En livshotande hjärtrytmrubbning kan inom ett par minuter leda till hjärtstopp. Patienter med en ökad risk för detta kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD), som kan bryta dessa tillstånd och är en livräddande behandling. Att leva med en ICD kan innebära en del begränsningar i det fortsatta dagliga livet vilket kan innefatta livsstilsförändringar för dessa patienter. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av att erhålla samt leva med en implanterbar defibrillator (ICD). En litteraturstudie av tidigare gjorda undersökningar har genomförts för att besvara syftet. Datainsamlingen av studierna har gjorts i databaserna Cinahl Complete och PubMed och har kvalitetsgranskats av författarna. En integrerad analys genomfördes och fyra huvudteman togs fram och presenteras i resultatet. Resultatet visar att kunskap hos patienter är viktigt för en bra livskvalitet. För detta krävs god information från vårdpersonalen vilken i många fall anses otillräcklig. Patienterna tvingas göra förändringar i det dagliga livet och för många innebär detta en social isolering. Detta på grund av att de slutar utföra många av tidigare aktiviteter på grund av rädsla för att det ska framkalla ett elektriskt tillslag. Generellt framkommer det att ICD bärare är nöjda och tacksamma över att de fått erhålla enheten men att det finns en hög förekomst av rädsla och ångest i deras fortsatta liv. En satsning på personcentrerad information av sakkunniga sjuksköterskor skulle kunna öka dessa patienters psykiska välmående.

Bakgrund:Amning är ett omtalat och hett ämne i dagens samhälle. Många har åsikter om och erfarenheter av fenomenet och delger dem gärna, oavsett om delgivning efterfrågas eller inte. Forskning visar att barnmorskor ställs inför stora utmaningar i sin stödjande roll till ammande kvinnor. Amningsfrekvensen i Sverige ses minska, trots dess positiva hälsoeffekter för både kvinna och barn. Forskning visar på orsaker såsom bristande kunskap och stöd från vårdpersonal samt påverkan från omgivningen.Eftersom omgivningen tycks påverka den ammande kvinnan vill författarna vidare undersöka hur kvinnorna upplever de anhörigas inverkan på amning. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser av anhörigas inverkan på amning. Metod:Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. 12 bloggar hittades under datainsamlingen vilka låg till grund för analysen. Resultat:Analysen resulterade i ett tema:Anhörigas inverkan på amning kan leda till både positiva och negativa upplevelser hos kvinnorna. Framträdande i resultatet var partnernspositivainverkan på amningen. Konklusion:Kvinnorna upplever anhörigas inverkan på amning som både positiv och negativ. Kvinnor som upplevdeett gott partnerstöd upplevde amningen mer positiv och uttryckte i högre grad att de ammade längre.

<p>Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning. Tre kvinnor och två män intervjuades. Analysen gjordes genom en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet påvisade att det fanns vissa likheter och skillnader i kvinnornas och männens upplevelser men inga anmärkningsvärda variationer vilket gjorde det svårt att dra några generella slutsatser. Framtidsperspektivet framkom som en viktig del, vilket borde lyftas fram för vidare studier.</p>

<p>Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare och elever upplever teknikämnet och teknikundervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av densamma.</p><p>En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt medverkade fyra lärare som undervisar i teknikämnet på högstadiet samt sju elever som går på högstadiet.</p><p>Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till teknikämnets funktion i skolan. Däremot upplever de att teknikämnet får för litet utrymme.</p><p>Beträffande lärares och elevers upplevelser av teknikundervisningen visar resultatet att lärarna bedriver en varierad teknikundervisning från teknikämnets olika kunskapsområden. Både lärarna och eleverna ansåg att lärarrollen är viktig för undervisningen.</p><p>Resultatet visar också att tre av fyra lärare upplever att tekniken är ett ämne där praktik och teori är integrerat medan samtliga elever anser att teknik är ett ämne där de får arbeta mycket praktiskt. Elevernas upplevelser av teknikundervisningen är väldigt positiva och de anser att teknikundervisningen är rolig.</p>

<p>Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; <em>Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom </em>och<em> Skam och skuld</em>. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs. </p>

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. <strong>Syfte:</strong> Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. <strong>Resultat:</strong> I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen. Huvudfynden i resultatet berörde patienters upplevelser av obehag eller välbefinnande, overkliga upplevelser och kaos, kamp- eller flyktkänslor, att vilja förstå och försöka få kontroll, skam och skuld samt lättnad och lärdom. Resultatet visade även patienternas behov av en bra omgivande miljö, närhet och kommunikation samt bearbetning. Dessa upplevelser och behov presenterades i form av nio subkategorier. <strong>Slutsats:</strong> Patienterna upplevde övervägande den akuta konfusionen som obehaglig och plågsam. I resultatet framkom att patienterna upplevde behov av omvårdnad och stöd både under och efter en akut konfusionsperiod. För att kunna ge omvårdnad och stöd utifrån patienternas verkliga behov bör vårdpersonalen ta del av patienternas egna upplevelser.</p></p>

<p><strong>Introduktion: </strong>Aquired Immunodefficiency Syndrome (AIDS) upptäcktes för första gången 1981 i Afrika, men existerade troligen redan tidigare.<strong> Bakgrund: </strong>Alla människor har rätt till lika vård på lika villkor och alla patienter ska bemötas med positiva attityder. Negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS kan påverka vårdkvalitén. <strong>Syfte</strong>: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med 15 artiklar publicerade mellan 1995-2010. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. Resultaten har analyserats med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Innehållsanalysen gav fyra kategorier och tolv subkategorier;<strong> </strong><em>upplevelser</em>- ilska/frustration, rädsla, emotionella påfrestningar, positiva upplevelser., <em>attityder-</em> synen på patienter, medkänsla, bemötande, viljan att vårda., <em>relationer-</em> omvårdnadsrelationer, privata relationer., <em>utbildning-</em> behov av utbildning, utbildningens effekt.<strong> Diskussion: </strong>Ett stort behov av utbildning framkom som ett bifynd och utbildning visade sig ha positiva effekter på både upplevelser och attityder<strong>. Slutsats: </strong>För att öka vårdkvalitén för patienterna och trygghetskänslan hos sjuksköterskorna bör det satsas mer på utbildning inom området.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Background: Patients with heart failure is a patient group growing in numbers, the most common treatment focuses on reliving symptoms and the only cure is heart transplantation. <strong>Objective:</strong> Aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with heart failure at his home. <strong>Method:</strong> Qualitative design, with a manifest content analysis. The results are based on 12 scientific articles.  <strong>Results:</strong> Patients with heart failure find that the disease is limited to their daily lives through mental illness and physical symptoms. The short comings of given information to the Patients are a necessary element to include in the planning for Patients future life. The Patients are experiencing that their lives are hanging on a thread as their life is running out, giving anxiety and worries. The need for palliative care is great, but is experienced by patients as containing large gaps. <strong>Discussion:</strong> Heart failure is a hidden disease, where patients with heart failure often feel like a burden on the environment. Dependence on other people gives a feeling of hope and hopelessness. <strong>Conclusion:</strong> information plays a large role in how patients with heart failure are able to live with their everyday lives.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, antalet drabbade har ökat successivt. En livshotande sjukdom upplevdes som psykiskt och fysiskt påfrestande. Sjuksköterskan bör tillgodose den enskilde individens omvårdnadsbehov och så långt som möjligt lindra besvär.<strong> Syfte: </strong>Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer samt deras behov av omvårdnad. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts till ett resultat.<strong> Resultat: </strong>Resultatet presenterades i tre huvudkategorier som berörde upplevelser, hantering och omvårdnad ur ett patientperspektiv. En förändrad kropp medförde känslor av ensamhet och utanförskap. Hantering av situationen gav kvinnorna möjlighet att ta kontroll över livet. Behov från vårdgivare ansågs vara stöd och uppmuntran samt information. <strong>Diskussion: </strong>Sjukdomen förde med sig orkeslöshet och en förändrad självbild som ledde till en förändrad vardag. Behovet av information upplevdes som stort och bristande. <strong>Slutsats: </strong>Kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett stort behov av emotionellt och fysiskt stöd. Många upplevde sig missförstådda och ensamma i sin situation. Att behandla varje individ som unik och subjektifiera samt respektera individens behov och upplevelser ansågs viktiga. Behovet av information om biverkningar och behandling ansågs stort. Samt att få tala med kvinnor i samma situation visade gott resultat i kvinnornas psykiska välbefinnande.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod.</p><p>Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning.</p><p>Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna.</p><p>Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.</p>