Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, antalet drabbade har ökat successivt. En livshotande sjukdom upplevdes som psykiskt och fysiskt påfrestande. Sjuksköterskan bör tillgodose den enskilde individens omvårdnadsbehov och så långt som möjligt lindra besvär. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer samt deras behov av omvårdnad. Metod: Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier som berörde upplevelser, hantering och omvårdnad ur ett patientperspektiv. En förändrad kropp medförde känslor av ensamhet och utanförskap. Hantering av situationen gav kvinnorna möjlighet att ta kontroll över livet. Behov från vårdgivare ansågs vara stöd och uppmuntran samt information. Diskussion: Sjukdomen förde med sig orkeslöshet och en förändrad självbild som ledde till en förändrad vardag. Behovet av information upplevdes som stort och bristande. Slutsats: Kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett stort behov av emotionellt och fysiskt stöd. Många upplevde sig missförstådda och ensamma i sin situation. Att behandla varje individ som unik och subjektifiera samt respektera individens behov och upplevelser ansågs viktiga. Behovet av information om biverkningar och behandling ansågs stort. Samt att få tala med kvinnor i samma situation visade gott resultat i kvinnornas psykiska välbefinnande.

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag. Den har också undersökt varför dessa familjer valt att ta uppdrag som jourfamilj. Studien är av kvalitativ art och datainsamling har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensram som tillämpats i studien grundar sig i handlingsteori. Utifrån begreppen handling, målsättning, intention, situation och livsvärld har det insamlade materialet tolkats och förståtts. Resultatet redovisas utifrån fem olika kategorier som tagits fram under analysarbetet. Dessa fem kategorier är: Bakgrund till att ta uppdraget, Beskrivning av uppdragets innebörd, Uppdragets påverkan på vardagslivet, Upplevelser av uppdraget och Motiv till att fortsätta med uppdraget. Resultatet visar att samtliga familjer i denna studie haft andra typer av sociala uppdrag innan de tagit uppdrag som jourfamilj. Den främsta beskrivningen av uppdragets innebörd är att man har ett extra barn i familjen. Vardagslivet påverkas olika beroende på barnet/ungdomens problematik. Samtliga familjer har någon gång funderat på att avsäga sig sitt uppdrag som jourfamilj på grund av olika anledningar. Det som framkommer som förklaring till att de ändå fortsatt är den glädje de får tillbaka från barnen/ungdomarna. Under studiens gång har fler frågeställningar väckts och nya tänkbara forskningsområden påvisats.

No description available.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 40 män med bröstcancer. Det är en sjukdom som ofta associeras med kvinnor vilket resulterar i en okunskap där många inte är medvetna om att även män kan drabbas. Endast ett fåtal kliniska studier är utförda på män vilket leder till att de erbjuds behandling efter samma riktlinjer som kvinnor.  Syftet: Syftet var att belysa förekomsten av bröstcancer hos män samt deras upplevelser av att ha sjukdomen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Resultatet visade att männen var chockade över att ha fått diagnosen bröstcancer. De uppfattade det som en könsrelaterad sjukdom och ville inte avslöja sin diagnos för omgivningen. Generellt var männen besvikna över informationen som de erhållit då den endast var fokuserad på kvinnor. Deltagarna fick även en förändrad kroppsuppfattning till följd av att de genomgått en mastektomi. De upplevde att deras maskulinitet och sexualitet ifrågasattes. Diskussion: Utifrån resultatets fynd fördes en diskussion kring det kvinnliga fokuset, en förändrad kroppsuppfattning och bristen på kunskap. Slutsats: Denna studie visar att ytterligare forskning krävs för att öka medvetenheten kring bröstcancer hos män. Sjuksköterskan bör ha förståelse och kunskap om hur män upplever sjukdomen. / Background: In Sweden approximately 40 men each year are diagnosed with breast cancer. It is a disease that often is associated with women. Only a few clinical studies are based on men with the result that they are offered treatment following the same guidelines as women. The aim: The aim was to elucidate the incidence of breast cancer in men and their experiences of having the disease. Methods: We conducted a general literature study based on scientific articles. Results: The results showed that the men were shocked at having been diagnosed with breast cancer. They perceived it as a gender-related illness and did not want to disclose their diagnosis to their surroundings. Generally, the men were disappointed with the information made available to them. Participants also had an altered body image due to the mastectomy. They felt that their masculinity and sexuality was questioned. Discussion: Based on the findings in the result there was a discussion on the feminine focus, an altered body image and the lack of knowledge. Conclusion: This study shows that further research is needed to raise awareness of breast cancer in men. The nurse should have an understanding and knowledge of how men experience the disease.

Undersökningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland läkarstudenter på termin 4 och 9 vid Hälsouniversitetet i Linköping samt att göra en jämförelse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats där en gruppenkät delades ut till studenterna på respektive termin. Resultaten baseras på faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test för jämförelse. Resultaten redogör för studenternas upplevelser kring PBL och vilka aspekter som främjar och hindrar lärandet i basgrupperna. Dessutom redogörs för skillnaderna mellan terminerna och för studenternas förslag till verksamhetsförbättring. Studiens slutsatser är följande: Studenter är kritiska till PBL -undervisningen på läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet och de har en enhetlig syn gällande förbättringsarbetet. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader mellan studenternas upplevelser av PBL under utbildningens olika faser. Dessa skillnader uttrycks i samband med basgruppsarbetet och i samband med basgruppshandledarens roll samt hur studenterna prioriterar sina kunskapskällor.

Bakgrund: Människor med fetma blir allt vanligare i vårt samhälle. Tidigare forskning visar att många inom hälso- och sjukvården har ett negativt synsätt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vårdarbetet tyngre och mer personalkrävande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes användes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har från hälso- och sjukvården.Resultat: Två teman presenteras: Utsatthet och medmänsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd på förhand, att inte få stöd, en kroppsstorlek som begränsar, bemött med respekt, att få stöd.Slutsats: Patienter med fetma är en utsatt grupp inom hälso- och sjukvården. De känner sig ofta negativt särbehandlade både genom personals attityd och genom att utrustningen inte är anpassad till deras storlek. Nyckelord: Attityd, diskriminering, erfarenheter, fetma, patient, upplevelser.

Family members need a great deal of support during palliative care. It is vital for the family that nursing contacts are accessible all day and night. The nurse can support the family members by sharing a professional knowledge and adapt the information to the recipient, by being present and also encourage them by not only focus on death. The support should be adapted to each individual and also have the possibility to be adjusted in each case. The aim of the study was to illustrate family members experiences of support in a late stage of palliative care. A literature review was used to analyze articles related to the purpose of this study. The results showed that availability, information and emotional support are important elements in family members experiences of support in palliative care. It was important that the nurse took the initiative to give information about palliative care. An adequate information made family members experience participation and contingency to manage the situation. Family members also expressed the importance of confirmation in their situation by the nurse. Findings indicate that family members need a well paving information in the early stages in palliative care. This is a prerequisit for family members to feel a satisfactory participation and confidence in their experience of an adequate support regardless cultural differences.

Bakgrund: I västvärlden är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige drabbas ungefär 37 000 människor årligen av hjärtinfarkt. Det föreligger skillnaderkring symtom och behandling för män och kvinnor. Tidigare forskning visar att livsvärldenpåverkas för både män och kvinnor efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärldensom drabbats utav en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt där tio vetenskapliga artiklarutgör resultatet till studien. Artiklarna granskades med hjälp av Graneheim och Lundmans(2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det föreligger brister kring hantering av informationen till bådemännen och kvinnorna. Både män och kvinnor upplevde fysiska besvär efter infarkten ochtankar kring döden var vanligt. Det fanns en ovilja att behöva ta läkemedel bland kvinnorna.Stöd var en viktig del i återhämtningsprocessen. Begränsningar i vardagen var vanligtförekommande. Slutsats: Sjukvården bör lägga fokus på att förbättra hur information ska ges till patientersom drabbats av en hjärtinfarkt. Viktigt att som sjuksköterska finnas till hands för kvinnornaoch männen och stötta dem, för att kunna lindra deras lidande och främja välbefinnandet.Samtal och uppmuntran är en väsentlig del i att främja välbefinnandet.

Det primära syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen påverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade även till att beskriva hur patienternas livskvalitet påverkades av nutritionsproblemen, samt vilka åtgärder sjukvårdspersonalen kunde vidta för att förbättra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som användes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences. Resultatet visade att malnutrition ökade risken för komplikationer. Många av patienterna avled på grund av malnutrition och inte av cancern i sig. Malnutrition orsakades av att patienten inte kunde äta på grund av både cancern och dess behandling. Patienterna tyckte det var omöjligt att både äta, dricka och till och med svälja sin egen saliv på grund av rädsla för outhärdlig smärta. Konsekvensen av detta var att de inte hade styrka eller energi till att göra någonting. Nutritionsproblem ledde även till en känsla av brist på gemenskap och en försämrad livskvalitet. Nutritionsintaget var den viktigaste faktorn till en bra livskvalitet. Genom att ta nutritionsstatus tidigt och med jämna mellanrum följa upp nutritionsstatus på patienten så kunde sjuksköterskan motarbeta malnutrition.

No description available.