Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman. Resultatet visade att kvinnorna upplever fysiska symtom som ofta ignoreras av vårdpersonalen. Även livsstilen och den sexuella funktionen förändras. Dessutom visade resultatet att kvinnorna upplever en förändrad kroppsbild, en osäkerhet angående framtiden och en rad olika rädslor. De får även nya prioriteringar och värderingar i livet. Vidare upplever kivnnorna en närmre relation med familjen än innan diagnosen och att deras vänner undviker dem. Det sker också förändringar i deras yrkesliv. / The reason we conducted this study is that breast cancer is the most common type of cancer among women, and thanks to better methods to diagnose and treat the disease, mortality in breast cancer has decreased, which results in an increasingly amount of survivors. The aim of this study was to describe how women, after being treated, experience the impact of breast cancer on physical health, psychological well-being and social life. The method used was a qualitative literature review. Our study resulted in three main themes and eleven subthemes. Our result showed that the women experience a lack of information from health care providers within all of our three main themes. Besides, the result showed that women experience physical symptoms which often are being neglected by health care providers. There are also changes in lifestyle and sexual functioning. Also, the result showed that women experience an altered body image, an uncertainty about the future and several different fears. They get new priorities and values in life as well. Furthermore, our result showed that women experience a closer relationship with the family than before the diagnosis and that their friends avoid them. Besides, there are changes in their careers.

Intensivvårdssjuksköterskans (IVA-sjuksköterskan) arbete på en intensivvårdsavdelning (IVA) består definitionsmässigt av bedömning, monitorering, behandling och vård av patienter med potentiell, reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Arbetet innebär snabba beslut och varierande arbetsbelastning som i sin tur kan leda till stress. Syftet var att belysa orsaker till stress hos IVA-sjuksköterskan samt hur IVA-sjuksköterskan upplever stress i sitt arbete på IVA. Litteraturstudie har använts som metod för att besvara syftet. Litteratursökningen resulterade i sexton artiklar, vilka har granskats avseende vetenskaplighet och relevans för studiens syfte. Resultatet visar att stress uppkommer vid olika situationer relaterat till organisationsperspektiv, relationsperspektiv och värderingsperspektiv. De tydligaste resultaten som framkommer är brist på stöd organisatoriskt sett. Om stödet i organisationen inte fungerar uppstår en stor känsla av stress. Även komplexiteten i arbetet, minskade resurser samt arbetslagets samarbete har en stor inverkan. Relationerna mellan sjuksköterska och läkare, anhöriga och patienter, är ytterligare en bidragande orsak. Förväntningar och krav från sjuksköterskan själv och andra yrkesgrupper, att vårda döende patienter samt värderingar kring organdonation är också orsaker till upplevd stress. Författarna anser att om arbetsplatsen arbetar utifrån krav-kontrollmodellen kan stress minskas.

Bakgrund: Forskning kring hur föräldrar upplevde sitt barns omvårdnad i samband med operation har visat att föräldrar förväntade sig mer stöd från sjukvårdspersonalen än vad de fick, men att personalen var omedveten om detta. Föräldrarna kände sig osäkra på sin roll i omvårdnadsarbetet och de kände att deras auktoritet var hotad. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns omvårdnad på sjukhus i samband med operation och speciellt vid postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier: ”Upplevelser av sjukhusmiljön”, ”Upplevelser av rollen som förälder”, ”Upplevelser av personalens bemötande” och ”Upplevelser av barnets postoperativa omvårdnad”. Det som framkom under studiens gång var framför allt att föräldrarna upplevde sjukhusvistelsen som påfrestande, både fysiskt och psykiskt. Den bristfälliga kommunikationen mellan föräldrarna och vårdpersonalen var den mest framträdande upplevelsen. Slutsats: Mer forskning behövs ur anhörigperspektivet för att ge en inblick i hur föräldrar upplever sitt barns omvårdnad på sjukhus. Mer fokus behöver läggas på kommunikation under utbildningen inom vårdyrken. På så sätt kan föräldrarnas situation kunna förbättras i framtiden.

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen. Huvudfynden i resultatet berörde patienters upplevelser av obehag eller välbefinnande, overkliga upplevelser och kaos, kamp- eller flyktkänslor, att vilja förstå och försöka få kontroll, skam och skuld samt lättnad och lärdom. Resultatet visade även patienternas behov av en bra omgivande miljö, närhet och kommunikation samt bearbetning. Dessa upplevelser och behov presenterades i form av nio subkategorier. Slutsats: Patienterna upplevde övervägande den akuta konfusionen som obehaglig och plågsam. I resultatet framkom att patienterna upplevde behov av omvårdnad och stöd både under och efter en akut konfusionsperiod. För att kunna ge omvårdnad och stöd utifrån patienternas verkliga behov bör vårdpersonalen ta del av patienternas egna upplevelser.

Bakgrund: När en individ drabbas av Alzheimers, vilket orsakar minnessvårigheter påverkas även familjen då vardagen drastiskt förändras. För att öka de närståendes hälsa och bemöta dem på bästa sätt behövs en ökad förståelse om deras upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie är att genom självbiografier belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom i det dagliga livet.Metod: En litteraturstudie av självbiografier skrivna utav närstående till personer med Alzheimers.Resultat: I resultatet kunde vissa upplevelser urskiljas. Upplevelserna delades upp i olika kategorier. Huvudkategorier var Att börja förstå, Att förlora en livskamrat, Att leva med en person med Alzheimers, Att leva psykologiskt ensam.Diskussion: Många negativa upplevelser och likheter framkom i datamaterialet. Det som framkom i studien kan styrkas med tidigare studier. Huvudkategorin Att förlora en livskamrat visade sig vara framträdande hos de närstående.Implikationer för Omvårdnad: Sjuksköterskan kan genom en ökad förståelse för de närståendes negativa upplevelser ge stöd som kan bidra till mera positiva upplevelser. / Background: When an individual is diagnosed with Alzheimer's, which causes memory difficulties, this will also affect the family/relatives as everyday life drastically changes. To assure optimal approach of these relatives and to improve their health a greater understanding of their experiences is required.Aim: The aim of this review is to shed light upon relatives' experiences of everyday life living with an individual with Alzheimer's disease.Method: A literature review. Result: Analysis of autobiographies written by relatives of individuals with Alzheimer's revealed certain specific experiences. The experiences were categorized. Main categories were: Beginning to understand, To loose a life-partner, To live with an individual with Alzheimer's, To live alone psyhologically. Discussion: A lot of negative experiences and similarities appeared in the material. What emerged from the study is substantiated by previous studies. Main Categories To loose a life-partner was found to be prominent in the related. Implications for Nursing: Nurse can by a better understanding of the related negative experiences support that can contribute to more positive experiences.

Att avslöja sin homosexuella läggning blir allt vanligare i dagens samhälle, dock lever negativa attityder gentemot homosexualitet och homosexuella individer kvar. I vården som i resten av samhället speglas vi av heteronormativa attityder och tankar. Det förutsätts att de flesta människor lever enligt den heterosexuella normen, vilket kan göra det svårare för homosexuella personer att komma ut och vara öppna om sin homosexuella läggning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot deras homosexuella läggning. Litteraturstudien utformades utifrån en induktiv ansats, där 14 vetenskapliga artiklar användes till resultatet. I resultatet framkom det att hälso- och sjukvården upplevs styras av ett heteronormativt tankesätt, där patienten antas vara heterosexuell. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal var något som upplevdes av flera informanter. Många var också rädda för att avslöja sin homosexuella läggning på grund av oro för sämre vård och negativa attityder ifrån vårdpersonal. Framtida forskning bör inriktas på vidare studier av patienter som är homosexuella och deras upplevelser av hälso- och sjukvård och dess attityder gentemot homosexualitet. Det kunde också vara intressant att studera om det fanns skillnader mellan homosexuella män och kvinnor när det gäller deras upplevelser av bemötandet inom vården.

Denna studie handlar om några ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet med studien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp. Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lärare på gymnasieprogrammet de ingick i. Metoden som användes under studiens gång var intervjuer där både strukturerade och ostrukturerade frågor ingick. De fem eleverna av båda könen, intervjuades om sin skoltid. Utifrån syfte och frågeställning har resultatet bearbetat och jämfört intervjuresultaten för att komma fram till en resultatdel. Resultatet i studien pekade på bland annat oförstående lärare som inte satt sig in i elevernas situation under skoltiden. Eleverna ansåg även att de inte fått den hjälp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man på fritidshem i Umeå använder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har också tagit reda på när naturen används och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man är ute i förhållande till var fritidshemmen är belägna samt om naturanvändandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att få reda på detta har jag använt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen använder naturen för rekreation, i inlärningssyfte samt för att ge barnen utevana. Naturen används under hela året, men något mer på sommarhalvåret än vinterhalvåret. Dessutom blir det mer naturanvändning under loven än under resten av läsåret. De hinder som finns är i första hand att barnen har undermålig utrustning. Därtill kan väder, barngruppen, avstånd till natur samt personal ses som hinder. Det finns skillnader mellan centralt belägna och perifera skolor. Dessa skillnader är dock mindre på loven. Svaret på huruvida naturverksamheterna svarar mot uppgifterna fritidshemmet har är att det uppfylls på ett tillfredställande sätt. En slutsats som kan dras är att fritidspedagogerna uppfyller sina uppgifter i fritidshemmet när de är ute i naturen med barnen.

Det moderna informationssamhället har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder används som ett sätt att motverka hög anspänning. En relativt ny företeelse utgör floating, där man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har påvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank. Sex halvstrukturerade intervjuer gjordes med floatingutövare som flyter med varierande grad av sensorisk restriktion. Tematisk analys användes i databearbetningen. Resultaten visade att floating upplevdes som behagligt och avslappnande. Stora skillnader förelåg dock mellan individer i flera aspekter av floatingupplevelsen. Graden av sensorisk reducering i flyttanken tycktes påverka typen av erfarenheter. Ovanliga upplevelser var endast förekommande vid floating med strikt stimulireduktion. Ett vetenskapsteoretiskt resonemang förs kring synen på ovanliga upplevelser. Floatingens användbarhet som terapeutiskt verktyg diskuteras och vidare forskning kring floating och terapi rekommenderas.

Personlighetstest är idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang på den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som använder sig av personlighetstester generellt sätt har större avkastning och en bättre utveckling. Den här typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvändningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsätts för en obehaglig eller kränkande situation. Studiens syfte var således att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering där personlighetstester är en urvalsmetod. Tio personer intervjuades. Resultatet analyserades genom induktiv tematisk analys. Åtta teman framkom dessa berörde bland annat rekryterarens bemötande och kompetens, resultat och återkoppling samt möjligheten till självreflektion. Resultatet visade sig ha viss samstämmighet med tidigare forskning i ämnet. Avslutningsvis, diskuterades rekryterarens centrala roll för den arbetssökandes upplevelser.