Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje år insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes är en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslängd på grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mår bättre då motion ger bättre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av åtgärder för att främja fysisk aktivitet. Det specifika syftet var att undersöka vilka hinder och möjligheter som diabetiker upplever för att kunna vara fysiskt aktiva. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ intervjustudie som baseras på 4 stycken diabetiker. För att analysera resultatet användes kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett behov av att göra insatser mot vården för att förbättra rådgivningen om hur diabetiker bör träna. Närhet till naturen och träningsanläggningar upplevdes vara viktigt för att möjliggöra fysisk aktivitet. Informanterna beskrev att mer hjälp från samhället vore bra för att skapa möjligheter till träning när det kan vara svårt att ta sig ut och träna själv. En åtgärd som bör belysas är riktade insatser med bidrag till träning eftersom informanterna beskrev att ekonomin inte alltid tillåter den träning personer önskar eller behöver. Informanterna i studien var fysiskt aktiva och detta kan bidra till att deras beskrivning av möjligheter och hinder inte är representativa för de diabetiker som är fysisk inaktiva. / There are currently about 300 000 people with diabetes type 1 and type 2 in Sweden. Every year about 200 per 100 000 adults get diabetes. Diabetes is a serious disease and leads to a shortened lifespan due to the disease. Exercise brings positive effects and makes people with diabetes feel better as exercise improves balance in blood sugar. The overall aim of this study was to gain more knowledge about the need for education about the importance of physical activity targeted to diabetics and to gain more knowledge about the need for measures to promote physical activity. The specific aim was to investigate the obstacles and opportunities that diabetics experience to be physically active. The study was conducted through a qualitative study based on four diabetics. To analyze the results qualitative content analysis was used. The result shows that there is a need to take action against health care to improve the advice on how diabetics should exercise. To be close to nature and training facilities was important to allow physical activity. The informants described that more help from the community would be good to create opportunities for training, when sometimes it can be difficult to get out and train yourself. One measure that should be highlighted is targeted action with contributions to exercise, because the informants described that the economy will not always allow training that people want or needs. The informants in this study are physically active and this may contribute to their description of the opportunities and obstacles are not representative of the diabetics who are physically inactive.

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar till resultatet, vilket slutligen resulterade i elva vetenskapliga artiklar som litteraturstudien grundas på. Resultat: Följande kategorier bildades: Känsla av otillräcklighet, En krävande roll, Drivkraft att vårda. Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta kände sig otillräckliga då tid och resurser inte fanns att tillgå i tillräcklig omfattning. Att vårda i livets slutskede upplevdes krävande eftersom många sjuksköterskor upplevde emotionell påfrestning och ett betungande ansvar. Trots de negativa aspekterna upplevde sjuksköterskorna ändock att de drevs av en vilja att ge en god vård och arbetet upplevdes värdefullt när sjuksköterskorna ansåg att vården höll god kvalitet.

Bakgrund Skiftarbete är ett vanligt förekommande arbetssätt. Inom operationssjukvård består skiftarbete av jour och beredskap. Forskning visar att skiftarbete medför negativa hälsoeffekter.Minskad sömn, långa arbetspass, stressig arbetsmiljö och allvarliga felbehandlingar som kan riskerapatienters liv kan bli ett faktum vid jourarbete. Syfte Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan på livs- och arbetssituationen samt patientsäkerheten. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor som hade arbetat eller arbetade skift. Studien utfördes på ett sjukhus i Sverige under våren 2012. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat dataanalyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utifrån analysen formulerades tio subkategorier och tre kategorier; Skiftarbete bidrar till enmeningsfull tillvaro, Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende av tid på dygnet, Att eftersträvalikvärdig vårdkvalité under hela dygnet. En fördel med skiftarbete var enligt operationssjuksköterkorna att det gav ledighet på vardagar. De beskrev även att skiftarbete var roligt, omväxlande och bidrog till ett större ansvarstagande. De påtalade även att det var storskillnad på dag- och jourpass. En bättre sammanhållning skapades vid jour. Jourarbete gav trötthet, men deltagarna ansåg inte att det var något hinder för patientsäkerheten. Slutsats Trots att annan forskning visar att skiftarbete orsakar ohälsa framhävde operationssjuksköterskorna i vår studie övervägande positiva aspekter med att arbeta skift.

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhälsoarbetet karaktäriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta då folkhälsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker på bekostnad av individers autonomi. Då respekt för autonomi är en etisk princip inom folkhälsoarbetet uppstår konflikten. Konflikten är tydlig inom interventionen rökfri arbetstid då rökförbud på arbetsplatsen antas inskränka rökande individers autonomi. Detta är ett antagande då diskussionen i hög utsträckning inte grundas i empiri. Syfte: Genom att undersöka rökande individers upplevelser av rökfri arbetstid, förstå förhållandet mellan paternalism och autonomi i folkhälsoarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ, deduktiv ansats där empiri insamlades genom 5 semi-strukturerade intervjuer och analyserades med en direkt innehållsanalys. Resultat: Paternalism yttrades genom att deltagarna inte fick möjlighet till deltagande och inflytande i implementeringsprocessen samt genom förbud och sanktioner vilka begränsade deras valfrihet. Autonomin genom att deltagarna kände ansvar för sin och andras hälsa samt upplevde sig kunna kontrollera rökrelaterade beteenden. Slutsats: Resultaten visar att paternalism inskränkte rökande individers autonomi, vilket medförde en tvingad beteendeförändring. Detta föranledde ett ökat individuellt ansvar samtidigt som hinder som kan begränsa individens förmåga att ta ansvar inte beaktades. Dessa omständigheter tros sedermera kunna resultera i ”victim-blaming” och ökade skillnader i hälsa.

Företagshälsovården (FHV) agerar på en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrågar och vad FHV önskar leverera. Det är därför intressant att studera om förväntningarna från kunden stämmer med den intentionen FHV har. Vidare är det intressant att ställa det i relation till den funktion FHV ”bör” ha enligt en nationell diskussion. Studien bygger på en metodkombination mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av mätinstrumentet SERVQUAL och har sedan ställts mot den nationella diskussionen angående företagshälsovårdens uppgift. Resultatet visar att det finns skillnader mellan vad kunderna förväntar sig av FHV och upplevelsen av vad de faktiskt får. Vidare visar det att vad kunderna anser vara FHV:s uppgift inte ligger helt i linje med FHV:s egen uppfattning samt att det finns en diskrepans mellan kundernas förväntningar på FHV och vad den nationella diskussionen framhåller som FHV:s huvudsakliga uppgift.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa samt två kvantitativa. Två teman framkom: Identitet i förändring och Väntan på förändring. Män upplevde att deras identitet förändrades på grund av erektil dysfunktion och de upplevde sig inte som fullvärdiga män, de upplevde även att deras partnerförhållanden påverkades. Väntan på förändring innebar hopp om att den erektila funktionen skulle återkomma. En del män tycktes villiga att acceptera sin erektila dysfunktion, andra inte alls. Åldern var en faktor som påverkade männens acceptans av situationen med erektil dysfunktion. Männen hade olika erfarenheter av hur hjälpmedel mot erektil dysfunktion fungerade. Mer forskning om hur män med erektil dysfunktion kan få stöd efterfrågas. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap om sexuella dysfunktioner och ämnet bör diskuteras mer i olika vårdutbildningar. / Erectile dysfunction is a common side effect after radical prostatectomy. Men who suffer from erectile dysfunction are affected both psychological and physical. Reductions involving the sexual functions is still, today 2010, subject to certain taboos. The purpose of this study was to describe experiences of men living with erectile dysfunction after radical prostatectomy. The study was conducted as a literature study and was based on twelve scientific articles. Ten articles were qualitative and two articles were quantitative. Two themes emerged: Identity in change and Wait for change. Men experienced a changed identity because of the erectile dysfunction, they did not feel like worthy men and their partner relationships were affected. Wait for change involved the hope of erectile function will return. Some men seemed willing to accept their erectile dysfunction while some did not. The age factor affected how the men accepted the situation with erectile dysfunction. The men had different experiences of erectile dysfunction aids and how effective they were. More research about how men with erectile dysfunction can receive support is required. Healthcare professionals need more knowledge regarding sexual dysfunctions and the subject need to be discussed in different medical schools.

Bakgrund: Tusentals barn utsätts varje år för misshandel, år 2009 anmäldes 11000 misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt på dessa barn. Orsaker till misshandel kan vara aggressivitet hos föräldern, ”fel” kön av barnen, ekonomiska och karriärmässiga problem etc. Barnen berättar inte om misshandeln som pågår hemma bland annat på grund av hot om straff om barnen erkänner misshandeln. Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnmisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmärksamma misshandeln. Metod: En autobiografisk studie som baseras på sex självbiografier. Studien är av kvalitativ ansats. Kunskap inhämtades från barnens egna upplevelser, handlande och tankar. Biografierna kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2006) kvalitetsgranskning. Resultat: De tre teman som framkom var: den vuxnes beteende, barnens beteende och rop på hjälp. Resultatet visade att barnen upplevde att de inte hade makt över sitt eget liv, att de nonchalerades av vårdpersonal och inte fick komma till tals. Mängder av signaler om barnmisshandel förmedlades till vårdpersonal och måste tas på allvar. Slutsats: Vården måste kommunicera med barnet som är expert på sin egen situation för att upptäcka eventuell misshandel. Att kunna fråga ut den utsatte om misshandel kan locka fram ett medgivande om att detta pågår.

No description available.

No description available.

Diabetes har ökat kraftigt under senare decennier och förväntas fördubblas globalt från 151 miljoner idag till 330 miljoner år 2025. Siffran i det svenska samhället är i dagens läge 350 000 och förutspås vara uppåt en halv miljon år 2025. Diabetes är en livslång sjukdom med flertalet senkomplikationer. Diabetesfotsår är en av dessa senkomplikationer och drabbar ca 10% av alla personer med diabetes i Sverige. Livskvalité innefattar faktorerna fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Syftet var att belysa patienters upplevelse av livskvalité efter att ha drabbats av kärlkomplikationer i foten vid diabetes. Arton vetenskapliga artiklar användes som underlag för litteraturstudien. Resultatet visade att leva med kärlkomplikationer i foten vid diabetes påverkar livskvalitén negativt. Behandlingstiden för diabetesfotsår är lång och risken för att såren återkommer är hög det är därför svårt för patienter att hålla modet uppe. Patienters självbild förändras i takt med att deras roll i samhället och plats i familjen blir en annan. Sjuksköterskans roll är att stödja och hjälpa patienten till ett drägligt liv i en svår situation. Sjukdomsinsikt tycks vara nyckeln till acceptans av situationen och början till en balanserad tillvaro. Fortsatt forskning inom detta område behövs för ökad förståelse av patienters upplevelse av att leva med diabetesfotsår.