<p>Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.</p><p>Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.</p><p>Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.</p><p>Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Bröstcancer är vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år drabbas ca 6300 kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebär det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor säkerhet möta kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Fem olika databaser användes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane. Elva kvalitativa artiklar granskades och analyserades. I resultaten framkom att kvinnorna både hade positiva och negativa upplevelser relaterat till sin vård och att upplevelserna skiljde sig från kvinna till kvinna. Teman skapades genom gemensamma nämnare i de elva granskade artiklarna. Temana fokuserade på upplevelser om hur kvinnorna upplevt stödet och informationen från sjukvården, och hur kvinnorna upplevt stödet från sjuksköterskan. Resultatet visade att stöd och information är betydelsefullt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplevt mötet med sjukvården. Därmed kan sjuksköterskan bemöta och utföra en så professionell omvårdnad som möjligt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Vi rekommenderar att vidare forskning sker om upplevelser relaterat till möten med sjukvården, då det inte finns mycket forskat kring bemötande.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Ett av människans mest grundläggande fysiologiska behov är att tillförskaffa sig syre och göra sig av med koldioxid. När människors behov av syre är större än vad andningsarbetet kan tillfredställa uppstår andnöd. Gemensamt för andnöd är att detta tillstånd vanligen innebär obehagliga och ångestfyllda upplevelser. <strong>Syfte: </strong>Syftet var med denna studie att belysa människors upplevelser av att leva med andnöd. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed. De studier vi fann analyserades med hjälp utav Erikssons tre lidandeformer. <strong>Resultat: </strong>Människor med andnöd upplevde kroppsligt och själslig lidande, särbehandling, begränsningar i livet, social skam och i vissa fall kan andra människor förvärra andnöden. <strong>Slutsats: </strong>Människors upplevelser av andnöd var subjektiva. Det vi såg som gemensamt hos människorna var att andnöd medför lidande i olika former och oförståelse hos vårdpersonal för detta tillstånd kunde medföra ett ökat lidande.</p>

<p>Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsbedömningen inkluderades nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Presenterades utifrån Katie Erikssons (2003) teori om lidande. De olika lidandeformerna som hon beskriver var livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Kvinnorna upplevde olika varianter av lidande när de exempelvis fick för lite information, tid och stöttning av vårdpersonalen i samband med deras sjukdom. Vissa kvinnor kunde även uppleva lidande när de kände sig som ett objekt eller nummer i kontakt med vårdpersonalen. Vidare upplevde många kvinnor att de kände sig ensamma och att de hade svårt att tala om existentiella frågor vilket även det kunde resulterade i ett lidande. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplever i många fall ett onödigt lidande. Det är viktigt för kvinnan att hon blir bekräftad som en unik individ och att hon ses utifrån ett holistiskt synsätt av sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan är observant och uppmärksammar kvinnan kan hon på så sätt minska hennes lidande.</p>

<p>Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM – känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i vårdandet av palliativa patienter. Systematiska sökningar gjordes i tre databaser, Cinahl, Pubmed och Elin. Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar och redovisas utifrån de tre KASAM-komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Sjuksköterskan upplevde emotionell belastning i mötet med palliativa patienter. Upplevelserna, som kunde vara underlättande eller hindrande för omvårdnaden delades in i kategorierna personlig inställning, yrkeserfarenhet, kunskap, samtal, vårdrelation, religion, tid, utvecklande arbete, syn på döden och meningsfull fritid. För att hjälpa sjuksköterskan att hantera svåra upplevelser framkom reflektion, stöd från kollegor och arbetsgivare samt kunskap inom området som viktigt.</p>

<p>Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem.</p><p>Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs. </p>

<p>Till en akutmottagning söker sig människor med akut sjukdom eller skada. Det är på en akutmottagning som många människor får den första kontakten med sjukhus och sjukdom. Varje enskild patient bedöms och prioriteras efter sökorsak och det medicinska tillståndet. Patienterna placeras i ett turordningssystem, triage, som är behovsbaserat och innebär att de svårast sjuka eller skadade går först. Sjuksköterskans uppgift på akutmottagningen är att ansvara för ett korrekt omhändertagande av patienterna.</p><p>Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser på en akutmottagning.</p><p>Den systematiska litteraturstudien är uppbyggd på tretton vetenskapliga artiklar. Den genomförda litteratursökningen gjordes systematiskt i databaserna Cinahl och Medline.</p><p>Resultatet visade att väntetiden på en akutmottagning var en kritisk faktor, oavsett om väntetiden var lång eller kort. Flera patienter upplevde att de inte blev bemötta på ett lämplig sätt eller att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet från vårdpersonalen. Det var viktigt för patienterna att känna sig trygga med vårdpersonalen för att få en positiv upplevelse på akutmottagningen, och många patienter litade på vårdpersonalens kompetens och expertis. Patienterna behövde känna sig delaktiga i vården samt få sina fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Under väntetiden upplevde även patienterna att relevant och lättförståelig information om deras tillstånd, behandling och väntetidens längd och orsak var bristfällig. Miljön hade också en stor inverkan på hur upplevelsen skulle bli för patienterna på akutmottagningen.</p><p>Genom denna litteraturstudie har det framkommit att det är viktigt att ge patienten ett personligt och bra bemötande och omhändertagande, och att den enskilda patienten får individuellt anpassad omvårdnad. Saklig information och verbal kommunikation från vårdpersonalen gör att väntan på en akutmottagning blir mer uthärdig för patienten. Att vårdpersonalen uppvisar professionalitet samt inger ett lugn betyder att patienterna känner trygghet.</p>

<p>The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens’ situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study:</p><p>•Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens?</p><p>•Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague?</p><p>The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves. The data was collected through interviews and observations which were analysed by means of qualitative content analysis. To achieve a deeper understanding of the informants’ experiences of their situation at work, study results were interpreted through Antonovskys theory of KASAM. However, when this theory was found insufficient, Lysgaards theory about the social group and Blauners theory about alienation were used in a limited amount.</p><p>The results show that the situation at work for traffic wardens can be promoting as well as inhibiting. The promoting factors consist of experiencing work as important and meaningful, there is a large social fellowship, pride of ones work and a sense of influencing. The inhibiting factors consist of people’s negative attitude and behaviour, the feeling of just “ticketing” cars, to only have oneself to refer to, experience work as stressful, a lower status and that one does not have a greater influences in ones situation at work.</p><p>The results also highlight the differences between traffic wardens that work in a team of two and those that work alone. Traffic wardens that work with another colleague more often experience promoting factors, while traffic wardens that work alone more often experience factors that inhibit work satisfaction. Common for both groups was experiencing the inhibiting factor as “society’s negative attitude and behaviour”.</p><p>Key words: Situation at work, experiences, traffic warden, KASAM, Antonovsky</p>

<p>Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig av</p><p>behandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs.</p><p>Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av den</p><p>arbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativ</p><p>semistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelser</p><p>kring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen var</p><p>representerade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma. Samtliga deltagare bodde</p><p>ensamma i lägenhet. De arbetsterapeutiska åtgärder de deltagit i var bostadsanpassning, ADL-träning,</p><p>hjälpmedelsförskrivning samt balansträning. Deltagarna hade fått arbetsterapi mellan 3-10 gånger.</p><p>Intervjuerna analyserades utifrån Malteruds modifiering av Giorgis fenomenologiska analys.</p><p>Analysprocessen ledde fram till olika kategorier. Under området förväntningar på arbetsterapi</p><p>framkom kategorierna Osäkerhet om vad arbetsterapi kunde ge och Hopp om förbättring. Under</p><p>området upplevelser av arbetsterapi framkom Delaktighet, Alienation och God relation till</p><p>arbetsterapeuten. Under området upplevd nytta av arbetsterapi framkom kategorierna Självständighet,</p><p>Meningslöshet och Trygghet. Slutsatser som kunde dras från resultatet var att några deltagare inte</p><p>visste riktigt vad de kunde förvänta sig inför arbetsterapi medan andra väntade sig att bli mer</p><p>självständiga inom ADL eller att få handarbeta. Deltagarna upplevde relationen med arbetsterapeuten</p><p>var avgörande för hur de upplevde arbetsterapin. Att ha fått en förklaring på vad arbetsterapi innebär</p><p>och hur den kan hjälpa deltagaren upplevdes vara viktigt för att kunna vara delaktig i arbetsterapin och</p><p>se mening i behandlingen. Deltagarna tyckte att de blivit mer självständiga efter arbetsterapin och</p><p>kände sig tryggare men några saknade en förklaring om vad arbetsterapi är.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kännetecknas av andningssvårigheter på grund av obstruktion i luftvägarna. Den dominerade orsaken till utvecklandet av sjukdomen är tobaksrökning. Sjukdomen är obotlig och antal fall som insjuknar ökar i Sverige. År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.</p><p>Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.</p><p>Metod: Forskningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökorden som valdes var: nurse, nursing, care, caring, copd, experience och perception. Trunkering användes för att vidga sökningen. Artiklarna granskades enligt Forsberg & Wengströms granskningsmall för kvalitativa metoder. Metoden att analysera data skedde genom innehållsanalys.</p><p>Resultat: De mest framträdande upplevelser var andningssvårigheter och utmattning. Detta resulterade i fysiska begränsningar och svårigheter i det dagliga livet såsom beroende, isolering och emotionella problem. Ambivalenta känslor gentemot rökning, faktorer som kunde utlösa en försämring samt faktorer som kunde underlätta problematiken framkom även ur deltagarnas upplevelser av att leva med KOL. Trots svårigheter av att leva med sjukdomen framkom positiva upplevelser av stöd och förståelse från familj och vänner.</p><p>Slutsats: De erhållna resultaten av upplevelser personer med KOL har av att leva med sin sjukdom ger en ökad förståelse för dessa människors problematik. Kunskap inom detta ämne är viktigt för sjuksköterskan i sitt arbete med omvårdnad för att kunna underlätta livssituationen för dessa patienter.</p>