No description available.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lägre livskvalitet än andra kroniskt sjuka på grund av att sjukdomen påverkar vardagslivet i större utsträckning. Vid MS är prognosen oviss och symtomen oförutsägbara vilket gör det svårt att planera vardagen så att tröttheten inte tar över utan energin räcker. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen MS. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på fem självbiografier. Texten analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och självbild, Förändrad vardag, Förändrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.   Slutsatser: Att drabbas av MS innebär en traumatisk förändring som påverkar hela livet och som medför att livet måste anpassas efter de nya livsvillkoren. För den drabbade blir det en kamp att finna en ny identitet och för familjen innebär sjukdomen förändrade roller. Om kvinnorna blir annorlunda behandlande på grund av sina funktionshinder kan de känna sig kränkta och missförstådda. I gemenskap med andra MS-sjuka kan kvinnorna finna tröst och förståelse. För att som sjuksköterska kunna möta kvinnornas behov krävs insikt och ökad förståelse för hur det är att leva med MS. För att livet ska bli hanterbart trots sjukdomen kan sjuksköterskan hjälpa till att lägga fokus på möjligheterna istället för begränsningarna.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvälvande. Nya ansvarsområden och kunskaper från utbildningen ska tillämpas vilket beskrivs som ett stort steg då höga förväntningar ofta finns från erfarna kollegor, och på sig själva. Detta kan utmynna i låg självkänsla vilket kan resultera i psykisk ohälsa och att många överväger att lämna yrket inom fem år. Syfte Syftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vård. Metod En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton månader. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en induktiv ansats. Resultat Studiens deltagare beskrev olika faktorer som påverkade upplevelsen av den första tiden, dessa uppfattades både positiva och negativa. Detta kunde vara introduktionens betydelse, kunskapsprövning, ansvar, självtvivel, kollegors stöd och tidsbrist. Slutsats Upplevelsen av den första tiden ansågs utmanande både ur ett professionellt och personligt perspektiv. Ansvar, tidsbrist och nya arbetsuppgifter upplevdes som en stimulerande prövning. Kollegor och en allomfattande introduktion ansågs som viktiga komponenter i processen att utvecklas i den nya yrkesprofessionen.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett tillfrisknande. Den närstående personen kan vara en familjemedlem, vän, granne eller nära sjukvårdskontakt exempelvis sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur närstående påverkar tillfrisknandet från Anorexia Nervosa. Metod: Den kvalitativa litteraturstudien baserades på fem självbiografier. Dataanalysen var en manifest innehållsanalys där skillnader och likheter innehållet identifierades för att beskriva variationer. Resultat: Resultatet formades utifrån fem kategorier: Betydelsen av trygghet, Att bli bekräftad, Att bli motiverad, Att känna skuld, När stödet inte är hälsofrämjande. Slutsats: De närstående personerna har en stor inverkan för kvinnors tillfrisknande av Anorexia Nervosa. Genom att ge trygghet, bekräftelse samt visa omtanke och förståelse för patienter som lider av sjukdomen ökar välbefinnandet.

Digitala spel är ett interaktivt medium. Engagemanget akten att spela kräver leder till känslan av immersion. Detta krav på interaktivitet har lett till undersökningar kring effekten av att spela digitala spel, på det etiska planet. Detta arbeta har gjorts för att analysera hur spelare med olika etiska spelarrepertoarer upplever etiska inslag i digitala spel. En undersökning gjordes genom att först skapa ett digitalt spel med etiska inslag och sedan låta respondenter spela det samt besvara några intervjufrågor. Resultatet av undersökningen gav inga tydliga svar men visade en tendens hos spelare med bredare etisk spelarrepertoar att de utövar moraliskt tänkande mer ofta och är mer moraliskt medvetna under tiden de spelar jämfört med spelare med smalare etisk spelarrepertoar. Framtida arbeten krävs för att undersöka enskilda faktorers påverkan, spelets utformning exempelvis, samt för att göra en mer omfattande, liknande undersökning för att nå tydligare svar.

Bakgrund: Långvarig smärta är något som påverkar både den drabbade och hens närstående. Inom sjukvården glöms ofta de närstående bort vid vård av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den närståendes upplevelse av att leva med en livspartner som har långvarig smärta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen användes två omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013). Litteraturstudien innehåller fem kvalitativa och nio kvantitativa artiklar, vilka analyserades med latent innehållsanalysmodell enligt Forsberg och Wengström (2013). Analysen resulterade i fyra kategorier. Kategorierna var upplevelser av påverkan på det dagliga livet, upplevelser av relationer, upplevelser av känslor och upplevelser av hälsa och ohälsa. Resultat: I resultatet framkom att livspartnerns långvariga smärta även påverkade de närstående. Ur kategorin upplevelser av påverkan på det dagliga livet beskrev de närstående ett ökat ansvar i bland annat hemmet. Ur kategorin upplevelser av relationer beskrevs en förändrad relation. De flesta närstående upplevde en försämring medan några upplevde en djupare relation än tidigare. Ur kategorin upplevelser av känslor beskrev de närstående känslan av att inte vara betrodd och mycket frustration. Ur kategorin upplevelser av hälsa och ohälsa beskrevs en ökad frekvens depressioner bland de närstående jämfört med närstående till friska individer. Slutsats: Resultaten visar på vikten av att se patient och närstående som en helhet, då en av delarna påverkar resten av helheten. Det är därför värdefullt för sjuksköterskor att få en ökad förståelse för att kunna ge de närstående det stöd som behövs.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården. Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enkäter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har för upplevelser i frågor som rör ansvarsfördelning när privata utförare används vid placeringar av barn. Vi har tittat på vad socialsekreterare har för upplevelser och erfarenheter av möjlighet till insyn, kontroll och uppföljning samt hur de upplever kvalitén på insatser påverkas när privata utförare används vid dessa placeringar. Vi har prövat två hypoteser som formulerats utifrån valda teorier om organisation som byråkratisk och hierarkisk, samt som målstyrd och rationell, och därefter samlat in empiri och sammanställt vår data och resultat. 
 Utifrån resultatet har vi kunnat konstatera att det finns en stor variation i hur socialsekreterare upplever sina möjligheter till makt och myndighetsutövning i konsulentstödda placeringar av barn samt insatsernas kvalité. Analysen av upplevelserna visar en komplexitet och stora skillnader i hur maktförhållandet kan utspela sig i ansvarsfrågor, ansvarsfördelning och metoder beroende på både kommun och socialsekreterare i fråga.
 Baserat på resultatet som analyserats och diskuterats gentemot teorier om kunskapens makt, inflytandet av organisationens regler och rationella mål, legal kontroll och en tydlig struktur har studiens resultat visat att de två utgångshypoteserna endast till viss del kunnat bekräftats.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser. Resultatet visade att lidandet endast kan lindras om patienterna först fann mening med sitt lidande och sitt liv. Ensamhet, tystnad och att inte bli sedd som medmänniska ökade lidandet medan en god kommunikation, närhet, oberoende, andlig och existentiell tillfredställelse skapade lindrat lidande. När man jobbar inom vården var kunskap om hur patienter upplevde välbefinnande och livskvalitet i livets slut av stor betydelse för att kunna ge tillfredsställande vård till patienterna. Ingen ska behöva lida i onödan och alla bör få möjlighet till en fridfull död. Lidande är en del av livet och alla kommer någon gång i livet att drabbas av lidande.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar kraftigt i hela världen. Diabetessjukdomen innebär omfattande livsstilsförändringar för många människor. De viktigaste livsstilsförändringarna är att ändra kostvanorna och att motionera mera. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever sin sjukdom och de livsstilsförändringar som sjukdomen medför. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, vilka är analyserade genom inspiration av Burnards (1996) innehållsanalys. Resultat: Resultaten av analysen ledde till åtta kategorier, där det beskrevs upplevelser av sjukdomen och de livsstilsförändringar som sjukdomen medför. Det framkom att diabetessjukdomen kunde ses som något positivt eller något negativt. Flera kände en ökad rädsla vad det gällde att drabbas av diabeteskomplikationer.