Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som många gånger varit ifrågasatt som diagnos. Sjukdomen medför kronisk och utbredd smärta, fatigue, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metoden som använts var en litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna sammanställdes och redovisades i fyra kategorier: En omedgörlig kropp, Ett förändrat vardagsliv, Brist på respekt och stöd från omgivningen och Acceptera och lära sig leva med sin sjukdom. Resultatet visade att sjukdomen påverkade den drabbades liv på många olika sätt. Att leva med fibromyalgi innebar en livsförändring där sjukdomen begränsade det vardagliga livet. De drabbade hade inte bara sin kropp och sina symtom att kämpa emot, många var även tvungna att kämpa för att bli accepterade och trodda av sin omgivning. Slutsatsen var att det fanns en ständig kamp där de drabbade behövde få bekräftelse och känna att bland annat anhöriga och vårdpersonal tog dem på allvar. Det krävs uppmuntran och stöttning från vårdpersonalen för att personer med fibromyalgi ska prata om sina känslor och upplevelser. På detta sätt kan personen uppnå välbefinnande. / Fibromyalgia is a chronic disease that often has been questioned as a diagnosis. The disease causes chronic and widespread pain, fatigue, sleep disturbances and concentration difficulties. The aim was to describe experiences of living with fibromyalgia. The method used was a literature study based on thirteen qualitative scientific articles. The articles used in the result were compiled and presented in four categories: An intransigent body, A changed life, Lack of respect and support from the surroundings and To accept and learn how to live with the illness. The result showed that fibromyalgia affected the lives of the persons in many different ways. Living with fibromyalgia was a life-change in which the disease limited the everyday life. The persons didn’t only fight against the symptoms, but were even forced to fight to be accepted and trusted by their surroundings. The conclusion that can be drawn is that there was a continuous struggle in which the persons had to obtain confirmation and to know that their families and caregivers took them seriously. Encouragement and support from the caregivers is needed in order to help the patient so that he or she can achieve well-being.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar livet både för den drabbade och dess närstående. Prognosen är allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vårdas i hemmet, vilket ställer krav på egenvård och närståendes delaktighet. Närstående är ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en person med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och baserades på tolv kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom fyra kategorier av upplevelser i resultatet; ovisshet, förändrade roller, social påverkan samt fysisk och psykisk påverkan, som var för sig och tillsammans kunde leda fram till att livet förändrades för närstående till personer med hjärtsvikt. Slutsats: Hjärtsvikt förändrar livet för närstående och innebär nya krav och anpassning i vardagen. Hälsan påverkas både fysisk och psykiskt. Risken att drabbas av egen ohälsa ökar. Konsekvenserna av att vara närstående är flera särskilt då närstående själva ofta är äldre och har egna hälsoproblem. För att kunna stödja närstående måste sjuksköterskan förstå deras upplevelser. Att synliggöra dem kan främja både den sjuke och dess närstående. / Background: Heart failure is a chronic disease and effects life both for the ill person and their family. The prognosis is serious and can be compared with cancer. More people receive care in their home which increases the demands in self-care and their families’ participation. With the disease come new responsibilities, which families aren’t always prepared for, including new roles. Aim: To describe experiences of living close to a person with heart failure. Method: A literature review was conducted which was based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Results: Four main categories were identified: experience of uncertainty, changing roles, physical and psychological effects and social effects. Conclusion: Heart failure changes the lives of the families. It involves new demands and adjustment in every-day-life and affects both their physical and mental health. The risk of developing health problem increases. The consequences of living close to a person with heart failure are many, especially if they are older and have health problems of their own. Nurses need to be aware of families’ experiences to be able to support them. We believe that both the ill person and their family can benefit from nurses making their experiences visible.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med och efter behandling av bröstcancer i Sverige. Fyra självbiografier analyserades genom manifest innehållsanalys, där det vårdvetenskapliga perspektivet utgick från Ericssons teori om människa, hälsa och lidande. Detta resulterade i fyra kategorier indelat i sexton underkategorier. Resultatet visar bland annat att kvinnornas framträdande upplevelser var ett känslomässigt kaos, svårigheter att se kroppen förändras och hur betydande stödet var från anhöriga, vänner samt sjukvårdspersonal. Slutsatsen är att bemötandet från sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur kvinnorna hanterar sjukdomen och dess behandling. Detta betonar därmed vikten av att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur de kan bemöta dessa kvinnor på ett lämpligt och professionellt sätt.

Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv. Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman. Därefter gjordes en mindmap för varje enskild artikel varpå de olika artiklarnas likheter och olikheter lyftes fram. Nya mindmaps gjordes sedan över varje upptäckt teman. Resultat: Resultatet visar att det finns både positiva och negativa upplevelser. De olika upplevelserna presenteras under fyra huvudteman och tre subtema. Dessa teman är:I. Sjuksköterskans upplevelse kring kommunikation. Subtema språkbarriärer.II. Sjuksköterskans upplevelse kring närstående. Subtema: närståendes roll som tolk.III. Sjuksköterskans upplevelse kring kulturella olikheter. Subtema: könsroller.IV. Sjuksköterskans upplevelse om sin kompetens i vården av patienten från en annan kultur. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Joyce Travelbees teori om kommunikation som verktyg för en bra relation. För att kunna skapa en bra relation med patient från en annan kultur är det viktigt att kommunikationen fungerar. Anledning till varför kommunikationen kan misslyckas är på grund av bristande tålamod och frånvaro av inlevelse. Genom att vara närvarande och visa tålamod kan sjuksköterskan etablera en bättre relation. Det är även viktigt att sjuksköterskan inte har förutfattade meningar och stereotypa bilder av patienten då dessa hindrar henne/honom från att se den unika personen.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om en flygolycka påverkar passagerarnas flygrädsla på längre sikt och eventuella konsekvenser som det kan innebära. Hur och på vilka sätt påverkar i så fall ett trauma som en flygolycka passagerarnas rädsla att flyga utifrån ett längre tidsperspektiv. 27 män och kvinnor, som alla var med i flygolyckan i Gottröra den 27 december 1991, har varit målgrupp för studien. Metoden som användes var en enkätundersökning distribuerad till 44 personer, med 27 medverkade till en svarsprocent på 61 %.  Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hävdar att de inte var flygrädda innan flygolyckan, medan över 70 % är flygrädda efter händelsen och 81 % av dem anser att flygolyckan var den bidragande orsaken till deras flygrädsla. Undersökningens slutsats är att upplevelsen av en flygolycka har inverkan på passagernas flygrädsla och att den även kvarstår två decennier efter olyckan inträffade. Större delen av gruppen har än idag svårigheter med startle reactions och påverkas av lukt och ljudstimuli samt bildminnen från olyckstillfället. Majoriteten av respondenterna anser att händelsen har påverkat deras liv och att de bär med sig flygolyckan som en livserfarenhet.

Henriksson, Malin (2012). Talängslan hos högskolestudenter. En studie av hur högskolestudenter med talängslan upplever att hälsan och studierna påverkas av detta. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur högskolestudenter med talängslan upplever sin talängslan och uppfattar att denna påverkar deras studier och hälsa. En litteraturgenomgång visade att talängslan dels är en självupplevd problematik men även ett fysiskt tillstånd. Så mycket som en fjärdedel av befolkningen lider av detta. Studenter som tacklas med ängslan är en utsatt grupp, dels på grund av samhällets och skolans krav på vad individen bör klara av, dels på individens hälsa och rätt till inflytande och delaktighet i samhället. Det finns begränsad forskning inom området talängslan, det är därför nödvändig att belysa problemet för att få ett ökat intresse. Vald metod var intervjuer med fyra kvinnliga högskolestudenter i åldrarna 20 till 23 år, där tematisk analys användes för bearbetning av data. Resultatet visade att studenterna upplevde att det är både fysiskt och psykiskt påfrestande att tala inför grupp. Studierna påverkades i vissa fall, främst för att ängslan tog fokus från lärandet. De upplevde att deras hälsa påverkades av deras ängslan, dock olika mycket samt på olika sätt. Samtliga deltagare hade en positiv framtidstro gällande hanteringen av talängslan. Slutsatsen av studien är att studenternas hälsa och studier påverkas av deras talängslan med olika fysiska och psykiska reaktioner. För dem som är drabbade är detta ett problem som behöver tas itu med och bli mer uppmärksammat. Det finns mycket begränsad forskning inom området för hur en talängslig student påverkas av sin ängslan, därför är det nödvändigt att uppmärksamma detta. Inte minst för att belysa och acceptera talängslan inom den akademiska världen, samt som ett folkhälsoproblem med lämpliga hälsofrämjande åtgärder. / Henriksson, Malin (2012). Speech anxiety in university students. A study investigating how university students with speech anxiety experience that their anxiety affects their studies and health. Bachelor’s thesis in public health. The faculty of health and occupational studies, University of Gävle, Sweden. The aim of the study was to examine how university students with speech anxiety experience their anxiety and perceived that it affects their studies and health. Background research shows that as much as one quarter of the population suffers from speech anxiety. Students affected by this are in a vulnerable group, partly because of the academic requirements to speak in public and their ability to participate within and influence society. The method used was interviewing four female collage students aged between 20 – 23 years old and analyzing the interviews using thematic analysis. The results showed that it was both physically and mentally demanding to speak in front of a group. The students perceive that their health and ability to learn is affected by their speech anxiety, albeit to different degrees. All participants were positive regarding handling their speech anxiety in the future. The conclusion is that the student’s health and studies are affected by their speech anxiety with physical and mental reactions. There is little research in the field of how a student with speech anxiety gets affected by this. In order to proceed, the problem for those affected needs to be addressed and awareness to be increased among academic communities as well as public health with appropriate health promotion.

Bakgrund: Tvång inom den slutna psykiatriska vården är ett komplext ämne. Ofrivillig intagning, tvångsmedicinering, avskiljning och bältesläggning är tvångsåtgärder inom den psykiatriska vården. Dess utförande styrs av lagar och riktlinjer som syftar till att skydda patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskans roll vid åtgärderna är att se till att patientens rättigheter tillvaratas samt identifiera patientens omvårdnadsbehov. Vården eftersträvar att patienten i efterhand ska uppleva åtgärderna som acceptabla. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom den slutna psykiatriska vården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar hämtade ur tre databaser. Resultat: Vid tvångsåtgärder upplevdes känslor såsom rädsla, ilska och maktlöshet. Vid tvångsmedicinering var biverkningar en stor oro.Kränkning av integriteten och autonomin upplevdes vid tvångsåtgärderna som följd till att patienter upplevde att de förlorade sig själva. Patienterna upplevde personalen som distanserad och ouppmärksam på patientens behov och en relation till vårdpersonalen saknades. Närståendes stöd beskrevs ha både positiv och negativ inverkan på upplevelserna av tvångsåtgärderna. Konklusion: Psykiatriska patienters upplevelser påverkas av många faktorer såsom personalens handlande, åtgärd som utförs, insikt i sin sjukdom samt relation till närstående och personal.Sjuksköterskan har möjlighet att påverka upplevelserna till det bättre, genom att skapa en relation till patienten där känslor och behov uppmärksammas.