• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5603
  • 34
  • Tagged with
  • 5637
  • 3124
  • 2935
  • 1737
  • 929
  • 860
  • 773
  • 688
  • 688
  • 599
  • 595
  • 587
  • 521
  • 519
  • 474
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
561

Att ha ett barn inlagt på sjukhus : en litteraturstudie

Collin Andersson, Thérèse, Lundh, Désirée January 2008 (has links)
<p>Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen.</p><p>Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus.</p><p>Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys.</p><p>Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad.</p><p>Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna.</p><p>Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser</p>
562

Patienters upplevelser av att leva med kolostomi

Janson, Sofia January 2008 (has links)
<p>Abstrakt</p><p>I Sverige lever cirka 15000 personer med kolostomi. Att få en kolostomi innebär en kroppslig och psykisk förändring och kan helt förändra livssituationen. Orsaken kan vara cancer eller annan benign sjukdom. Problematik med placering av kolostomi kan ge komplikationer och information och stöd är av stor vikt till hur bra kolostomipatienterna anpassar sig till sin situation.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med kolostomi. Metoden som har använts är systematisk litteraturstudie och den omfattade 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser.</p><p>Resultatet från artiklarna utkristalliserades i tre olika kategorier med titlarna: Det sociala och aktiva livet, att leva med sin kolostomi, jämförelser mellan olika grupper. Dessa belyser hur det är att leva med en kolostomi utifrån olika faktorer och möjligheter. Resultatet visade även att psykiska och fysiska problem var vanliga såsom depression, ensamhet, problem med sexualitet samt problem i arbetslivet. Det visade även att det fanns vissa skillnader i livskvalitén mellan olika grupper av kolostomipatienter. I slutsatsen av resultatet framkom det att många patienter behöver mer stöd och hjälp med det psykiska efter en stomioperation för att kunna hantera sin stomi och på så vis underlätta acceptansen.</p>
563

Livskvalitet vid systemisk lupus erythematosus (SLE)

Victorin, Sofia January 2008 (has links)
No description available.
564

Upplevelser av att vårda barn i livets slutskede; ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bengtsson, Erika, Fahlén, Elin January 2008 (has links)
<p><strong>Bakgrund: </strong>Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. <strong>Syfte: </strong>Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. <strong>Metod: </strong>Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav. Sjuksköterskorna kände att de saknade kunskap och erfarenhet av att ge palliation till barn i livets slutskede och stöd till deras familj och önskade därav att få mer stöd från kollegor, utbildning och handledning i deras arbete. Sjuksköterskorna upplevde ändå känslor av meningsfullhet i sitt arbete då de kände att de gav något unikt. <strong>Diskussion: </strong>Sårbarheten utgjorde en svaghet hos de sjuksköterskor som inte kunde hantera svåra känslor eller följde deras eget samvete. Samtidigt ansågs sjuksköterskornas sårbarhet vara en styrka då de i sitt moraliska ansvar öppnade upp och svarade an barnet och familjens behov. <strong>Konklusion: </strong>Sjuksköterskor behöver fördjupade kunskaper för att klara av att vårda barn i livets slut. Detta för att minska en känsla av otillräcklighet och ensamhet.</p>
565

Patienters upplevelser i samband medpercutan transluminal coronar angiografi(PTCA)

Arvidsson Hellström, Annelie Sofie January 2008 (has links)
<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Inledning:</strong> PTCA är ett kirurgiskt ingrepp och betyder perkutan transluminal koronar angioplastik, denna metod används för att vidga förträngningar i hjärtats kranskärl.<strong>Syftet:</strong> Var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet, samt behov av stöd i samband med PTCA. Våra frågeställningar var hur patienten upplevde tiden före och efter PTCA, hur patienternas livskvalitet påverkades samt vilket behov av stöd och omvårdnad patienterna hade i samband med ingreppet?<strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie som baserades på 17 artiklar.<strong>Resultat:</strong> Presenteras i två huvudkategorier, patienters upplevelser före samt efter ett PTCA ingrepp. Kategorierna innefattar underkategorier vilka var: känslor, copingstrategier, livskvalitet, genusperspektiv, information/stöd. Resultatet visade att större delen av patienterna kände oro och ångest både före och efter ingreppet. Kvinnor kände i större utsträckning mer oro och ångest än män. För att hantera situationen använde patienterna olika copingmekanismer, vissa tog tag i problemet och accepterade sin sjukdom medan andra sköt bort problemen och låtsades att de inte fanns. De flesta patienterna uppgav att de fått god information både innan och efter ingreppet, dock hade patienterna åsikter om hur informationen kunde förbättras. <strong>Slutsats: </strong>Resultatet visade på brister i eftervården av PTCA patienter. Genom att förbättra eftervården av denna patientgrupp kan troligen deras psykiska- samt fysiska livskvalitet förbättras.</p>
566

Ungdomars upplevelser av att vara överviktig.

Perman, Björn, Aspholm, Krister January 2009 (has links)
<p>Övervikt är ett problem som ökar i världen. Det ökar riskerna för flertalet sjukdomar. Det finns ett samband mellan övervikt och dålig självkänsla. Syftet med denna litterturstudie var att belysa ungdomars upplevelser av övervikt. Studiens metod var en litteraturstudie. Den utfördes genom att systematiskt söka, kritiskt granska och samanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. För att få relevant litteratur begränsades sökningen till studier som var gjorda på ungomar, publicerade efter 1998 och att de skulle vara skrivna på engelska. Studien baserades på tio stycken kvalitativa och fem stycken kvantitativa studier. Studien visade att ungdomar kände en psykologisk stress över sin övervikt, med skuldkänslor och minskad självkänsla. De kände en begränsning att delta i skolgymnastiken och upplevde att andra tittade på dem på ett dömande sätt. I de fall där ungdomarna klarade att gå ner i vikt eller att motionera upplevde de en stor belåtenhet. Ungdomarna behövde stöd och uppmuntran från sin omgivning och sjukvården för att uppnå de resultat som de önskade. </p>
567

Sjuksköterskans förhållningssätt till patienter med självskadebeteende

Gunhardsén, Sarah, Anderson, Sara January 2009 (has links)
<p><p>Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier. RESULTAT: Faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende visade sig vara organisation, utbildning, kunskap, personliga egenskaper, förutfattade meningar och emotioner hos sjuksköterskan som kom att influera omvårdnaden negativt. DISKUSSION: En tolkning var att brist på organisation, kunskap och utbildning skapade emotioner hos sjuksköterskan som resulterade i negativa fördomar, attityder och uppfattningar. Det belyste vikten av att arbeta fram en vårdkultur där goda kunskaper, humanitära värderingar och att empatiska förhållningssätt fanns hos personalen. Att redan i sjuksköterskeutbildningen arbeta med problembaserande patientfall skulle kunna ge en närmare förståelse av verkligheten i den kommande professionen och därmed förebygga negativa attityder.</p></p>
568

Upplevelser av mötet i palliativ omvårdnad

Karlsson, Sofie, Nilsson, Charlott, Svensson, Monica January 2008 (has links)
<p>Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan är ytterst väsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vården så tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vården samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framträder. Metoden som vi använde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stämde överens med syfte och frågeställningar användes. Resultatet visar att god kommunikation är en förutsättning för en god relation och i denna relation kan patienten få stöd och känna tillit. Mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen inom området kommunikation med palliativa patienter är önskvärt då sjuksköterskor möter palliativa patienter inom sjuksköterskans olika yrkesområden.</p>
569

När cancer återkommer – Patienters upplevelser av recidiverande cancersjukdom

Elek, Josefine, Peña, Susanna January 2008 (has links)
<p>Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patienter</p><p>med denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det är</p><p>ingen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbas</p><p>av ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var att</p><p>belysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studien</p><p>utfördes som en litteraturstudie med induktiv metod där</p><p>fakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionella</p><p>upplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samt</p><p>upplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfynden</p><p>i studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivet</p><p>som mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen. Många</p><p>patienter upplevde även att hälso- och sjukvården förändrades</p><p>till det sämre efter att de drabbats av recidiverande cancer,</p><p>detta visade sig bland annat i ett sämre bemötande från</p><p>hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta uppenbarades i form</p><p>av en mer formell attityd från personalen, de tog även mycket</p><p>för givet och frågade inte längre hur patienten förhöll sig</p><p>till sin sjukdom. En del patienter uppgav en rädsla av att vara</p><p>en börda för sina anhöriga, de upplevde även oro inför framtiden</p><p>då denna var mycket oviss.</p><p>Det är av stor vikt att sjuksköterskan tar patienten och</p><p>hans/hennes upplevelser på största allvar, detta för att uppnå</p><p>en optimal omvårdnad. Recidiverande cancer måste uppmärksammas</p><p>mer och vården måste förbättras kring dessa</p><p>patienter för att de ska kunna bibehålla livskvalitet och återvinna</p><p>hälsa.</p>
570

Patienters upplevelser av att leva med en implanterbar hjärtdefibrillator (ICD)

Wiberg, Birgitta January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning Livshotande kammararytmier drabbar flera tusen personer i </p><p>Sverige varje år varav många med dödlig utgång. De som räddas till livet löper risk att drabbas av en ny arytmi inom något år. Den behandlingsmetod som visat sig överlägsen när det gäller minskad dödlighet är inopererande av en implanterbar hjärtdefibrillator, även kallad ICD, i kombination med antiarytmiska läkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en ICD. Resultatet visade att alla ICD bärare upplevde förändringar i livssituationen. Rädsla, oro och svårigheter att anpassa sig till den förändrade livssituationen var vanligt. Livs kvalitén kan också försämras på grund av undvikande av aktiviteter, objekt och vissa platser för att inte ”trigga” ICD:n till att avge en chock. Första året var osäkerheten stor men därefter upplevdes livskvaliteten som ”rimligt bra”. Resultaten visade också att ICD bärare inte får det stöd de behöver från vårdpersonal. De korta vård tiderna i samband med ingreppet är inte tillräckligt för att informera patienterna. Informationen upplevdes också vara mest inriktad på apparatens tekniska funktion. Mer forskning behövs för att ut- veckla olika informationsprogram som utgår från patienternas behov och där även anhöriga inkluderas</p>

Page generated in 0.0442 seconds