Introduktion: Ätstörning är ett samlingsnamn för flertalet psykiatriska diagnoser som är kopplade till mat, vikt och uppfattningen av sin kropp. Kvinnor är dem som drabbas främst, då de anses utgöra 90% av fallen. Behandlingen består av en teambaserad insats av b.la läkare, psykologer, dietister och fysioterapeuter. Fysioterapeutens roll och behandling utgår från att främja individens självkänsla, hantering av ångest och återskapa en normaliserad kroppsbild med hjälp av fysioterapeutiska behandlingsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeutens upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården, samt eventuella behov av framtida forskning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utformades för att besvara studiens syfte. Tre fysioterapeuter med minst ett år inom ätstörningsvården intervjuades. Författarna tolkade sedan materialet systematiskt utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier: Upplevelser av frustration i arbetet som fysioterapeut, och Samspelet mellan kropp och själ, det fysioterapeutiska perspektivet som bestod av två stycken underkategorier: Fysisk aktivitet i rätt händer samt Balans mellan förbud och uppmuntran till fysisk träning. Ytterligare forskning gällande ätstörningens verkningsmekanismer och fysioterapeutiska behandlingsmetoder var något som önskades av deltagarna. Konklusion: Fysioterapeuterna upplevde frustration i sitt arbete inom ätstörningsvården. De upplevde att fysioterapi kunde ha inverkan på patienter med ätstörning men önskade mer forskning, samt tydligare roll inom ätstörningsvården. Detta för att stärka professionen samt för att kunna erbjuda en så evidensbaserad och god vård som möjligt. Fysioterapeuterna ville belysa det fysioterapeutiska perspektivet och arbetssätt som de ansåg innefattade att återskapa en normaliserad kroppsbild genom individanpassad vård med fokus på samspelet mellan kropp och själ.

Bakgrund: I Sverige finns det runt 130 000 – 150 000 människor som lider av någon form av demensdiagnos. Utifrån den siffran kan slutsatsen dras att det finns minst lika många anhöriga. Anhöriga till en person med demenssjukdom kan drabbas av nedsatt välbefinnande, samt påverkas emotionellt av att ta ansvar över omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med demenssjukdom.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats i en litteraturöversikt som grundar sig på 15 vetenskapliga studier. Resultat: I resultatet identifieras tre huvudkategorier av anhörigas upplevelser vilka var: Väcker känslor, Relationer förändras och Viktigt att hålla sig frisk. Resultatet visade att anhöriga upplevde många negativa känslor i omvårdnadsarbetet. Slutsats: Anhöriga behöver involveras i omvårdnadsarbetet i enlighet med den Familjefokuserade omvårdnadsmodellen för att minska de negativa upplevelserna av att vara anhörig till en person med demenssjukdom.

Bakgrund: År 2017 drabbades 7995 personer av hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige där hjärt-lungräddning (HLR) påbörjades och 1444 personer räddades till livet. Vid ett hjärtstopp förlorar den drabbade medvetandet och saknar livstecken, den vanligaste anledningen är kranskärlssjukdomar. För att undvika bestående hjärnskador behöver hjärtats normala rytm återställas inom några minuter och ett snabbt insättande av åtgärder enligt “kedjan som räddar liv” är av stor betydelse. Hälsa och livskvalitet efter ett hjärtstopp har bedömts vara likvärdig med populationsdata vilket dock skulle kunna bero på brister i de mätinstrument som använts. Även riktlinjer och uppföljning efter ett hjärtstopp har visats vara bristande. Syfte: Syftet var att utforska patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre övergripande teman identifierades: Medvetenhet om en förändrad kropp, Existentiella funderingar och Behov av stöd och kommunikation. Slutsats: Resultatet i studien visade på att tydliga problem och olika former av känslomässig påverkan kunde uppstå efter ett hjärtstopp. Kroppen kunde upplevas förändrad med förlorade kroppsfunktioner och ångest. Patienterna sökte efter mening och sammanhang i det förändrade livet och de kunde värdera livet på ett annat sätt. Hos vissa patienter fanns en brist i stöd från sjukvården vilket kunde ge känslor av ensamhet.

Bakgrund: Antalet personer med stomi har ökat. Tarmstomi innefattar ileostomi och kolostomi. Vid tarmstomi skapas en öppning i buken och en del av tarmen sys upp utvärtes på huden. Avföring och gasbildning avlägsnas därmed från kroppen via öppningen i buken. Att erhålla en tarmstomi medför en förändrad kroppsfunktion och därmed en förändring i vardagen, upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelse av att leva med en tarmstomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Forsberg och Wengströms granskningsmall för kvalitativa artiklar. Dataanalysen är baserad på Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: en förändrad kropp, stomins påverkan på det sociala livet och att anpassa sig till en ny livssituation. I resultatet framkom det att leva med en tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera. Upplevelsen kan vara att personerna har svårt att acceptera den nya livssituationen och anpassa sig till en förändrad kropp medan andra upplevde tarmstomin som en befrielse och var tacksamma över förändringen.

Bakgrund: Multipel Skleros är en långvarig sjukdom och drabbar vanligen kvinnor i 30-års åldern. Fler kvinnor än män får diagnosen och orsaken till sjukdomen är ännu inte klarlagd. Multipel Skleros kännetecknas av demyelinisering. Symtomen för sjukdomen är individuella och kan även förändras med tiden.   Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors livsvärld påverkas av att leva med Multipel Skleros. Metod: Studien fokuserar på upplevelser och är därför en kvalitativ studie. Urvalet till studien skedde med hjälp av olika inklusions- och exklusionskriterier. Totalt analyserades fem självbiografier skrivna av kvinnor. Manifest innehållsanalys användes för att analysera innehållet.  Resultat: Symtomen påverkar vardagen olika för kvinnorna men gemensamt är att tröttheten är det dominerande symtomet. Många kvinnor blev tvungna att börja använda någon form av hjälpmedel runt 30-års åldern med anledning att sjukdomen utvecklades i negativ riktning. Efter många år lärde kvinnorna sig att hantera sjukdomen och slutade förneka diagnosen och istället accepterade den. Slutsats: Patienter med Multipel Skleros behöver få tillgång till mer information om trötthet relaterad till sjukdomen. Mycket energi gick till att vara orolig istället för att få en förklaring från början. En stor omställning var att inse att det krävs mycket hjälp från omgivningen för att klara av livet.

Hemsjukvård innebär vård som ges i patientens hem och omfattar medicinska insatser, rehabilitering, habilitering och omvårdnad. Vården genomförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller av annan vårdpersonal som har blivit delegerad att utföra en särskild medicinsk uppgift. Många av sjuksköterskans arbetsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal. Ett behov har identifierats av att beskriva distriktssköterskors upplevelser av delegeringsarbetet och vad som kan påverka patientsäkerheten. Det är viktigt att belysa det här området för att få en ökad förståelse för distriktssköterskans ansvar och arbete med att säkerställa att patienter får en god och säker vård. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att delegera medicinska uppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården, med patientsäkerheten i fokus. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats gjordes. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex distriktssköterskor och tre sjuksköterskor med delegeringsansvar inom den kommunala vården. För bearbetning av utvunnen data gjordes en innehållsanalys. Målet var att beskriva alla aspekter av innehållet som var relaterat till studiens syfte. Analysen resulterade i tio underkategorier och tre kategorier, Distriktssköterskans upplevelser av hur omvårdnadspersonalens attityd och kompetens påverkar patientsäkerheten, Distriktssköterskans upplevelser av delegeringsprocessens påverkan på patientsäkerheten och Distriktssköterskans upplevelser av verksamhetens påverkan på patientsäkerheten. Studiens resultat visar att distriktsköterskor anser att det måste få ta tid att förbereda omvårdnadspersonal inför delegeringar, men att den tiden tyvärr ofta saknas. Det som uppfattas problematiskt är en hög personalomsättning bland omvårdnadspersonalen, då det leder till förlorad kompetens. Det finns tankar om att det går att göra delegeringar patientsäkra om det finns en välfungerande delegeringsprocess, men akuta delegeringar och delegeringar som delas ut för att lösa personalbrist upplevs inte vara patientsäkra. Det krävs mer tid och resurser för att göra delegeringar patientsäkra. Både den delegerande distriktssköterskan och delegerad omvårdnadspersonal ska känna sig trygga och de medicinska arbetsuppgifterna ska kunna utföras med en hög säkerhet för patienterna.

No description available.

BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar på relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör även för föräldrars möjlighet att påverka förskolans verksamhet. En definition av hur en inskolning kan gå till utifrån två skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tänkande som begränsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi få inblick i föräldrars uppfattningar kring inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med inskolning.MetodSom metod har vi använt oss av en enkät. Studien är kvantitativ med delvis kvalitativ analys i form av en öppen fråga. Undersökningen genomfördes på tre förskolor i Västsverige. Enkäten lämnades ut till 58 föräldrar varav 41 föräldrar besvarade enkäten.ResultatI resultatet redovisas föräldrars upplevelser av inskolning i förskolan. Det framkom att föräldrar efterlyste mer samverkan och möjlighet att påverka upplägget innan inskolningen påbörjades. Föräldrar värdesatte den fysiska kontakten och efterfrågade hembesök och föräldramöte inför inskolning. I en jämförelse mellan två inskolningsmodeller synliggjordes skillnader mellan föräldrars positivt upplevda känslor i påståendefrågorna: jag kunde lita på pedagogerna samt jag kände mig betydelsefull. Utifrån påståendefrågorna bidrar studien till ny forskning som visar att föräldrar som upplevt olika inskolningsmodeller lyfter den föräldraaktiva inskolning som mest fördelaktig ur ett föräldraperspektiv. Vidare ansåg föräldrarna inskolningen som betydelsefull ur ett trygghetsperspektiv för föräldrarna. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Det råder delade meningar om vilken som är den lämpligaste löneformen inom Byggbranschen. De två huvudaktörerna i denna studie innefattar Byggnads som är byggarbetarnas fackliga förbund och Sveriges Byggindustrier (BI) som är byggföretagens bransch- ocharbetsgivarorganisation. Dessa företräder två olika ståndpunkter. Byggnads vill att arbetstagarna ska arbeta under en prestationslön medan BI vill att det ska finnas en valbarhet av löneform.Syfte: Vi avser att skapa oss en förståelse för hur BI, Byggnads och arbetsgivarna argumenterar för sina uppfattningar kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser även att skapa oss en förståelse för huruvida dessa uppfattningar eventuellt påverkar synen på arbetsmiljö och kvalité.Vi vill också skapa oss en förståelse för arbetstagarnas upplevelser kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser även att skapa oss en förståelse för huruvida dessa upplevelser eventuellt påverkar synen på arbetsmiljö och kvalité.Metod: Vi har valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt med hjälp av intervjuer, där vi försöker förstå problematiken genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.Resultat: Byggnads och större delen av arbetstagarna menade att prestationslönen var den löneform som skulle råda då arbetstagarna kunde påverka sin egen lön, bidra till löneutvecklingen och förbättrade arbetsmiljön samt kvalitén. I vår studie kunde vi se att en annan del av arbetstagarnas upplevelser var att tidlönen påverkade arbetsmiljön positivt då de upplevde en större möjlighet att påverka sin egen arbetetssituation, samt mindre stress och risker. De ansåg också att kvalitén gynnades då man fick mer tid till utförandet. BI och arbetsgivarnas uppfattning kring löneformerna i vår studie var att tidlön var bättre än prestationslön då det ledde till bättre arbetsmiljö och kvalité. De menade att stressen under prestationslönen kunde leda till att man valde bort kvalité i förhoppning av att tjäna mer pengar. I vår studie kunde vi genom Foucaults maktperspektiv se att parternas argumentationer präglades av en relationell maktsituation där makten inte är beständig. Makten som vi ser gällande lönefrågan ligger till stor del hos Byggnads men kan lika gärna, genom omförhandlingar, övertas av arbetsgivarna. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund. Tidigare forskning visar att andelen äldre personer över 65 år ökar. Denna ökning resulterar i ett större antal äldre på akutmottagningarna som inte är anpassade för äldre patienter med mer komplexa vårdbehov. Väntetiderna för äldre patienter blir långa och på grund av bristande vårdåtgärder så riskerar de att drabbas av vårdskador som dehydrering, överfylld urinblåsa och fall. Syfte. Syftet var att beskriva de äldre patienternas upplevelser av att besöka akutmottagningen. Metod. Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på elva stycken vetenskapliga artiklar. Resultat. I resulatet framkommer att de äldre patienterna har både positiva och negativa upplevelser av att vistats på akutmottagningen. Resultatet presenteras i sex kategorier, vilka är Trygghet, Bekräftelse, Förståelse, Kommunikation, Väntetid och Fysiskt obehag. Slutsats. Resultatet ger en fördjupad kunskap till akutsjuksköterskan i mötet med äldre patienter. Kunskapen kan bidra till att identifiera förbättringsåtgärder vid omhändertagandet av de äldre och därmed minska risken vårdskador och vårdlidande. Slutsatsen är att omhändertagandet av äldre patienter kan förbättras. Resultatet visar att de äldre vill ha bekräftelse från vårdpersonalen och de vill vara delaktiga i sin vård genom att få information på en nivå så de förstår. Genom tillämpning av personcentrerat förhållningssätt kan delaktighet uppnås och patientens individuella behov kan lättare identifieras vilket bidrar till ett minskat vårdlidande. / Background. Previous research shows that the proportion of older people over the age of 65 increases. This increase results in a larger number of elderly people in the Swedish emergency departments which are not adapted for older patients with more complex care needs. The waiting times for elderly patients are long and due to lack of care measures, the risk is they suffer from injuries such as malnutrition, overflowing bladder and fall. Aim. The purpose was to describe the elderlies` experiences of visiting the emergency department. Method. The present study is a systematic review of literature based on eleven scientific articles. Result. The result shows that the elderly patients have both positive and negative experiences of staying at the emergency department. The results are presented in six categories, which are Safety, Confirmation, Understanding, Communication, Waiting, and Physical Discomfort. Conclusion. The result provides in-depth knowledge to the emergency nurse in meeting with older patients. Knowledge can contribute to identifying improvement measures in the care of the elderly, thereby reducing the risk of healthcare injuries and suffering. The conclusion is that the care of older patients can be improved. The result shows that the elderly wants confirmation from the nursing staff and they also want to be involved in thir care by getting information in a level that they can understand. Through the application of a person-centered approach, participation can be achieved and the patient's individual needs can be more easy to identify, which contributes to reduced suffering for elderly patients.