Bakgrund: Föräldrars upplevelser av att bli förälder är olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omställning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhälsovården under barnets första levnadsår. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar i Sverige upplevde omvårdnad inom barnhälsovården under barnets första levnadsår. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på åtta vetenskapliga artiklar från Sverige. Resultat Det var tre områden inom omvårdnaden på BHV framstod som viktiga för föräldrarna. Dessa var bemötande, stöd och råd och trygghet. I resultatet framkom att föräldrarna ville bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av sjuksköterskan, de ville känna sig trygga vid besök på BHV och de vill få råd och stöd. Det framkom även att vissa föräldrar var negativa till hur de blev bemötta, fick stöd och råd samt att de kände sig otrygga med sjuksköterskan. Papporna ansåg att sjuksköterskan borde träffa och se dem mer. Slutsats: Genom att föräldrarnas negativa upplevelser lyfts fram, kan den kunskapen användas för att förbättra omvårdnaden i framtiden. Det är viktigt för sjuksköterskor att tillfredsställa föräldrars behov av ett respektfullt bemötande, stöd och råd samt trygghet genom att lyssna på vad föräldrar efterfrågar. / Background: Parent’s experience of parenting in the child’s first year of life differs considerably as it makes a great change in their lives. The majority of families in Sweden visit the Child-Health Care units during the child’s first year. Aim: The aim of this study was to illuminate the parents’ experience of Swedish Child Health Care. Method: The method was based on a literature review of eight scientific articles from Sweden. Results: There were three areas of the Child Health Care which were considered important by the parents. These were the reception, advice and help and security. The result showed that parents wanted to be received respectfully by the nurse and to feel secure at the visit and get advice and help. Some parents were negative as to their reception advice and help and their security Fathers’ thought that the nurse should meet and see them more often. Conclusion: The negative experiences of the parents could be made use of to improve the Child Health Care in future. It is important that the nurse satisfies the parents’ needs of a respectful reception, proper advice and help and security by listening to parents’ wishes.

Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan är ytterst väsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vården så tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vården samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framträder. Metoden som vi använde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stämde överens med syfte och frågeställningar användes. Resultatet visar att god kommunikation är en förutsättning för en god relation och i denna relation kan patienten få stöd och känna tillit. Mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen inom området kommunikation med palliativa patienter är önskvärt då sjuksköterskor möter palliativa patienter inom sjuksköterskans olika yrkesområden.

Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål. Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande anhöriga.

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap. Av möjligheterna visade sig utbildning samt kompetens ha störst betydelse för sjuksköterskan som ledare. Genom ökad kunskap om övrig vårdpersonals professioner samt om sjuksköterskans egen roll och ansvarsområde i organisationen kan ledarskapet stärkas. Även utbildningsmöjligheter inom ledarskap och kontakt med en mentor efterfrågas av dagens sjuksköterskor. Fortsatt diskussion kring ökat utrymme för ledarskapskurser i sjuksköterskeprogrammet är därför nödvändig. Sjuksköterskor behöver stöd och handledning från en mentor. Vidare forskning om hur sjuksköterskor upplever sin ledarskapsroll, vilket stöd och utbildning som behövs är önskvärt. Sjuksköterskeyrket är en kvinnodominerad profession och därför vore det intressant att undersöka kvinnligt ledarskap och hur det påverkar sättet att bedriva ledarskap hos sjuksköterskor i olika organisationer och länder.

Abstrakt Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod. Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning. Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna. Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen. Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad. Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna. Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare och elever upplever teknikämnet och teknikundervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av densamma. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt medverkade fyra lärare som undervisar i teknikämnet på högstadiet samt sju elever som går på högstadiet. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till teknikämnets funktion i skolan. Däremot upplever de att teknikämnet får för litet utrymme. Beträffande lärares och elevers upplevelser av teknikundervisningen visar resultatet att lärarna bedriver en varierad teknikundervisning från teknikämnets olika kunskapsområden. Både lärarna och eleverna ansåg att lärarrollen är viktig för undervisningen. Resultatet visar också att tre av fyra lärare upplever att tekniken är ett ämne där praktik och teori är integrerat medan samtliga elever anser att teknik är ett ämne där de får arbeta mycket praktiskt. Elevernas upplevelser av teknikundervisningen är väldigt positiva och de anser att teknikundervisningen är rolig.

Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan är ytterst väsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vården så tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vården samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framträder. Metoden som vi använde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stämde överens med syfte och frågeställningar användes. Resultatet visar att god kommunikation är en förutsättning för en god relation och i denna relation kan patienten få stöd och känna tillit. Mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen inom området kommunikation med palliativa patienter är önskvärt då sjuksköterskor möter palliativa patienter inom sjuksköterskans olika yrkesområden.

Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig av behandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av den arbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelser kring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen var representerade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma. Samtliga deltagare bodde ensamma i lägenhet. De arbetsterapeutiska åtgärder de deltagit i var bostadsanpassning, ADL-träning, hjälpmedelsförskrivning samt balansträning. Deltagarna hade fått arbetsterapi mellan 3-10 gånger. Intervjuerna analyserades utifrån Malteruds modifiering av Giorgis fenomenologiska analys. Analysprocessen ledde fram till olika kategorier. Under området förväntningar på arbetsterapi framkom kategorierna Osäkerhet om vad arbetsterapi kunde ge och Hopp om förbättring. Under området upplevelser av arbetsterapi framkom Delaktighet, Alienation och God relation till arbetsterapeuten. Under området upplevd nytta av arbetsterapi framkom kategorierna Självständighet, Meningslöshet och Trygghet. Slutsatser som kunde dras från resultatet var att några deltagare inte visste riktigt vad de kunde förvänta sig inför arbetsterapi medan andra väntade sig att bli mer självständiga inom ADL eller att få handarbeta. Deltagarna upplevde relationen med arbetsterapeuten var avgörande för hur de upplevde arbetsterapin. Att ha fått en förklaring på vad arbetsterapi innebär och hur den kan hjälpa deltagaren upplevdes vara viktigt för att kunna vara delaktig i arbetsterapin och se mening i behandlingen. Deltagarna tyckte att de blivit mer självständiga efter arbetsterapin och kände sig tryggare men några saknade en förklaring om vad arbetsterapi är.

Abstrakt I Sverige lever cirka 15000 personer med kolostomi. Att få en kolostomi innebär en kroppslig och psykisk förändring och kan helt förändra livssituationen. Orsaken kan vara cancer eller annan benign sjukdom. Problematik med placering av kolostomi kan ge komplikationer och information och stöd är av stor vikt till hur bra kolostomipatienterna anpassar sig till sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med kolostomi. Metoden som har använts är systematisk litteraturstudie och den omfattade 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. Resultatet från artiklarna utkristalliserades i tre olika kategorier med titlarna: Det sociala och aktiva livet, att leva med sin kolostomi, jämförelser mellan olika grupper. Dessa belyser hur det är att leva med en kolostomi utifrån olika faktorer och möjligheter. Resultatet visade även att psykiska och fysiska problem var vanliga såsom depression, ensamhet, problem med sexualitet samt problem i arbetslivet. Det visade även att det fanns vissa skillnader i livskvalitén mellan olika grupper av kolostomipatienter. I slutsatsen av resultatet framkom det att många patienter behöver mer stöd och hjälp med det psykiska efter en stomioperation för att kunna hantera sin stomi och på så vis underlätta acceptansen.