Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisade att mobbing, verbala övergrepp och stress var faktorer som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa och arbetstillfredsställelse negativt medan en trevlig och stödjande psykosocial arbetsmiljö och tillgång till handledare och/eller mentor var något som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljön som de nyutexaminerade sjuksköterskorna mötte var en viktig faktor för deras förmåga att anpassa sig till den nya rollen som sjuksköterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som visade sig påverka kvaliteten på det arbete de nyutexaminerade sjuksköterskorna utförde samt även påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse.

<p>Bakgrund: När en individ drabbas av Alzheimers, vilket orsakar minnessvårigheter påverkas även familjen då vardagen drastiskt förändras. För att öka de närståendes hälsa och bemöta dem på bästa sätt behövs en ökad förståelse om deras upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie är att genom självbiografier belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom i det dagliga livet.Metod: En litteraturstudie av självbiografier skrivna utav närstående till personer med Alzheimers.Resultat: I resultatet kunde vissa upplevelser urskiljas. Upplevelserna delades upp i olika kategorier. Huvudkategorier var Att börja förstå, Att förlora en livskamrat, Att leva med en person med Alzheimers, Att leva psykologiskt ensam.Diskussion: Många negativa upplevelser och likheter framkom i datamaterialet. Det som framkom i studien kan styrkas med tidigare studier. Huvudkategorin Att förlora en livskamrat visade sig vara framträdande hos de närstående.Implikationer för Omvårdnad: Sjuksköterskan kan genom en ökad förståelse för de närståendes negativa upplevelser ge stöd som kan bidra till mera positiva upplevelser.</p> / <p>Background: When an individual is diagnosed with Alzheimer's, which causes memory difficulties, this will also affect the family/relatives as everyday life drastically changes. To assure optimal approach of these relatives and to improve their health a greater understanding of their experiences is required.Aim: The aim of this review is to shed light upon relatives' experiences of everyday life living with an individual with Alzheimer's disease.Method: A literature review. Result: Analysis of autobiographies written by relatives of individuals with Alzheimer's revealed certain specific experiences. The experiences were categorized. Main categories were: Beginning to understand, To loose a life-partner, To live with an individual with Alzheimer's, To live alone psyhologically. Discussion: A lot of negative experiences and similarities appeared in the material. What emerged from the study is substantiated by previous studies. Main Categories To loose a life-partner was found to be prominent in the related. Implications for Nursing: Nurse can by a better understanding of the related negative experiences support that can contribute to more positive experiences.</p>

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur patienter uppfattar deras bemötande.<strong></strong></p><p><strong>SYFTE:</strong> Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus.<strong></strong></p><p><strong>METOD:</strong> Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats.<strong></strong></p><p><strong>RESULTAT:</strong> Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar patienters förtroende för sjuksköterskor.<strong></strong></p><p><strong>KONKLUSION:</strong> Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet.</p> / <p><strong>BACKGROUND:</strong> Being a nurse requires medical knowledge as well as knowledge about nursing science. Nursing is among other things about how to respond to patients in a proper manner to avoid unnecessary suffering in the care. For nurses to be able to respond to patients in a way that the patients experience as good the nurses have to know how the patients experience the approach.</p><p><strong>AIM:</strong> To illustrate how the patients who are receiving hospital treatment experience the care of nurses.<strong></strong></p><p><strong>METHOD:</strong> Literature overview as described by Friberg (2006), where 14 articles were analyzed.</p><p><strong>RESULT:</strong> The result is divided into five themes: The importance of the encounter for patients, The significance of humor, Patients´ need for communication and information, The need for acknowledgement/confirmation, and Factors that affect patients trust in nurses.</p><p><strong>CONCLUSION: </strong>The result shows how patients experience the nursing situation and what their notion of a good approach is. The result can be used as evidence of the importance of the quality of the nursing and is urgent knowledge to nurses who daily meet patients at work. The knowledge that the study has contributed with can be used to improve the care relationship between patients and nurses in practice.</p>

<p>Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman. Resultatet visade att kvinnorna upplever fysiska symtom som ofta ignoreras av vårdpersonalen. Även livsstilen och den sexuella funktionen förändras. Dessutom visade resultatet att kvinnorna upplever en förändrad kroppsbild, en osäkerhet angående framtiden och en rad olika rädslor. De får även nya prioriteringar och värderingar i livet. Vidare upplever kivnnorna en närmre relation med familjen än innan diagnosen och att deras vänner undviker dem. Det sker också förändringar i deras yrkesliv.</p> / <p>The reason we conducted this study is that breast cancer is the most common type of cancer among women, and thanks to better methods to diagnose and treat the disease, mortality in breast cancer has decreased, which results in an increasingly amount of survivors. The aim of this study was to describe how women, after being treated, experience the impact of breast cancer on physical health, psychological well-being and social life. The method used was a qualitative literature review. Our study resulted in three main themes and eleven subthemes. Our result showed that the women experience a lack of information from health care providers within all of our three main themes. Besides, the result showed that women experience physical symptoms which often are being neglected by health care providers. There are also changes in lifestyle and sexual functioning. Also, the result showed that women experience an altered body image, an uncertainty about the future and several different fears. They get new priorities and values in life as well. Furthermore, our result showed that women experience a closer relationship with the family than before the diagnosis and that their friends avoid them. Besides, there are changes in their careers.</p>

<p><em><strong>Bakgrund: </strong>Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. <strong>Metod:</strong> Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. <strong>Resultat:</strong><strong></strong> Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.</em><em><strong>Slutsats:</strong> Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.</em></p>

<p>När ett barn får cancer, innebär det en enorm omställning i det dagliga livet för barnet och barnets familj. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på självbiografier med kvalitativ ansats. Resultatet som framkom i studien visar hur föräldrarna reagerar under den första tiden och vad som sker med dem när de får beskedet att deras barn har cancer. Det framkommer även vad som förändras i föräldrarnas vardag och vad de gör för att hantera sitt lidande som präglas av maktlöshet, oro och sorg. Hos informanterna infinner sig med tiden en acceptans för lidandet och de kan återigen känna välbefinnande och mening i livet. Studiens resultat kan användas för att framhäva vikten av stöd till anhöriga i vården och även för reflektion över vad en sjukdom hos ett barn, får för påverkan på flera människors livsvärld.</p>

<p>Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: <em>Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust </em>och <em>Stöd.</em> Många av sjukdomens symtom är skrämmande, obehagliga och svåra för den drabbade att hantera själv. Samhällets stigmatiserande syn på psykiskt sjuka orsakar ett stort lidande för de drabbade. Förlust av sociala relationer är en av sjukdomens många konsekvenser som ofta leder till ensamhet och isolering. För att kunna acceptera och hantera sjukdomen behöver personer drabbade av schizofreni ett stort stöd från både vårdpersonal och andra personer i deras omgivning. Resultatet ger vägledning, för vårdpersonal, om faktorer som kan påverka livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p> Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. <em>Syftet</em> med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. <em>Metoden </em>utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <em>Resultatet</em> visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.   </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: Hjärt och kärlsjukdomar orsakar hälften av alla dödsfall i Sverige. Det finns flera riskfaktorer som kan leda till en hjärtinfarkt. Dessa kan till stor del förebyggas genom att få fler att välja en sundare livsstil. Dock är det inte lätt att motivera en individ till detta. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av rehabiliteringen efter en genomgången hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar gjordes. Dessa granskades och analyserades. Resultat: Redovisas under tre kategorier. Upplevelser av att behöva förändra livsstil. Denna kategori fann att hoppet om ett bättre liv motiverade patienterna. Kategorin upplevelser av fysisk aktivitet fann att många av patienterna uppskattade träning i grupp. Kategorin upplevelser av behov och stöd fann att patienterna var i stort behov av stöd och hjälp. Diskussion: Patientens förståelse för sambandet mellan livsstil och hälsa var nödvändigt för att lyckas med livsstilsförändringarna. Kontinuerlig kontakt med vården hade en positiv inverkan på patientens rehabilitering. Slutsats: Sjukvården ska stärka patienternas ställning. Det innebär att vårdpersonalen är skyldiga att ge patienterna individuell anpassad information, möjlighet att välja olika behandlingsalternativ, möjligheten att få en ny medicinsk prövning.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv inställning till sin förändrande livsvärld kan underlätta för personen att acceptera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS). Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förändrade deras livsvärld. Trötthet upplevdes som ett stort hinder i vardagen och detta ledde till att personerna var tvungna att planera. De upplevde även att sjukdomen var tvungen att accepteras för att kunna gå vidare i livet. Slutsats: Personerna med MS upplevde förändringar i deras livsvärld till följd av sjukdomen. Det var svårt för personerna att acceptera sjukdomen. Det var vanligt att de ändå lärde sig leva med sina begränsningar. Personerna upplevde att de hade ett hopp om att ett botemedel skulle hittas. Sjuksköterskan kan uppleva svårigheter att vårda personer med MS, på grund av att symtombilden kan varierar mellan olika personer. Ökad forskning inom detta område kan leda till att sjuksköterskor kan få en bättre förståelse vilket i sin tur kan leda till en bättre omvårdnad av personer med MS.