarnas upplevelse utifrån både Krav-, kontroll- och stödmodellen samt Self-Determination Theory ger tillsammans en rik och nyanserad bild av projektdeltagarnas upplevelse. / Project Management is becoming increasingly common in the public sector. Employees are affected differently by that and they have different roles in the projects. Change management often involves a greater workload for the project participants, which can create stress and frustration for both the individual and the group. The purpose of the survey is to examine how the participants in the internal change projects in the public sector are experiencing stress and motivation in internal change projects. Internal change projects involve some form of change and development of the existing business. Are the participants affected by their work environment, are they motivated and feel that they can control their work or are they stressed and experiencing high demands. The study was conducted through a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with employees in Landstinget i Värmland. The respondents in the study are project participants who have been or currently are participants in an internal change project. The respondents are comprised of personnel from the staff and operational level. The analysis is based on both Karasek and Theorell’s Demand, control and support model as well as Deci and Ryan's Self-Determination Theory in order to describe the participants’ experience in a more enriching way. The theoretical models enable analysis of the causes of the degree of stress and type of motivation. The interview questions are designed from key elements of the two models and consist of questions which topics are: demand, control and social support, and competence, autonomy and relatedness. The analysis shows that the participants' experiences are influenced by both the work environment and the project team. Seen from the Demand, control and support model, we see that the majority of participants experiencing low demands and high support combined with high control. Some of the respondents however felt low support from the colleagues outside the project, which lowered the experience of support and at the same time raised the experience of the demands slightly. Based on the Self-Determination Theory the majority of the participants are experiencing high intrinsic motivation resulting from that they experienced relatedness to their project team and experienced themselves as being competent. They also experienced that they have the opportunity to decide for themselves which gives them a sense of autonomy. The respondents who experience the extrinsic motivation do so because they experience that the tasks are too vague and that the manager don´t enable individuals to experiencing themselves as capable and competent. A thematic analysis of the participants' experience from both Demand, control and support model and Self-Determination Theory brings together a rich and nuanced picture of the project participants' experiences.

Arbetet spelar en viktig roll för människors hälsa. I den politiska debatten beskrivs egenföretagande som en faktor som kan stärka landets ekonomi och skapa jobbtillfällen. Utvecklingen av ett framgångsrikt företag är till viss del beroende av företagarens hälsa. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva egenföretagares upplevelser av hälsa. Urvalskriterierna var att egenföretagarna skulle försörja sig på sitt företag och ha mindre än tio anställda. Efter intervjuerna analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; känsla av frihet, känsla av engagemang och känsla av sårbarhet. Resultatet visade att företagarna värdesatte frihet och sin möjlighet att styra själv. Företagarna beskrev engagemang och en vilja att driva sina företag framåt. Det stora flertalet lade ner mycket tid på sina arbeten men upplevde samtidigt att arbetet medförde glädje och mening. Företagarna kunde även uppleva känslor av sårbarhet och ensamhet. Vissa situationer kunde ge upplevelser av stress och oro för ohälsa. Kunskap om egenföretagares hälsa kan vara värdefull för personal inom företagshälsovård för att öka förståelsen och därigenom lättare kunna vägleda egenföretagare i hälsofrågor.