No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Dataanalysen genomfördes med inspiration av innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier; Livsförändringar handlar om förändrad relation samt hinder och möjligheter i vardagen, Bristande stöd handlar om bristande socialt stöd och bristande stöd från hälso- och sjukvården och kategorin Känslomässiga reaktioner tar upp partners upplevelser av oro, rädsla, depressiva upplevelser, stress och undantryck av känslor.Slutsats: När en anhörig drabbats av stroke upplevde partners att livssituationen förändrades och känslor som oro, rädsla och stress präglade partners vardag. Partners upplevde att informationen var bristfällig, det var viktigt att sjukvården gav bra information. Möjligheten att besöka stödorganisationer var viktigt för partners.

Introduktion: Aquired Immunodefficiency Syndrome (AIDS) upptäcktes för första gången 1981 i Afrika, men existerade troligen redan tidigare. Bakgrund: Alla människor har rätt till lika vård på lika villkor och alla patienter ska bemötas med positiva attityder. Negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS kan påverka vårdkvalitén. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudie med 15 artiklar publicerade mellan 1995-2010. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. Resultaten har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav fyra kategorier och tolv subkategorier; upplevelser- ilska/frustration, rädsla, emotionella påfrestningar, positiva upplevelser., attityder- synen på patienter, medkänsla, bemötande, viljan att vårda., relationer- omvårdnadsrelationer, privata relationer., utbildning- behov av utbildning, utbildningens effekt. Diskussion: Ett stort behov av utbildning framkom som ett bifynd och utbildning visade sig ha positiva effekter på både upplevelser och attityder. Slutsats: För att öka vårdkvalitén för patienterna och trygghetskänslan hos sjuksköterskorna bör det satsas mer på utbildning inom området.

Background: Patients with heart failure is a patient group growing in numbers, the most common treatment focuses on reliving symptoms and the only cure is heart transplantation. Objective: Aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with heart failure at his home. Method: Qualitative design, with a manifest content analysis. The results are based on 12 scientific articles.  Results: Patients with heart failure find that the disease is limited to their daily lives through mental illness and physical symptoms. The short comings of given information to the Patients are a necessary element to include in the planning for Patients future life. The Patients are experiencing that their lives are hanging on a thread as their life is running out, giving anxiety and worries. The need for palliative care is great, but is experienced by patients as containing large gaps. Discussion: Heart failure is a hidden disease, where patients with heart failure often feel like a burden on the environment. Dependence on other people gives a feeling of hope and hopelessness. Conclusion: information plays a large role in how patients with heart failure are able to live with their everyday lives.

Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig kronisk mag- och tarmsjukdom. Sjukdomens olika symtom orsakas av en störning i mag- och tarmkanalen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med IBS. Metod: Polit och Becks niostegsmodell användes i litteraturstudien. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. En urvals- och kvalitetsgranskning är genomförd. Resultatet baserades på åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet redovisades i tre teman existentiell upplevelse, upplevelser av hinder i vardagen och upplevelser av att hantera sjukdomen med tillhörande kategorier. Personer med IBS upplevde negativa känslor på grund av sjukdomens symtom i form av konstant oro och ångest relaterad till sjukdomens oförutsägbarhet. Sjukdomen var ett hinder för att utföra vardagliga aktiviteter. Ett undvikande beteende och en social isolering utvecklades. Personer med IBS använde sig av olika strategier för att hantera sjukdomen. De tyckte varken anhöriga eller hälso- och sjukvården förstod dem och upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd. Något som däremot upplevdes givande för att hantera sjukdomen, var att få samtala och byta erfarenheter med andra människor med IBS. Slutsats: Personer med IBS upplever sig ha en försämrad livskvalité. Mer kunskap behövs om hur personer IBS upplever och hanterar vardagliga situationer och symtom. Detta för att upplevelserna och erfarenheterna kan föras vidare till andra personer med sjukdomen.

Bakgrund Stickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten. Syfte Syftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare. Alla intervjuer transkriberades och analyserades. Resultat Bemötande och omvårdnadsåtgärder kunde underlätta stickrädslan samt bli tagen på allvar av vårdpersonalen upplevdes positivt. Distraktion fungerade med fördel för att hantera stickrädslan, samt information om stickrädslan och symtom. Tid gav möjlighet till mental förberedelse. Negativa upplevelser var en känsla av utsatthet och obehag inför situationen, vårdpersonalens okunskap och oförståelse. Oro förelåg hos informanterna att vårdpersonalen skulle misslyckas och behöva gräva efter vener. Vårdpersonalen kunde uppfattas som omänskliga när tid inte gavs till förberedelse. Syfte Upplevelser av vården varierade bland informanterna, oro och ångest kan infinna sig både innan och efter ett besök hos hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens kunde underlätta stickrädslan, där distraktion fungerade väl. Upplevelser beskrevs där det var av vikt att bli sedd och inte negligerad. Tid och kunskap hos vårdpersonalen efterfrågades av informanterna.

No description available.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades. Resultat: Kvinnor upplever; ”Osäkerhet i tillvaron” och ”Ett behov av stöd” tiden efter att de har drabbats av hjärtinfarkt. För kvinnorna blir det en stor omställning i livet och det får en helt annan betydelse. Diskussion: Kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt känner stark oro och ångest inför framtiden och det är viktigt med ett personligt stöd för att hitta en stabilitet i det dagliga livet från såväl vänner och familj som från hälso- och sjukvården. Slutsatser: Hälso- och sjukvården behöver bistå med tydlig information, hjälp och stöd till kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt. Ett sätt att organisera sådant stöd kan vara att anordna träffar med andra kvinnor som befinner sig i samma situation.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige. Semi-strukturerade intervjuer användes och det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att när den verbala kommunikationen uteblev upplevde flera sjuksköterskor att det kunde leda till missförstånd. I dessa situationer behövs en tolk och samtliga sjuksköterskor upplevde att det inte var optimalt med en anhörig som tolkade. Flera sjuksköterskor uttryckte en osäkerhet när professionella tolkar anlitades då de ansåg att kulturella värderingar kunde påverka tolkkvalitén. Samtliga sjuksköterskor ansåg att det krävdes mer arbete och fler undersökningar när det inte fanns ett gemensamt språk. Slutsatsen var att situationer där gemensamt språk saknas beskrevs som hanterbara då det skedde dagligen men att det fortfarande var ett problem. När det inte finns ett gemensamt språk ökar risken för missförstånd och patientens säkerhet och behandling blir lidande. Tolk upplevdes som det bästa hjälpmedlet, dock är kommunikation via en mellanhand alltid en tolkning och den blir inte detsamma som att tala direkt till patienten. I situationer då gemensamt språk saknas ställs högre krav på sjuksköterskans kompetens.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av. Det sociala umgänget och nya kunskaper upplevs som positiva erfarenheter av att studera. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>