Sammanfattning  Bakgrund: Hiv anses vara ett av världens största folkhälsoproblem, år 2017 uppgav Världshälsoorganisationen att ungefär 37 miljoner människor världen över lever med Hiv. I Sverige lever cirka 6500 människor med Hiv och varje år rapporteras mellan 400–500 nya fall av Hiv i Sverige. Trots god kunskap om Hiv framkommer fortfarande fördomar, rädsla och en negativ attityd mot personer med Hiv inom vården. Förståelsen för en individs vardagsliv är en viktig grund för sjuksköterskans arbete eftersom förståelsen styr de åtgärder sjuksköterskan kan sätta in för att underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. En bättre förståelse för en individs vardag kan även förbättra vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten samt kan öka förutsättningen för personens delaktighet i sin egen vård. Syfte: Att beskriva hur personer med Hiv upplever hälsa i vardagslivet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 12 kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet visar att personer med Hiv upplever svårigheter rörande medicinering, stigmatisering och diskriminering som hinder till hälsa i vardagslivet medan socialt stöd från familj, vänner, tro och vårdpersonal kan underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. Slutsats: Personer med Hiv upplever svårigheter rörande medicinering, stigmatisering och diskriminering som hinder till hälsa i vardagslivet medan socialt stöd från familj, vänner, tro och vårdpersonal kan underlätta upplevelsen av hälsa i vardagslivet. Det är av vikt att förstå hur individen upplever sitt vardagsliv och vad som påverkar upplevelsen av vardagslivet, detta då vardagslivet måste fungera för att en individ ska känna hälsa. Nyckelord: Hiv, Hälsa, Upplevelser, Vardagsliv. / Abstract Background: HIV is one of the world's largest public health problems, in 2017 the World Health Organization stated that about 37 million people worldwide are living with HIV. In Sweden, approximately 6,500 people are living with HIV and every year between 400-500 new cases of HIV are reported in Sweden. Despite good knowledge of HIV does prejudices, fears and a negative attitude towards people with HIV still exists within the healthcare sector. The understanding of an individual's everyday life is an important basis for the nurse's work because the understanding controls the actions the nurse can insert to ease the experience of health in everyday life. A better understanding of an individual's everyday life can also improve the relationship between the nurse and the patient and can facilitate the person's participation in their own care. Purpose: Describe how people with HIV experience health in their everyday life. Method: A literature review with descriptive design based on 12 qualitative articles. Findings: The result indicate that people with HIV experience difficulties regarding medication, stigmatization and discrimination as obstacles to health in their everyday life. While social support from family, friends, faith and healthcare staff can facilitate the experience of health in everyday life. Conclusion: People with HIV experience difficulties regarding medication, stigmatization and discrimination as obstacles to health in everyday life while social support from family, friends, faith and healthcare staff can facilitate the experience of health in everyday life. It is important to understand how the individual experiences his everyday life and what influences the experience of everyday life, this because an individual’s everyday life has to work in order for them to experience health. Keyword: Everyday life, Experience, Health, HIV.

Bakgrund: Internetanvändningen har expanderat snabbt och har utifrån ett omvårdnadsperspektiv skapat stora förändringar för såväl sjukvårdspersonal som patienter. IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gjort det möjligt att få vård och stöd på distans även för patienter med stort behov av omvårdnad. Digitaliseringen av vården som ökar kan komma att kräva mer utav patienterna. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva möjligheter och begränsningar med distansvård utifrån ett patientperspektiv. Metod: Beskrivande litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. Totalt användes 14 artiklar i arbetet. Databasen Cinahl har använts för att söka fram samtliga artiklar. Resultat: Patienter upplever både möjligheter och begränsningar med distansvård. Den största möjligheten patienterna upplevde var tillgängligheten till sjukvården. Tillgängligheten ledde till en ökad känsla av trygghet hos patienterna samt att de sparade tid och pengar genom att slippa resa till sjukvården. Det som patienterna upplevde som de största begränsningarna var handhavandet av tekniken och rädslan över att förlora det fysiska mötet med sjukvårdspersonalen. Slutsats: Patienternas upplevelser av distansvård varierade mellan patientgrupperna. Att som sjukvårdspersonal bli varse om patienternas upplevelser kan hjälpa dem i steget mot utvecklingen av mer individanpassade hjälpmedel. Medvetenheten om patienternas upplevelser kan också hjälpa sjukvårdspersonalen att identifiera potentiella målgrupper för distansvård.

Bakgrund:  Humant immunbristvirus (hiv) är en sjukdom som aldrig läker men med bromsmedicinerna kan livet för de drabbade fortsätta som innan. Sjukdomen har funnits i ca 30 år och fortfarande finns mycket skam och oro kring diagnosen. För att sjuksköterskor ska kunna utföra personcentrerad omvårdnad och ha ett professionellt bemötande är det viktigt att de innehar kunskap och kännedom om hur det är att vara hiv-positiv. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser efter att ha blivit diagnostiserade med hiv. Metod: Litteraturstudien baserades på fyra patografier. Dataanalysen genomfördes utifrån Elo och Kyngäs beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom trehuvudkategorier och niounderkategorier. Personernas upplevelser efter att ha diagnostiserats med hiv var många och var ofta relaterade till varandra. Upplevelsen av hur hiv påverkat livslusten, både positivt och negativt, var ett tydligt genomgående tema. Personerna beskrev även upplevelsen av hur stödet hade stor betydelse för att de skulle kunna leva ett bra liv trots diagnosen samt stigmatiseringen och dess påverkan på bemötandet. Slutsats: Personer som lever med en hiv-diagnos upplevde skam och oro kring sin situation. Bristen på kunskap hos sjuksköterskor ledde till att de blev dåligt bemötta när de sökte vård. Under den tid personerna saknade stöd från närstående och bekanta upplevde de ofta en ökad ångest och nedstämdhet och i vissa fall även depression. Stödet från närstående utgjorde en stor del i att förbättra deras livssituation och hjälpte dom att acceptera sin diagnos.

Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen. Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede.

Bakgrund: Inför en stomioperation behövs stöttning och god information då personer som lever med stomi behöver anpassa kosten till stomi, lära sig stomibandagering och vara uppmärksam på eventuella komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med stomi.  Metod: Litteraturöversikt som bygger på artiklar med kvalitativ design. Elva artiklar blev godkända efter en kvalitetsgranskning för att säkerställa hög kvalité.   Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier.  Förändring i det vardagliga livet med underkategorier med underkategorierna; Inskränkningar i vardagliga praktiska aktiviteter, Positiv och negativ påverkan på det sociala livet och Positiv och negativ påverkan på sexualiteten. Förändrade känslor med underkategorier; Att få en förändrad självkänsla, Rädsla och oro och Att acceptera stomin. Stöd från omgivningen med underkategorier, Att få ett bra bemötande av vårdpersonal, Vikten av att få relevant information och Att få stöd av anhöriga. Slutsats: Att leva med en stomi kan vara en utmaning och leda till en sviktande självkänsla. Det kan också vara en lättnad då personer blir fria från tidigare svåra sjukdomar. Stöd av anhöriga är väsentligt för att bearbeta och acceptera sin stomi. Vårdpersonal bör visa respekt för att varje individs upplevelse av stomi är individuell.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är vanligt förekommande och kan drabba alla nyblivna mödrar med debut cirka fyra veckor postpartum. Trots dess förekomst är många omedvetna om vad det innebär för dem som drabbats. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars upplevelser av lidande i samband med PPD. Metod: En litteraturöversikt utav åtta artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats och som utforskat mödrars upplevelser vid PPD. Artiklar söktes via databaserna Cinahl och PsycINFO. Den teoretiska referensramen som användes för litteraturöversikten var Katie Erikssons teori om lidande. Resultat: Resultatet visade två övergripande kategorier av mödrars upplevelser vid PPD: Djupgående förluster samt Nedåtgående spiral.  Mödrarna upplevde besvikelse när verkligheten visade sig vara annan än förväntat. De upplevde en stor skam vilket resulterade i att de isolerade sig och blev lidande i sin tystnad. Bristande stöd från sin omgivning kunde förvärra mödrarnas känslor av rädsla, sorg och ensamhet. Resultatet visade även besvikelser över bristande information om PPD från sjukvården, vilket satte mödrarna i en situation där de inte förstod att de var sjuka, utan upplevde istället sig själva som misslyckade mödrar. Slutsats: Det är av stor vikt att dessa kvinnor upptäcks i ett tidigt stadie, för att på så vis lindra deras lidande. Genom att erhålla en större förståelse av mödrarnas upplevelser vid PPD kan sjuksköterskan ges möjlighet att i ett tidigt stadie fånga upp nyblivna mödrar med symtom på PPD.   Nyckelord: Lidande, mödrar, postpartumdepression, upplevelser.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Den primära behandlingen för bröstcancer är kirurgi. Ett kirurgiskt ingrepp kan vara en mastektomi vilket innebär att hela bröstet tas bort. Alla kvinnor har en egen livsvärld, därför är alla upplevelser individuella. Syfte: Kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt där resultatet grundades på tio artiklar som var kvalitativa. En induktiv ansats användes. Resultat: Resultatet visar att kvinnor som har genomgått en mastektomi upplever en förändrad kroppsbild vilket resulterat i en dålig självkänsla. Mastektomin ledde till en upplevelse av en förändrad sexualitet, kvinnorna upplevde att kvinnligheten försvann med det borttagna bröstet och intima relationer påverkades. Kvinnorna upplevde även acceptans då sjukdomen försvann med det borttagna bröstet. Slutsats: Resultatet ger kunskap om vad kvinnor upplever efter en mastektomi. Anpassat stöd och förståelse från sjuksköterskor kan förbättra den individuella livskvalitén för kvinnorna.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som för med sig mycket lidande. Ett allvarligt symtom som kan förekomma vid depression är självskadebeteende vilket i uppsatsen klassificeras genom tre kategorier: självmordsbeteende, ohälsosamt beteende och självskadebeteende. Sjuksköterskans har en viktig roll i vårdandet av dessa patienter, vilket enligt tidigare forskning har upplevts som en utmaning för vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med självskadebeteende under en depression. Metod: En studie som är baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys användes i analysen, som utgick ifrån Graneheims och Lundmans kvalitativa analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: upplevelse att förlora sig själv, hopp och förtvivlan i nära relationeroch en känsla av befrielse. Upplevelsen att förlora sig själv var kopplat till kroppsliga förändringar, läkemedelsbiverkningar och en avtagande livslust.Sätt som användes för att dämpa sina tankar ledde ofta till självskadebeteende som att skära sig eller dricka alkohol, men även känslor av hopp upplevdes och kom från stöd av omgivningen. Slutsats: Självskadebeteende under en depression är ett ämnesområde där detfotfarande behövs fortsatt forskning. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktigt roll i vårdmötet med denna sårbara patientgrupp då attityder och bemötande i omhändertagnde visade sig vara en avgörande faktor för att främja hälsa.

Introduction:Among children and parents, the word surgery alone can be experienced as daunting. It may arouse feelings of anxiety, anxiety, anxiety and fear. The worries and anxieties can be reduced if parents and children are allowed to participate in the preoperative preparation. Purpose: The objective was to describe parents' experiences in connection with their child´s surgery and anesthesia. Method: The method was a systematic literature review. The data bases PsycINFO and Cinahl were used to retrieve articles based on parents´experiences and perceptions of their children´s surgery and anesthesia. The final number of articles included was 14 and the study design was both qualitative (n=6) and quantitative (n=8). Results: The results showed that information about the child's surgery and anesthesia could have a calming effect on the parents. It was very important that parents understood and could absorbed the information given. The hardest parts for the parents´ was the child´s anesthesia and that they had to leave the child behind in the operating room. Conclusion and clinicalimplications: Parents whose children are undergoing surgical care have a very great need for information about what will happen to their child. They should be treated in a professional manner as this can have significant impact on how they experience the care given, thus this is important to acknowledge in clinical care.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och som drabbar ca 10% av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär symtom som svåra menstruationssmärtor, dyspareuni och svårigheter att bli gravid. Sjuksköterskan ska informera, stödja och inkludera kvinnorna i sin vård men många kvinnor upplever att sjukvården inte kan hjälpa dem. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios presenteras i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De olika huvudkategorierna är Påverkan på privatliv, Påverkan på socialt liv, Sjukdomsrelaterade besvär och copingstrategier samt Möten med hälso- och sjukvård. Slutsats: Endometrios bidrar till att många kvinnor lever med ett livslidande som rubbar deras välbefinnande och livsvärld då de upplever att de inte kan tillfredsställa sina vardagliga behov och upprätthålla sina sociala relationer.