Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom blir även de anhöriga berörda. Anhörigvårdares hjälpinsatser till närstående har fått en allt större betydelse för vården och omsorgen av äldre i hemmet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till anhörigvårdare i form av information, rådgivning och undervisning är det betydelsefullt att öka förståelsen för hur anhörigvårdare upplever sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda sin partner i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt och baserades på kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: Tankar och känslor av betydelse för framtiden, Upplevelse av bundenhet, Förhållandet får en annan betydelse vid anhörigvård, Påverkan på den egna hälsan och Copingstrategier. Det visade sig att anhörigvårdares livskvalitet och hälsa påverkades av att vårda sin livskamrat. Slutsats: För att anhörigvårdare ska orka med vårdåtagandet är det av stor vikt att sjuksköterskan upptäcker anhörigvårdare och erbjuder dem stöd. Alla riskfaktorer som kan leda till ohälsa och försämrad livskvalitet för anhörigvårdare behöver uppmärksammas tidigt.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Självbiografier lästes och meningsenheter togs ut. Meningsenheterna kodades och bildade kategorier som slutade i ett huvudtema. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema: Leva i en förändrad livsvärld och sju kategorier, vilka är Trygghet – ovisshet, Glädje – sorg, Nära döden – nära livet, Acceptans – förnekelse, Hantering, Förändrade värderingar och nya insikter om livet, Förändrad framtid. Slutsatser: Kvinnornas livsvärld förändrades på så vis att vardagliga rutiner påverkades. Det uttrycktes en känsla av trygghet i sällskapet av sin familj och sina vänner. Kvinnorna kunde uppleva välbefinnande, trots sin sjukdom vid flertalet tillfällen. Sjukdomen ledde till förändrade värderingar och omprioritering av livet.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomenhos kvinnor i Sverige. Den viktigaste behandlingsmetoden är kirurgi där mastektomiär en metod. Bröstet är en del av den kvinnliga identiteten och därför kanförlusten av ett bröst påverka kroppsbilden. Syftet med studien varatt beskriva kvinnors upplevelser efter en mastektomi till följd avbröstcancer. Metod som använts var en allmän litteraturstudie med en systematisksökning och beskrivande design. Resultatet visade att det fannsupplevelser av att känna sig mindre kvinnlig och negativa känslor om kroppenkunde upplevas. Den sexuella lusten kunde påverkas och känselbortfall förändradehos vissa kvinnor den sexuella känslan. Det fanns känslor av sorg över detförlorade bröstet och sinnesstämningen kunde vara låg. Fantombröstkänslor ochandra förnimmelser existerade hos kvinnorna som genomgått en mastektomi. Hoskvinnorna förekom ett behov av stöd för femininitet och kroppsbild. Det kanvara av vikt att sjuksköterskan låter kvinnor få prata fritt om sina känsloroch tankar efter operationen för att underlätta anpassningen till denförändrade kroppsbilden.

Antalet äldre personer ökar vilket leder till att antalet äldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp är de ofta i en utsatt situation när de är inneliggande på sjukhus med sin multisjukhet och sårbarhet. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av att ha vårdats på en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De flesta informanter upplevde vårdtiden som positiv. Det fanns saker som informanterna upplevde som lite mindre bra men det påverkade för det mesta inte upplevelsen av själva vårdtiden. Informanterna upplevde ett trevligt bemötande från personalen och en hemtrevlig miljö på avdelningen. Gällande hjälpsamheten från personalen var upplevelserna lite olika men överlag var informanterna nöjda med hjälpen de fått från personalen. Det som upplevdes som mindre bra på avdelningen var framför allt väntan på hjälp. Informanterna upplevde att de fick vänta ganska länge innan personalen kom och hjälpte dem. De flesta informanter upplevde i den här studien vårdtiden som positiv. För att kunna ge de äldre en sådan god vård som möjligt är det viktigt att de äldres upplevelser kommer fram. Därför anser författaren att det är viktigt med fortsatt forskning inom detta område. Nyckelord:

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer. Tre självbiografier valdes ut och analyserades. Innehållet resulterade i följande kategorier: Hopplöshet-Hopp, Vägran-Acceptans, Trygghet-Otrygghet, Stöd-Brist på stöd, Lidande-Välbefinnande, Försummelse, Oro samt Sorg och Saknad. I resultatet framkom således att föräldrarna hade kontrasterande upplevelser. De beskrev bland annat att de upplevde hopplöshet men även hopp och hos sjukvårdspersonalen kunde de känna både trygghet och otrygghet. Föräldrarna upplevde även ett välbefinnande den sista tiden med barnet, att syskonen försummades samt att sorgen och saknaden efter barnets död var påtaglig. Sjuksköterskor kan få en djupare kunskap om föräldrars upplevelser genom att ta hänsyn till föräldrars olika behov. Att arbeta utifrån ett familjefokuserat perspektiv kan hjälpa och stödja hela familjen i vården av det cancersjuka barnet och även vara till hjälp efter barnets död.

Bakgrund: Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska länder. I dagens samhälle finns det många förändringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia är en väldigt förrädisk sjukdom på grund av dess många gånger asymtomatiska natur. På grund av det faktum att många individer är omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att få en inblick i hur kvinnor och män upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats. Resultat: Många negativa känslor avslöjades i samband med att få beskedet om infektionen. Exempel på några vanliga känslor är stigmatisering, smutsighetskänsla och förtvivlan. Män och kvinnor reagerade olika på beskedet. Oro för infertilitet och hur partnern skulle reagera vid avslöjandet var något som framkom. Många individer upplevde sig illa behandlade av vårdpersonal när de uppsökte vården. Konklusion: Infektionen utlöser negativa känslor och utmanar självbilden av att vara en skötsam person. Det är stor oro för komplikationer och att bli dömda av andra. Bemötandet i vården är något som kan påverka hur individen upplever sin infektion. / Background: Chlamydia is the most common STD in Sweden and other European countries. There are a lot of changes in attitudes and behaviors in the society today which leads to risky sexual activities. Chlamydia is a very traitorous disease because of its very often asymptomatic nature. The fact that a lot of people are unaware of the infection, it can cause lots of damage. Aim: The aim of this study was to get an insight in women and men`s experiences of having Chlamydia. Method: A literature review with a qualitative approach. Result: A lot of negative emotions were elicited in connection with the notification of the disease. Common feelings such as stigma, contamination and despair are a few examples. Men and women reacted differently to the notification. Concerns about infertility and how the partner would react when notified was something that emerged. A lot of people experienced bad encounters with the nursing staff when they sought care. Conclusion: The infection triggers negative feelings and challenge the self image of being a proper person. There is a great concern due to complications and becoming judged by others. The care encounters is something that can affect how persons experience its infection.

Bakgrund: Diabetes typ två är en folksjukdom i Sverige som ökar. Sjukdomen orsakas av bland annat inaktivitet och övervikt med symptom som stark törst och torr hud. Behandlingen av diabetes är både medicinsk med insulin och att personen måste ändra på sitt sätt att leva, att göra en så kallad livsstilsförändring. Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer för vården av patienter med diabetes. I riktlinjerna anges att förändring av livsstilen är av stor betydelse för att hantera sjukdomen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters upplevelser av undervisningen i diabetesvården för personer med diabetes typ två. Metod: Detta är en litteraturstudie som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, två kvantitativa och sex kvalitativa. Författarna gjorde en analys av innehållet i artiklarna och kom fram till tre teman och subteman; Bemötande från sjukvården med subtemana Vad patienterna är tillfredställda av i bemötandet från sjukvården och Vad patienter känner sig otillfredsställda med i bemötandet från sjukvården. Det andra huvudtemat är Problem med att uppfylla undervisningens mål och det tredje temat är Stöd från anhöriga. Resultat: Bemötandet patienten får från sjukvårdspersonal är en avgörande faktor för om patienten kommer att kunna följa den undervisning som ges och kunna implementera den i sitt dagliga liv. Bemötandet kan stärka en person att göra sin livsstilsförändring. Ett mindre bra bemötande där patienten känner sig nedvärderad som person sänker självförtroendet och därmed lusten att genomföra livsstilsförändringen. Patientens anhöriga behöver också vara delaktiga i förändringen av livsstilen för att förändringen skall kunna genomföras och bibehållas resten av livet. Diskussion: Patienterna måste känna sig trygga när de blir undervisade om livsstilsförändringar. Det är främst hur sjuksköterskan bemöter dem som är avgörande för om tryggheten ska infinna sig. Patienterna behöver få känna sig delaktiga i de beslut som rör deras behandling och att den behandlingsplan som man kommer fram till i samråd med sjuksköterskan är individanpassad.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar världen över. Genom att ändra kost och motionsvanor kan sjukdomen fördröjas eller förebyggas. Att förändra levnadsvanorna kan upplevas som ett krav, det kan då vara svårt för personen att finna motivation till förändringarna. SYFTE: Syftet med studien var att skapa en överblick över studier som berör kravet om att ändra på levnadsvanor som en del av behandlingen hos personer som diagnostiserats med diabetes typ 2. METOD: En litteraturöversikt, baserad på analysen av 14 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visade att stöd var viktigt för personer med diabetes typ 2. Stödet motiverade personerna till förändrade levnadsvanor. Det visade sig även att kunskap om sjukdomen är en viktig del för att personer med diabetes typ 2 ska förstå vikten av förändrade levnadsvanor i behandlingen. KONKLUSION: Stöd i form av kunskap i form av information från sjuksköterska leder till att skapa förutsättningar för ökad motivation till att förändra levnadsvanor. Det är viktigt att möta personen med diabetes typ 2 utifrån individuella förutsättningar. / BACKGROUND: Diabetes type 2 is an increasing disease in the world. By changing diet and exercise habits diabetes type 2 can be postponed or even prevented. This change can be very demanding for the person. AIM: The aim of this study was to create an overview of studies that concern the demands of changed habits as a part of treatment of diabetes type 2. METHOD: A literature review based on analyses of 14 scientific articles. RESULTS: Results showed that support was important for people with diabetes type 2. It helped them to get the motivation that was necessary to change their habits. Also knowledge of the disease showed to be a good help to be able to handle diabetes type 2. Some of the people with diabetes type 2 experienced that they were limited by the disease but some could see opportunities despite the disease. CONCLUSION: Support and knowledge about the disease helped the person with diabetes type 2 to get the motivation that was necessary. It’s important for nurses to realize that every person with diabetes type 2 needs their own time to process the information they get about the disease.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och äldrevård, samt betydelsen av stöd i arbetet från omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vårdpersonal på ett äldreboende med inriktning på demensvård. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehåll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lågt beslutsutrymme i sitt arbete. Detta innebar låg kontroll i arbetet som t ex. att inte kunna påverka sitt arbetsschema och sina arbetstider. Andra faktorer som påverkade var obekväm arbetstid och ökad arbetsmängd. Resultatet visade också att stödet hemifrån och från kollegor, hade betydelse för den upplevda stressen i arbetet. Utmärkande var att undersköterskorna hade höga krav och lågt beslutsutrymme inom demens- och äldrevård, vilket resulterade i arbetsrelaterad stress.