Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom och Skam och skuld. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa. Litteratursökning gjordes via CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Patienter som vårdas enligt HSL upplever sig vara utlämnade till en vårdkultur som medför inskränkningar av deras autonomi genom att avdelningen är låst och patienten känner sig beroende av personalen. Patienten kämpar därför för att återfå kontrollen över sina symtom. Patienten får även på eget initiativ söka kunskap om sin vård för att kunna utöva sitt inflytande då information om behandling och vårdform sällan delges patienten. Slutsats: Den psykiatriska vårdkulturen är ofta på flera sätt tvingande, vilket även innebär att omvårdnaden sker under dessa premisser. Sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden av patienter som vårdas enligt HSL inom psykiatrisk vård, utför och accepterar att utföra denna omvårdnad trots att detta från går sjuksköterskans etiska kod och patientens lagliga rätt.

Introduktion: Multipel Skleros drabbar nervsystemet vilket leder till förlust av olika kroppsfunktioner, då var det viktigt med stöd och fungerande hanteringssätt. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser och tankar av att leva med en familjemedlem som har Multipel Skleros. Metod: Litteraturöversikt med insamling av kvalitativ och kvantitativ data. Resultat: Närstående som vårdgivare upplevde anpassningssvårigheter till den nya livssituationen som vårdgivare för den MS-sjuke familjemedlemmen. Särskilt svårt upplevdes den försämrade ekonomin i samband med förlust av arbete. Känslor av uppgivenhet drabbade också närstående när den MS-sjuke inte var densamme och de hade tankar om att hälso- och sjukvården inte utförde lika bra omvårdnad som de själva. Livskvaliteten var lägre hos närstående som var vårdgivare än hos de närstående som inte var det. Diskussion: Sjuksköterskor behövde skapa bättre möjlighet för den MS-sjukes självständighet så att närståendes börda skulle minska, samt att ekonomisk hjälp ansågs behövas. Hälso- och sjukvården bör tillhandahålla bättre stöd för hela familjen, då det ledde till högre livskvalitet hos närstående. Slutsats: Det fanns ett bristande stöd från hälso- och sjukvården för familjerna med en MS-sjuk familjemedlem. Sjuksköterskor bör arbeta utefter ett familjefokuserat synsätt.

Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att vid lugna situationer kan sjuksköterskorna göra noggranna förberedelser genom att skapa en gynnsam miljö och har möjlighet att bedöma förutsättningar för PVK insättningen. Vid tillvägagångssättet balanserar sjuksköterskorna mellan kliniska riktlinjer, andra styrdokument och den egna erfarenheten. Slutsats: Sjuksköterskorna är angelägna om att följa riktlinjer men kan inte göra det fullt ut i alla situationer. Akut situationer och andra styrdokument är anledningen till att brister till följsamheten uppstår. Nyckelord: Perifer venkateter, riktlinjer, sjuksköterskor, upplevelser

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vårdas på specialiserade sjukhusavdelningar, så kallade neonatalavdelningar. Att få barn för tidigt innebär en stor omställning för föräldrarna och situationen är påfrestande på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser föräldrar till prematurfödda barn har i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvårdnadsfokus. Databassökningen kompletterades med en manuell sökning. Elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes ut efter att de värderats utifrån sin vetenskapliga kvalitet. Dataanalysen inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i subkategorier som sammanfördes under tre huvudkategorier; upplevda känslor, upplevelser av föräldraskapet samt upplevelser av vårdpersonalen. Slutsats: Föräldrar till prematurfödda barn upplever en stor variation av känslor under vårdtiden på neonatalavdelningen. Den första tiden domineras av overklighetskänslor, ångest, oro och rädsla. Föräldrarna har svårt att förstå att barnet är deras och den skrämmande sjukhusmiljön medför svårigheter att anta föräldrarollen. Stödet från sjuksköterskan betyder mycket för föräldrarnas förmåga att hantera situationen. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om och kunna bemöta föräldrarnas olika upplevelser för att föräldrarna ska kunna känna trygghet.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även familjen. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier. Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående. Det kanvara en påfrestande och känslosam tid och de närstående är i behov av stöd för att lättarekunna hantera situationen. Här har sjuksköterskan en del av ansvaret att tillse att denärstående får det stöd som de behöver.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede fick en lägre prioritet. Vidare ansågs kriterierna vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor gällande införande av LCP.

Bakgrund: Leukemi hos barn är en allvarlig och livshotande sjukdom. Trots att överlevnaden har ökat de senaste decennierna innebär den långa behandlingen en stor påfrestning för hela familjen. Sjukdom hos en av familjemedlemmarna har inverkan på hela familjen och den nya tillvaron kräver ofta nya sätt att ta sig an vardagen. Vid omvårdnad av långvarigt sjuka barn är målsättningen för sjuksköterskan att arbeta utifrån ett familjecentrerat synsätt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi. Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar och en beskrivande design genomfördes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. I studien inkluderades 10 artiklars resultat som sammanställdes i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Resultat: Att få leva som vanligt var viktigt för föräldrarna, men upplevdes som svårt. Barnet kom i första hand i alla situationer och föräldrarna ville vara med sitt sjuka barn. En stark oro över att förlora sitt barn präglade föräldrarnas tillvaro. Stöd upplevdes av föräldrarna som viktigt under barnets behandling. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att upplevelsen av att leva med ett barn som har leukemi kan innebära en stor påfrestning för hela familjen då sjukdom hos en familjemedlem påverkar de övriga i familjen både enskilt och som helhet. Det är därför av stor vikt för sjuksköterskan att få kunskap om föräldrarnas upplevelser för att kunna ge den hjälp och stöd de behöver för att hantera sin situation.

Bakgrund: Människor som avlider i hjärt- och kärlsjukdomar gör det i de flesta fall på grund av hjärtinfarkt. Från 1987 till 2010 inträffade ca 110 hjärtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjärtinfarkter män. Dödsfallen i hjärtinfarkt har minskat genom åren p.g.a bättre behandlingsmetoder men fler överlevare innebär också att fler upplever tiden efter en hjärtinfarkt. Att drabbas av en hjärtinfarkt är ofta skrämmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mäns och kvinnors upplevelser. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Resultat: Upplevelser hittades kopplade till följande kategorier: Längtan till det ’normala’, upplevelser kring en ny livssituation och upplevelser kring bemötande i sjukvården. Det upplevdes viktigt av männen att få återgå till sitt vanliga liv som innan hjärtinfarkten. Det blandat med en oro över hur framtiden skulle bli. Känslor som rädsla, att ha blivit sviken av sin kropp och depression var några emotionella upplevelser som framkom. Stödet från andra ansågs som viktigt men ibland ansågs anhöriga som enormt påfrestande. Sjukvården hade en stor del av männens beskrivna upplevelser. Ofta handlade det om brister som enligt dem skulle kunna bli bättre. Slutsats: Mäns upplevelser gällande information från sjukvården visade på brister. Deras upplevelser kring stöd från anhöriga visade på att förbättrat familjärt stöd kan ges från hälso- och sjukvården. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om krisreaktioner då det är ett troligt resultat av hjärtinfarkten.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att i yrkesverksam ålder bli patienter. Arbetet hade en beskrivande design. Fyra självbiografiska böcker analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Arbetet resulterade i två domäner: Upplevelser av sjukdomsbesked med kategorierna: Att leva i ovisshet och visshet och Bemötande. Upplevelser under utredning och behandling resulterade i kategorierna: Känslor i kroppen och själen; Att vara i andras händer; Att vara patient och Miljön. Personerna upplevde flera känslor i kropp och själ samband med att de fick besked om sin sjukdom och under behandling. Känslorna pendlade upp och ner och livet präglades av en ovisshet. Hur personerna blev bemötta var viktigt under hela sjukdomstiden. Deras yrkeserfarenhet som sjukvårdspersonal påverkade deras känslor inför besked och behandling. Erfarenheterna kunde vara både till en fördel och en nackdel. Erfarenheterna påverkade mötet mellan personerna och personalen. Miljön kändes både bekant och främmande. Slutsatsen var att det är viktigt att tillvarata patientens kompetens, låta personen vara delaktig i sin vård och få möjlighet att påverka val av behandlingsmetoder. Samtidigt var det viktigt att personalen inte förväntade sig att patienten på grund av att de hade erfarenhet inom området hade kunskap om sjukdomen och behandlingen. Förväntningar på kunskapen hos patienten kunde leda till bristande information från personalens sida till patienten och att hen hade svårt att se sig själv som patient.