Sammanfattning Inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD är ett samlingsnamn för sjukdomarna ulcerös kolit och Cronh’s sjukdom samt intermittent kolit. I Sverige diagnostiseras cirka 2 000 individer med IBD varje år. IBD är en systemsjukdom vilket innebär att inte enbart tarmen drabbas utan även andra organ kan angripas. Då IBD är kronisk krävs livslång medicinering. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med IBD. Studien är utförd som en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, en kvantitativ samt en artikel med mixad metod. Resultatet visade att IBD skapar ett stort lidande för patienter och påverkar både fysiskt och psykiskt samt socialt. Det finns bristande kunskap både i samhället men även hos sjukvårdspersonal. Då sjukdomen är dold innebär det att dessa patienter upplever att de inte blir betrodda och blir därför ofta bemötta med oförståelse. Sjukdomen är mångfacetterad och sjukvårdspersonalen behöver därför utöka sina kunskaper för att kunna bemöta dessa patienter på ett adekvat sätt. Det är patientens berättelse som är utgångspunkten för personcentrerad vård vilket innebär att se hela människan och inte enbart diagnos, sjukdom eller kropp. Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose patienters behov av omvårdnad och anta ett etiskt förhållningsätt. En god kommunikationsförmåga och ett empatiskt engagemang resulterar i att patienten känner sig sedd. Detta är en förutsättning för att patienten skall känna förtroende för sjuksköterskan. / Abstract Inflammatory bowel disease (IBD) is a group of inflammatory conditions which include ulcerative colitis, Cronh's disease and intermittent colitis. Around 2 000 individuals are diagnosed with IBD in Sweden every year. IBD is a systemic disease involving the intestines but may also affect other organs as well. IBD is a chronic disease that requires life-long medication. The aim of this study is to describe patients' experience of living with IBD. This study is designed as a literature study based on seven qualitative articles, one quantitative and one article with a mixed method. The results show that IBD creates great suffering for patients and affects them physically, mentally and socially. There is a lack of knowledge both in society but also among health care professionals. As IBD is a hidden disease, the patients feel that they are not trusted and often met with incomprehension. As the disease is multifaceted it demands care professionals to expand their knowledge in order to respond to these patients in an efficient way. It is the patient's story that is the basis of person-centered care, which means that the whole individual and not just the diagnosis, illness or body is seen. The nurse's primary responsibility is to meet patients’ needs of care and to have an ethical approach. Therefore having good communication skills and an empathetic commitment makes the patient feel noticed. This is essential for the patient to feel confident with the nurse.

Bakgrund: Synen på neuropsykiatriska tillstånd har under århundranden präglats av förutfattade meningar. Orsaken till autismspektrumtillstånd har varit svår att med säkerhet fastställa och än idag omges den av myter, osanningar och felaktigt dragna slutsatser. Föräldrar har anklagats för allt från dålig uppfostran och emotionell försummelse till att ha utsatt barnet för skadliga miljögifter. Det har även felaktigt påståtts finna ett samband mellan autism och trippelvaccinet MMR. Forskning kring autismspektrumtillstånd har inriktats på den medicinska definitionen som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, dock finns det lite forskning riktad mot förståelsen av den individuella upplevelsen och erfarenheten av att ha denna diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa erfarenheter av att leva med autismspektrumtillstånd. Metod: Till litteraturstudien har tio kvalitativa artiklars innehåll granskats och analyserats. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Scopus och PsycINFO, utifrån Ebsco. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna är: 1. Känsla av att vara annorlunda 2. Risk för att bli utstött 3. Lära sig leva med sin diagnos AST. Konklusion: Forskning på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har fram till nyligen inriktats på att beskriva och definiera yttre manifestationer, medan de subjektiva upplevelserna inte fått lika mycket uppmärksamhet. Ny forskning bör inriktas på att fördjupa kunskapen av de erfarenheter personer med AST har och sätta dessa i fokus. För att bättre förstå personen med AST bör forskare och professionella inom hälso- och sjukvården lyssna aktivt och vara medveten om sin egen roll i mötet.

No description available.

Bakgrund: Idag lever 47,5 miljoner människor med demenssjukdom och den siffran beräknas bli fördubblad var 20e år. Sjukdomen medför stora förändringar i den drabbades och den anhörigas liv och kallas ofta för “De anhörigas sjukdom”. De anhöriga har en viktig roll i den demenssjukes liv, eftersom han eller hon ofta har levt en större del av livet tillsammans med personen med demenssjukdom. Det är därför den anhöriga som känner den drabbade bäst, trots att sjukdomen leder till personlighetsförändringar. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva som anhörig till en person med demenssjukdom (PMD), samt att beskriva hur urvalsgrupperna i de ingående artiklarna ser ut. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som framkom efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Materialet bearbetades och delades in i ämnesrubriker. Huvudresultat: Resultatet visade att anhöriga till PMD ofta upplevde känslor av frustation, oro samt skuldkänslor på grund av bristande information och kommunikation. De anhöriga beskrev också hur de upplevde anpassningen till de förändringar som skett i deras och PMDs liv och på vilka sätt de hanterade förändringarna. Slutsats: De upplevda känslor som framkom i resultatet kom ofta av förlorad kontroll och förändringar som var svåra för de anhöriga att anpassa sig till. Brist på förtroende, dålig kommunikation och otillräcklig information var orsaker till den bristande tilliten. Genom att främja en god relation mellan sjuksköterska och de anhöriga, kan de anhöriga uppleva tillit och trygghet. Det i sin tur kan bidra till att vårdsituationen blir så bra som möjligt för alla inblandade parter. / Background: 47.5 million people live with dementia today, and this number is expected to double every 20 year. This disease causes big changes for the person who suffers and the relative’s life and is often called "The relatives' disease". The relatives have an important role in the dementia sufferer's life, because he or she often has lived a large part of their life with the person with dementia, it is the relatives who know them the best, even though the disease leads to personality changes. Aim: To describe the experiences of living as a relative to a person with dementia (PWD) and to describe the study group in the included articles. Method: A literature study based on twelve qualitative scientific studies that was found through searches in the two databases PubMed and CINAHL. The material was processed and divided into content areas. Main results: The result showed that relatives of PWD often experienced feelings of frustration, anxiety and guilt due to lack of information and communication. They also described how they experienced the adaptation to the changes in their and the PWD lives and the ways in which they managed those changes. Conclusion: The perceived feelings that emerged in the results often came of loss of control and the changes that were difficult for the families to adapt to. Lack of confidence, poor communication and inadequate information were reasons for the lack of trust. By developing a good relationship between the nurse and the families, the families can experience trust and security. That in turn could help the care situations to be as good as possible for all involved parties.

No description available.

Bakgrund: Närmare hälften av alla kända graviditeter leder till missfall. Alla fertila kvinnor kan drabbas. Den aktuella definitionen på missfall i Sverige är då ett foster föds död före vecka 22. En graviditet innebär många förändringar för en kvinna, både kroppsligt och själsligt. En planerad graviditet medför dessutom en stor förväntan och lycka. Vid det akuta omhändertagandet vid misstanke om missfall krävs ett högst professionellt bemötande då prognosen ofta ser mörk ut. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av upprepade missfall. Metod: Den kvalitativa intervjustudien baserades på fem intervjuer. Dessa intervjuer bearbetades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Resultatet av studien visar att kvinnor med upprepade missfall upplevde ett stort lidande som förändrade deras livsvärd för alltid. Detta uttryckte sig bland annat i känslor som sorg, ilska och avundsjuka. Kategorierna som framkom var förändrad livsvärld, förändrad levd kropp, och bristande vårdrelation. Slutsats: Kvinnor som drabbats av upprepade missfall kräver ett professionellt vårdande där vårdgivaren innehar en stor kunskap om ämnet och det lidande som det innebär. Detta för att undvika att kvinnorna drabbas av ett vårdlidande.

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av att arbeta med utvärdering och bedömning i förskolan. Detta utreds genom två frågeställningar som berör vad lärarna upplever att det är som utvärderas och bedöms samt när lärarna upplever att utvärdering och bedömning sker. Studien visar att lärarna upplever att det är verksamheten som står i fokus för utvärdering och bedömning. Lärarna upplever att deras egen roll är en del av verksamheten och att denna därför också ska utvärderas och bedömas. Dock visar studien att även enskilda barns kunskaper utvärderas och bedöms även om detta inte är lärarnas avsikt. Lärarna som deltagit i studien upplever att det mesta av arbetet med utvärdering och bedömning sker på tid som är särskilt avsatt för detta och att det är disskusioner kring dokumentationsmaterial som utvecklar verksamheten mest. Det framkommer dock i studien att mycket av arbetet med utvärdering och bedömning inte är schemalagd och att de spontana utvärderingar och bedömningar som hela tiden görs ligger till grund för en stor del av verksamhetens utveckling. Studien kommer fram till att utvärdering och bedömning är något som ständigt sker i förskolan och att detta är något som lärarna arbetar med medvetet men också omedvetet.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom med hög suicidrisk. Det vanligaste symtomenet vid schizofreni är hörselhallucinationer som kan upplevas både i positiv och negativ anda. Det råder stigmatisering kring sjukdomen där kunskapsbrist och rädsla för personen tros ligga till grund. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av hörselhallucinationer vid schizofreni. Metod: Litteraturöversikten baserades på 12 vetenskapliga artiklar där nio av dem hade en kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa artiklar hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. I databaserna användes följande sökord: hallucination, voice hearing, psychosis, patient, life, hearing voices, nursing, people who hear voices, auditory hallucinations, schizophrenia och experiences. Resultat: Resultatet delades upp i fyra teman: I Röstens natur och intention beskrevs röstens ton, känsla, intensitet och varaktighet. Relationen till rösten belyste personens identifiering och personifiering av rösten där den kunde ses som något kroppseget eller som en enskild individ. Meningsskapande och copingstrategier angav olika strategier personen använde i syfte att klara av och hantera rösterna. Påverkan på individen belyste hur personen påverkades av rösten genom förändrad självbild och självskada, isolering och kontrollförlust. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån begreppen livsvärld och meningsskapande där meningsskapandet kunde ses som en central del i personens förmåga att hantera situationen med hörselhallucinationerna. / Background: Schizophrenia is a mental disorder with a high suicidal risk. The most common symptoms experienced with schizophrenia are auditory hallucinations which can be experienced both in a positive and a negative way. The disorder is stigmatized most likely due to a lack of knowledge and a fear of the person. Aim: To describe adults experiences of auditory hallucinations induced by schizophrenia. Method: The literature review consisted of twelve scientific articles of which nine were conducted using a qualitative approach and three with a quantitative research methodology. The articles were found in the databases CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. The following words were used in the databases: hallucination, voice hearing, psychosis, patient, life, hearing voices, nursing, people who hear voices, auditory hallucinations, schizophrenia and experiences. Results: The results were divided into four themes: The nature of the voice described the characteristics of the voice i.e. tone, feeling, intensity and duration. The relation to the voice described how the affected persons identified the voice as a part of themselves. Finding meaning and coping strategies described the different strategies which were used to cope with the voices. The impact on the individual highlighted how the person was affected by the voices by an altered self, added self-harm behavior, isolation and loss of control. Discussions: The results were discussed with the concepts of life world and finding meaning. Finding meaning was found as one of the affected person’s most important coping strategies for dealing with the auditory hallucinations.

Vi åldras på flera sätt, biologiskt, psykologiskt och socialt. Rädsla för att ramla, en pågående oro för att ramla och som leder till undvikande av aktiviteter man fortfarande kan göra, finns hos många äldre och påverkar dem på flera sätt. Rädslan kan leda till inaktivitet som i sin tur leder till ensamhet och nedstämdhet. Syftet med studien är att beskriva äldre personers egen erfarenhet av att uppleva rädsla för fall och dess konsekvenser. En kvalitativ studie har gjorts där fem personer har intervjuats. Intervjuerna och analysen av dem är gjorda utifrån en fenomenologisk metod. Vid analysen framkom tre huvudkategorier: Oro för konsekvenserna av ett fall, Strategier för att undvika fall samt Saknad. Äldre personer som upplever en rädsla för fall undviker vissa aktiviteter. De upplever också en saknad efter aktiviteter de tidigare utfört men nu slutat med. De har strategier för att hantera sina rädslor. Det är viktigt att inte se äldre som en homogen grupp och att vid rehabilitering ta hänsyn till olika faktorer som person, miljön personen vistas i, aktiviteter de utför eller önskar utföra och känslan av delaktighet. / We age in different ways, biologically, psychologically and socially. Fear of falling which means a lasting concern about falling which leads to an avoiding of activities that the person still has a capability to do. This can cause inactivity that eventually leads to loneliness and depression. The aim of this study is to describe older peoples own experiences to live with fear of falling and its consequences. A qualitative study was done where five older people were interviewed. The interviews and analyses were done using a phenomenological method. At the analysis three main categories were found: Concern about the consequences of a fall, Strategies to avoid a fall and A feeling of missing. Older people with fear of falling avoid some activities. There is a feeling that they miss some activities they have previously done but don't do any longer. They have strategies to handle their fears. In rehabilitation it is important not to see the elderly as an homogeneous group. It is also important to consider different factors such as the person, the environment in which the person lives, activity and feeling of involvement.

Bakgrund: Ätstörningar är kända sedan flera hundra år tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i åldrarna 13-30 år som lider av någon form av ätstörning. Patienterna med ätstörning upplevs ofta som svåra att vårda av sjuksköterskorna då de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgå behandling. Detta försvårar utvecklandet av en god vårdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell. Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram med fokus på den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Resultat: I resultatet framkom olika hinder och förutsättningar för uppbyggandet av en bra vårdrelation. Exempel på hinder som hade betydelse var sjuksköterskans kunskapsbrist och patientens brist på motivation. Förutsättningar för en bra vårdrelation var då sjuksköterskan såg patienten som en person och när denne upplevde sig sedd som individ. Slutsats: Det behövs ökad kunskap hos sjuksköterskorna för att kunna skapa bra vårdrelationer och en individanpassad vård.