Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patienter med denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det är ingen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbas av ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studien utfördes som en litteraturstudie med induktiv metod där fakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionella upplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samt upplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfynden i studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivet som mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen. Många patienter upplevde även att hälso- och sjukvården förändrades till det sämre efter att de drabbats av recidiverande cancer, detta visade sig bland annat i ett sämre bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta uppenbarades i form av en mer formell attityd från personalen, de tog även mycket för givet och frågade inte längre hur patienten förhöll sig till sin sjukdom. En del patienter uppgav en rädsla av att vara en börda för sina anhöriga, de upplevde även oro inför framtiden då denna var mycket oviss. Det är av stor vikt att sjuksköterskan tar patienten och hans/hennes upplevelser på största allvar, detta för att uppnå en optimal omvårdnad. Recidiverande cancer måste uppmärksammas mer och vården måste förbättras kring dessa patienter för att de ska kunna bibehålla livskvalitet och återvinna hälsa.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kännetecknas av andningssvårigheter på grund av obstruktion i luftvägarna. Den dominerade orsaken till utvecklandet av sjukdomen är tobaksrökning. Sjukdomen är obotlig och antal fall som insjuknar ökar i Sverige. År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL. Metod: Forskningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökorden som valdes var: nurse, nursing, care, caring, copd, experience och perception. Trunkering användes för att vidga sökningen. Artiklarna granskades enligt Forsberg & Wengströms granskningsmall för kvalitativa metoder. Metoden att analysera data skedde genom innehållsanalys. Resultat: De mest framträdande upplevelser var andningssvårigheter och utmattning. Detta resulterade i fysiska begränsningar och svårigheter i det dagliga livet såsom beroende, isolering och emotionella problem. Ambivalenta känslor gentemot rökning, faktorer som kunde utlösa en försämring samt faktorer som kunde underlätta problematiken framkom även ur deltagarnas upplevelser av att leva med KOL. Trots svårigheter av att leva med sjukdomen framkom positiva upplevelser av stöd och förståelse från familj och vänner. Slutsats: De erhållna resultaten av upplevelser personer med KOL har av att leva med sin sjukdom ger en ökad förståelse för dessa människors problematik. Kunskap inom detta ämne är viktigt för sjuksköterskan i sitt arbete med omvårdnad för att kunna underlätta livssituationen för dessa patienter.

Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning. Tre kvinnor och två män intervjuades. Analysen gjordes genom en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet påvisade att det fanns vissa likheter och skillnader i kvinnornas och männens upplevelser men inga anmärkningsvärda variationer vilket gjorde det svårt att dra några generella slutsatser. Framtidsperspektivet framkom som en viktig del, vilket borde lyftas fram för vidare studier.

Övervikt är ett problem som ökar i världen. Det ökar riskerna för flertalet sjukdomar. Det finns ett samband mellan övervikt och dålig självkänsla. Syftet med denna litterturstudie var att belysa ungdomars upplevelser av övervikt. Studiens metod var en litteraturstudie. Den utfördes genom att systematiskt söka, kritiskt granska och samanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. För att få relevant litteratur begränsades sökningen till studier som var gjorda på ungomar, publicerade efter 1998 och att de skulle vara skrivna på engelska. Studien baserades på tio stycken kvalitativa och fem stycken kvantitativa studier. Studien visade att ungdomar kände en psykologisk stress över sin övervikt, med skuldkänslor och minskad självkänsla. De kände en begränsning att delta i skolgymnastiken och upplevde att andra tittade på dem på ett dömande sätt. I de fall där ungdomarna klarade att gå ner i vikt eller att motionera upplevde de en stor belåtenhet. Ungdomarna behövde stöd och uppmuntran från sin omgivning och sjukvården för att uppnå de resultat som de önskade.

Sammanfattning Livshotande kammararytmier drabbar flera tusen personer i Sverige varje år varav många med dödlig utgång. De som räddas till livet löper risk att drabbas av en ny arytmi inom något år. Den behandlingsmetod som visat sig överlägsen när det gäller minskad dödlighet är inopererande av en implanterbar hjärtdefibrillator, även kallad ICD, i kombination med antiarytmiska läkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en ICD. Resultatet visade att alla ICD bärare upplevde förändringar i livssituationen. Rädsla, oro och svårigheter att anpassa sig till den förändrade livssituationen var vanligt. Livs kvalitén kan också försämras på grund av undvikande av aktiviteter, objekt och vissa platser för att inte ”trigga” ICD:n till att avge en chock. Första året var osäkerheten stor men därefter upplevdes livskvaliteten som ”rimligt bra”. Resultaten visade också att ICD bärare inte får det stöd de behöver från vårdpersonal. De korta vård tiderna i samband med ingreppet är inte tillräckligt för att informera patienterna. Informationen upplevdes också vara mest inriktad på apparatens tekniska funktion. Mer forskning behövs för att ut- veckla olika informationsprogram som utgår från patienternas behov och där även anhöriga inkluderas

Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna. Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning. I diskussionskapitlet knyts resultatet av elevernas bearbetade utsagor samman med teorier om genus och tidigare forskning inom det undersökta området. Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker att idrottslektionerna är roliga, trots att de generellt tror att pojkar är mer intresserade av idrottslektionerna än flickor. Deras intresse grundar sig i de förekommande aktiviteterna, att idrottslektionerna ger möjlighet att tävla och att idrottslektionerna ger en möjlighet att få röra på sig. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att pojkar generellt beter sig som ”den oordentliga eleven” under idrottslektionerna samt att pojkar kämpar bra under idrottslektionerna. Samtidigt upplever eleverna att flickor generellt beter sig som den ”ordentliga eleven”. Men det finns också en upplevelse av att flickor är skrytsamma. Gällande lärarens kommunikation med pojkar och flickor upplever eleverna att både pojkar och flickor får beröm, men att pojkarna oftare än flickorna får tillsägningar från läraren.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) är ett förbisett område. Det är viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där elva artiklar bearbetades och analyserades utifrån problemområdet. Resultat och Konklusion: När patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förändrades det dagliga livet för dem. Patienterna upplevde både positiva och negativa effekter av att nutrieras i hemmet. Det positiva med behandlingarna var enligt patienterna att de blev välnutrierade och att behandlingen räddade deras liv. Det negativa med behandlingarna var att de kunde ge fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Trots de negativa effekterna upplevde patienterna att de positiva effekterna av behandlingen övervägde de negativa. Implikation: Det finns behov av ytterligare forskning inom området för att sjuksköterskor ska få bättre kunskap om patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi och PN.

Upplevelsen av att inte kunna kommunicera hos patienter som ventilatorbehandlas på intensivvårdsavdelningen uppfattas av sjuk- sköterskor som ett obehag och kan vara ett skrämmande minne för patienterna. Idag är dessa patienter mindre sederade och mer vakna än tidigare, vilket ställer högre krav på sjuksköterskans förmåga att kommunicera. Denna litteraturstudie belyser hur vuxna patienter inom intensivvård som ventilatorbehandlas upplever kommunikation samt sjuksköterskans åtgärder för att underlätta kommunikation. Efter genomgången analys skapades fyra olika teman; patientens reaktioner, patientens delaktighet, sjuksköterskans bemötande samt kommunikationsmetoder. Patientens reaktioner präglades av; skräck, rädsla, förvirring, osäkerhet och frustration över att inte kunna kommunicera. Delaktighet och bekräftelse var viktigt för kommunikationsförmågan. Läppläsning, ögonblinkningar samt beröring var metoder för att underlätta kommunikationen. De vanligaste hjälpmedel som användes var kommunikationstavla, papper och penna samt ja- nej frågor. Vidare forskning kan göras på vad som skiljer de patienter åt som minns sin ventilatorbehandling från de som inte minns. Hur nya sederande läkemedel som används idag påverkar kommunikationsförmågan under ventilatorbehandling är ännu outforskat. Utbildning i vårdkommunikation för intensivvårdssjuksköterskor skulle kunna påverka att mötet förbättras med patienter som vårdas i ventilator.

Enligt World Health Organization beräknas depression vara den andra största sjukdomsorsaken i västvärlden år 2020. Män och kvinnor har olika upplevelser och uttryckssätt vid depression. Kvinnor visar sina känslor tydligare än män, vilket kan leda till att mäns upplevelser av depression kan förbises. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelser av depression för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för depression ur ett genusperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Upplevelser av depression var liknande för både män och kvinnor, men vissa skillnader förekom. Båda könen upplevde ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Hos kvinnor framkom oftare att de kände att de måste leva upp till omgivningens förväntningar, och hos män framkom oftare upplevelser av ilska och tankar på död och självmord. Diskussion: Vår diskussion belyser skillnader och likheter i män och kvinnors upplevelser av depression. Att kvinnor diagnostiseras oftare kan bero på att män visar andra eller färre symptom. Detta fenomen bör åskådliggöras för att möjliggöra förändringar i mötet mellan sjuksköterska och patient. Både män och kvinnor upplevde att det fanns en stigmatisering av depression och att isolering fördjupade depressionen. Slutsats: Eftersom depression även uppkommer i samband med somatiska sjukdomar kommer sjuksköterskan ofta att möta män och kvinnor som insjuknat i depression. Därför är det av vikt att förstå deras upplevelser och bemöta dem med respekt och empati. Författarna efterlyser fortsatt forskning om framförallt mäns, men även kvinnors upplevelser och uttryckssätt i samband med depression.

Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier. RESULTAT: Faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende visade sig vara organisation, utbildning, kunskap, personliga egenskaper, förutfattade meningar och emotioner hos sjuksköterskan som kom att influera omvårdnaden negativt. DISKUSSION: En tolkning var att brist på organisation, kunskap och utbildning skapade emotioner hos sjuksköterskan som resulterade i negativa fördomar, attityder och uppfattningar. Det belyste vikten av att arbeta fram en vårdkultur där goda kunskaper, humanitära värderingar och att empatiska förhållningssätt fanns hos personalen. Att redan i sjuksköterskeutbildningen arbeta med problembaserande patientfall skulle kunna ge en närmare förståelse av verkligheten i den kommande professionen och därmed förebygga negativa attityder.