<p>Intensivvårdssjuksköterskans (IVA-sjuksköterskan) arbete på en intensivvårdsavdelning (IVA) består definitionsmässigt av bedömning, monitorering, behandling och vård av patienter med potentiell, reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Arbetet innebär snabba beslut och varierande arbetsbelastning som i sin tur kan leda till stress. Syftet var att belysa orsaker till stress hos IVA-sjuksköterskan samt hur IVA-sjuksköterskan upplever stress i sitt arbete på IVA. Litteraturstudie har använts som metod för att besvara syftet. Litteratursökningen resulterade i sexton artiklar, vilka har granskats avseende vetenskaplighet och relevans för studiens syfte. Resultatet visar att stress uppkommer vid olika situationer relaterat till organisationsperspektiv, relationsperspektiv och värderingsperspektiv. De tydligaste resultaten som framkommer är brist på stöd organisatoriskt sett. Om stödet i organisationen inte fungerar uppstår en stor känsla av stress. Även komplexiteten i arbetet, minskade resurser samt arbetslagets samarbete har en stor inverkan. Relationerna mellan sjuksköterska och läkare, anhöriga och patienter, är ytterligare en bidragande orsak. Förväntningar och krav från sjuksköterskan själv och andra yrkesgrupper, att vårda döende patienter samt värderingar kring organdonation är också orsaker till upplevd stress. Författarna anser att om arbetsplatsen arbetar utifrån krav-kontrollmodellen kan stress minskas.</p>

<p>Traumatisk händelse benämns som något som ligger utanför den normala erfarenheten och som skulle ge upphov till omfattande lidande hos så gott som alla människor. Antalet traumatiska händelser såsom naturkatastrofer och terroristattacker har ökat kraftigt. Sjukvårdspersonal förväntas vid en traumatisk händelse att ta på sig en ansvarsroll och hjälpa dem som drabbats. Få undersökningar har gjorts av upplevelsen av detta arbete. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonals upplevelser i samband med traumatisk händelse i arbetet. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, en sammanfattning av redan existerande kunskap. Studien grundades på tio artiklar som granskats, analyserats och bearbetats. Resultatet bestod av fem huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorin Samhörighet yttrade sig som underkategorierna samhörighet mellan arbetskamrater och samhörighet till de drabbade. Huvudkategorin Organisation representerades av underkategorierna bristande och god organisation. Huvudkategorin Otillräcklighet utgjordes av underkategorierna maktlöshet, brist på erfarenhet och dålig förberedelse. Huvudkategorin Yrkestillfredsställelse omfattade uppskattning, känslan av att kunna göra något och meningsfullhet. Huvudkategorin Livets och människors betydelse berörde en förändrad syn på livet och döden samt upplevelsen av hur skört livet kan vara.</p>

<p>Jag har i detta arbetet undersökt hur man på fritidshem i Umeå använder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har också tagit reda på när naturen används och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man är ute i förhållande till var fritidshemmen är belägna samt om naturanvändandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att få reda på detta har jag använt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen använder naturen för rekreation, i inlärningssyfte samt för att ge barnen utevana. Naturen används under hela året, men något mer på sommarhalvåret än vinterhalvåret. Dessutom blir det mer naturanvändning under loven än under resten av läsåret. De hinder som finns är i första hand att barnen har undermålig utrustning. Därtill kan väder, barngruppen, avstånd till natur samt personal ses som hinder. Det finns skillnader mellan centralt belägna och perifera skolor. Dessa skillnader är dock mindre på loven. Svaret på huruvida naturverksamheterna svarar mot uppgifterna fritidshemmet har är att det uppfylls på ett tillfredställande sätt. En slutsats som kan dras är att fritidspedagogerna uppfyller sina uppgifter i fritidshemmet när de är ute i naturen med barnen.</p>

<p>Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap.</p><p>Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma.</p><p>Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.</p><p>Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns. Mammor upplevde även svårigheter med att kombinera arbetsliv med familjeliv. Resultatet visade även att många av mammorna saknade ett socialt nätverk och stödet från BVC visade sig vara stort.</p><p>Slutsats: Mödrar har olika behov av stöd och bekräftelse. Som distriktssköterska är det en utmaning att svara upp till detta.</p>

<p>Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap. Av möjligheterna visade sig utbildning samt kompetens ha störst betydelse för sjuksköterskan som ledare. Genom ökad kunskap om övrig vårdpersonals professioner samt om sjuksköterskans egen roll och ansvarsområde i organisationen kan ledarskapet stärkas. Även utbildningsmöjligheter inom ledarskap och kontakt med en mentor efterfrågas av dagens sjuksköterskor. Fortsatt diskussion kring ökat utrymme för ledarskapskurser i sjuksköterskeprogrammet är därför nödvändig. Sjuksköterskor behöver stöd och handledning från en mentor. Vidare forskning om hur sjuksköterskor upplever sin ledarskapsroll, vilket stöd och utbildning som behövs är önskvärt. Sjuksköterskeyrket är en kvinnodominerad profession och därför vore det intressant att undersöka kvinnligt ledarskap och hur det påverkar sättet att bedriva ledarskap hos sjuksköterskor i olika organisationer och länder.</p>

Bakgrund: Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom att mammorna hade höga förväntningar på sig själva men också från omgivningen. När de inte kunde leva upp till allas förväntningar upplevde de sig som ”dåliga mammor”. Kvinnorna upplevde ofta ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Ett flertal kvinnor hade tankar på självmord och kände det som en sista utväg. Slutsats: De plikter, krav och ansvar som följer med att bli mamma kan vara en bidragande orsak till att vissa kvinnor drabbas av förlossningsdepression. Som nybliven mamma finns det stora förväntningar. Att bli mamma är en av de största förändringarna i livet och förlossningsdepression kan vara en reaktion på detta.

Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap. Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma. Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns. Mammor upplevde även svårigheter med att kombinera arbetsliv med familjeliv. Resultatet visade även att många av mammorna saknade ett socialt nätverk och stödet från BVC visade sig vara stort. Slutsats: Mödrar har olika behov av stöd och bekräftelse. Som distriktssköterska är det en utmaning att svara upp till detta.

Bakgrund:Efter mastektomi upplever kvinnor inte bara att deras kropp förändras men även deras kvinnlighet och sexualitet. Detta påverkar identitetskänslan och i sin tur hennes vardag, sociala relationer och roll i samhället. Inom sjukvården finns svårigheter med att uppmärksamma och behandla dessa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter mastektomi upplevde kvinnor förlust och saknad av bröstet/brösten och att en del av deras identitet har tagits bort. Många upplevde sin kropp som grotesk och vanställd och hade svårt att acceptera sin kropp. Intimiteten och relationen till andra människor påverkades både positivt och negativt. Oro inför partnerns reaktion ledde till försämrad sexuell hälsa. Kvinnor som fick stöd av sin omgivning upplevde att det underlättade bearbetningen av situationen. Många upplevde lättnad då hotet om bröstcancer inte fanns kvar, detta var vanligast förekommande efter förebyggande mastektomi. Konklusion: Kvinnors upplevelser efter mastektomi kan vara så väl positiva som negativa. Därför är det viktigt att sjuksköterskan utgår ifrån en individanpassad omvårdnad. Ett stort problem är att sexualitet och intimitet förbises inom vården, vidare forskning om hur detta kan förbättras är nödvändigt.

BAKGRUND: Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur patienter uppfattar deras bemötande. SYFTE: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus. METOD: Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats. RESULTAT: Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar patienters förtroende för sjuksköterskor. KONKLUSION: Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet. / BACKGROUND: Being a nurse requires medical knowledge as well as knowledge about nursing science. Nursing is among other things about how to respond to patients in a proper manner to avoid unnecessary suffering in the care. For nurses to be able to respond to patients in a way that the patients experience as good the nurses have to know how the patients experience the approach. AIM: To illustrate how the patients who are receiving hospital treatment experience the care of nurses. METHOD: Literature overview as described by Friberg (2006), where 14 articles were analyzed. RESULT: The result is divided into five themes: The importance of the encounter for patients, The significance of humor, Patients´ need for communication and information, The need for acknowledgement/confirmation, and Factors that affect patients trust in nurses. CONCLUSION: The result shows how patients experience the nursing situation and what their notion of a good approach is. The result can be used as evidence of the importance of the quality of the nursing and is urgent knowledge to nurses who daily meet patients at work. The knowledge that the study has contributed with can be used to improve the care relationship between patients and nurses in practice.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats. Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen. Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare. Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.