No description available.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv. Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt. Utifrån livsvärlden kan patientens sanna upplevelse av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande nås. Genom att kartlägga ett mönster av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande kan vårdpersonal vägleda patienterna till ett tillfrisknande samt till en mer hanterbar vardag.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige och den diagnos som kräver flest vårddagar i hemmet. Antalet särskilda boende- och sjukhusplatser har minskat på grund av besparingsskäl, vilket har lett till att behov av vård i hemmet har ökat.  År 2000 vårdade cirka 83 000 personer sina anhöriga hemma. Anpassningen till den nya livssituationen är inte problemfri, varken för den drabbade eller för anhöriga som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd från sjukvården. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhöriga upplevde en förändrad livsvärld vid stroke. Stroke kom som en chock och de blev tvungna att anpassa sig genom att omstrukturera sina liv, förändra relationer, ta ökat ansvar, hitta strategier för att orka vårda och hämta kraft. Framtiden var oviss och beroende på hur sjukdomen utvecklades. Anhöriga upplevde bristande information och stöd från sjukvården. Slutsats: Anhöriga mår psykiskt dåligt och en effektivare hjälp från sjukvården var önskvärt. Anhöriga ville få information om en strokes fysiska/psykiska effekter, behandlingsalternativ och vilka rättigheter den sjuke och anhörige har. Stöd efterfrågas i form av avlastning och kontinuitet i vården.

No description available.

No description available.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd. Efter granskning av 11 vetenskapliga artiklar framkom brister i omvårdnaden vilka redovisas under fyra teman: brister i bemötande, terminologins konsekvenser, brister i kommunikationen samt brist på uppföljning. Bristerna innebar ett ökat lidande då föräldrarna upplevde att sjukvårdspersonalen förminskade deras förlust och såg inte deras individuella omvårdnadsbehov ur ett helhetsperspektiv. För att undvika att brister i det emotionella stödet sker kan verktyg som Swansons Theory of Care implementeras i omvårdnaden. Vidare påvisar resultatet att sjuksköterskan har ett stort behov av ökad kompetens och beredskap inför möten med föräldrar som upplevt missfall. Genom kunskap om upplevda brister i omvårdnaden kan sjuksköterskan i framtiden bli bättre på att identifiera och tillfredsställa de emotionella behov som uppstår efter missfall. / Of all registered pregnancies about 20% end in miscarriage. When a nurse meets these women and a potential partner in health care, they have a great need for emotional support. A miscarriage can be a loss of a child that the parents wanted and waited for, the loss involves feelings of sadness, anxiety, helplessness, and sometimes guilt. In the emotionally stressful situation that a miscarriage means parents need emotional support through confirmation, information, and by gaining empathy and understanding from the nurse. The aim of this study was to examine the perceived deficiencies in nursing care after a miscarriage with a focus on emotional support. By examining 11 research articles four themes emerged which revealed shortcomings in the care: deficiencies in interactions, consequences of terminology, deficiencies in communication and lack of follow-up. The shortcomings that emerged in the result means an increase in suffering when parents felt that medical staff diminished their loss and did not see their individual care needs from a holistic perspective. To avoid shortcomings in the emotional support Swanson’s Theory of Care can be implemented as a tool in nursing care. Furthermore, the results indicate a great need for improved skills so that the nurse can be prepared to meet parents who have experienced miscarriage. Through knowledge of the perceived deficiencies, can the nurse in the future be better at identifying and satisfying the emotional needs that arise after a miscarriage.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier. Att acceptera ett ökat beroende av andra beskriver patienternas upplevelser av otrygghet, att inte längre klarar sig själv och hur det påverkade deras dagliga liv. Att känna sig respekterad och att ha inflytande beskriver hur patienterna upplevde sin roll och medverkan under vårdplaneringsmötet samt deras upplevelser av att bli bekräftade. Patienternas delaktighet möjliggjordes genom kommunikation, vilket innebar att de själva fick berätta om sina egna önskemål, och att de kände sig hörda. Den sista kategorin Att få/inte få information och förstå målet med en SVP, beskriver patienternas upplevelser av att vara/inte vara tillräckligt förberedd inför en vårdplanering, information om egna rättigheter saknades. För att öka möjligheten till att vara mer delaktig i vårdplaneringsmötet behöver patienterna veta sina rättigheter. / The aim of the study was to describe patient's experiences, participation and communication in a patient care planning (SVP) during a sojourn on a short stay in a municipal nursing home. The study had a descriptive design, nine patients participated. Data were collected through observations and interviews and were analyzed by a qualitative content analysis. The results from the observations showed that the patient's participation depended on their own independence, and how much support they sought from relatives. Interview results are presented in three categories. To accept an increased dependence on others describe patient's experiences of insecurity, that no longer look after themselves and how it affected their daily lives. To feel respected and have influence describes how patients perceived their role and involvement in care planning meeting as well as their experiences of being confirmed. The patients' participation is made possible by communication, which meant that they had to tell about their own wishes, and that they felt heard. The last category To get /not get information and understand the objective of the SVP, describing patients' experiences of being / not being sufficiently prepared for a care planning, information about their rights were missing. To increase the ability to be more participating in care planning meeting, patient needs to know their rights. Keywords: Patient care planning, patient experiences, patient participation, communication

Bakgrund: Hjärtinfarkt blir allt vanligare i världen och när en person insjuknar upplevs detta kaotiskt för de närstående, och deras vardag kan förändras dramatiskt. För närstående kan det innebära stora känslomässiga påfrestningar, samtidigt som de ofta upplever ett bristande socialt stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser efter att deras partner drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar. Studien utfördes ur ett livsvärldsperspektiv och en manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av resultatet framkom att i det närmaste alla närstående till personer som drabbats av hjärtinfarkt upplevde en förändrad livsvärld i form av negativa och positiva aspekter. De utvecklade olika strategier för att stödja sin partner i återhämtningsprocessen, och för att själva kunna hantera situationen. De upplevde också att sjukvården inte var tillräckligt stödjande och informativ. Slutsats: Närståendes livsvärld förändras och de upplever mycket rädsla och oro tiden efter deras partners hjärtinfarkt. De är ett viktigt stöd i partnerns tillfrisknande och behöver själva mycket stöd för att kunna hantera vardagen på ett bra sätt. Det är viktigt för vårdare att ha en god dialog med närstående för att kunna ge den information de behöver, så att de kan klara den nya vardagens olika påfrestningar.

Bakgrund: Fibromyalgi är en smärtsjukdom lokaliserad i muskler som främst drabbar kvinnor i medelåldern, orsaken till sjukdomen är inte fastställd. Sjukdomens symtom har en negativ inverkan på funktionsförmågan. De drabbade upplever en påtagligt sänkt livskvalitet samt förlust av olika livsroller.                                                         Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi i ett livsvärldsperspektiv. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Analys av texten är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Denna metod styrks av Polit och Beck (2010). Resultat: Kvinnor upplever att sjukdomen orsakar stora förändringar i olika livsroller, såsom yrkesrollen, familjerollen och rollen de intar i ett socialt sammanhang. Fibromyalgi påverkar också upplevelsen av sig själv och medför ofta en ny identitet. Kvinnor beskriver betydande upplevelser av misstro och tvivel hos vårdpersonal samt arbetskollegor men även från familj och vänner. Slutsatser: Sjukvården måste bli bättre på att lyhört lyssna på kvinnor med fibromyalgi. Vårdvetenskapliga förhållningssätt bör användas som att se situationen ur patientens perspektiv. Detta kan skapa välbefinnande för dessa kvinnor.

Oron för att utsättas för hot eller våld är för många anställda inom vårdsektorn en daglig psykisk påfrestning. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband, med hot och våld i den somatiska vården samt hur det hanteras. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I databaserna Medline och Cinahl fann författarna 33 artiklar varav 7 artiklar ansågs svara mot studiens syfte, genom manuell sökning valdes 5 artiklar ut. De vetenskapliga artiklarna granskades och bedömdes vad gällde vetenskaplig kvalitet. Vid analys av artiklarnas resultat framkom tre tema i form av 1.Upplevelser vid hot och våld, 2. Hantering av upplevelser som uppstår vid hot och våld, 3. Upplevelser av brist av stöd från arbetsledningen samt underrapportering av våldsincidenter. Ilska, rädsla, stress, maktlöshet och hjälplöshet var de mest omskrivna upplevelserna. De viktigaste faktorerna i hanteringen av upplevelser var support från kollegor samt coping strategier. Det framkommer också hur personalen upplever avsaknad av stöd från arbetsledningen vid hot och våld incidenter, samt vikten av rapportering av dessa incidenter. När sjuksköterskan har kunskap om olika upplevelser som kan uppstå samt hantera dessa på ett optimalt sätt, medför det att sjuksköterskan blir tryggare i sin yrkesroll. Detta genererar i att de omvårdnadsåtgärder som patienten skall ha genomförs.