Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever inflytande i förskolans verksamhet. Fokus kommer att ligga vid barns upplevelser av de vuxnas betydelse för deras inflytande, när barn upplever att de får inflytande, vilka erfarenheter barn har av att göra val men också vad barn vill få inflytande över eller bestämma. Genom intervjuer med sex barn kommer några barns upplevelser av inflytande att synliggöras. Barnen som deltar i studien är 4-5 år. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt och intresserar sig därför för barnens enskilda upplevelser kring sitt inflytande.  I vår studie blir det synligt att barn har upplevelser av inflytande inom förskolan. Barnen upplever att de vuxna har en betydande roll för vilka möjligheter till inflytande de får. I resultatet menar barn att vuxna både kan begränsa men även möjliggöra aktiviteter. Det är i leken som barnen upplever att de har inflytande då de vistas på förskolan. De deltagande barnen i denna studie har erfarenhet av två olika former av val på förskolan, där ena valmetoden är mer organiserad och styrd medan den andra valmetoden är mer fri då barnen får möjlighet att utifrån sig själva säga vad den vill göra eller leka. Slutligen så visar vårt resultat att alla utom ett barn uttrycker att det tycker om att få inflytande då de menar att det är roligt och att de blir glada av att få bestämma. Ett barn menar att det ibland kan vara skönt att inte behöva bestämma för att den tycker om att vara tyst. Samtliga barn har tankar kring vad de skulle göra eller vilja ha om de fick bestämma. Resultatet synliggör sex barns upplevelser av inflytande och synliggör barnet i den rådande komplexiteten med barns inflytande på förskolan.

Bakgrund: Varje dag insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Efter diagnosbesked ska behandlingsperioden påbörjas och detta medför nya upplevelser av förändring i livet. För att kvinnorna ska få uppleva en god vård under behandlingsperioden är det viktigt att belysa kvinnors upplevelser för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer under behandlingsperioden. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys med kvalitativ design. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde svåra biverkningar under behandlingsperioden samt att behandling och biverkningarna ledde till en förändrad självbild som påverkade kvinnorna på flera sätt. Kvinnorna beskrev delaktighet i behandlingen, stöd från hälso-och sjukvården och stöd från familjen som en viktig del under behandlingsperioden. Det framkom även att kvinnorna upplevde förlust av tidigare roller och kände att deras sjukdom påverkade familjesituationen. Trots detta kände kvinnorna ändå hopp och ville kämpa för framtiden. Slutsats: Att studera kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer under behandling kan ge en ökad förståelse och kunskap för vårdpersonalen som kan bidra till en förbättrad vård för kvinnor med bröstcancer i framtiden.

Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 11000 kvinnor av hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som medför förändringar av kroppen, psyket och livet. Trots att både män och kvinnor drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar har tidigare forskning om hjärtinfarkt främst bedrivits på män vilket innebär att kvinnor ofta bemöts och behandlas enligt en manlig standard. Detta trots att tidigare forskning har visat att kvinnor mår sämre under en längre tid efter infarkten jämfört med män.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.               Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv ansats. Resultat: Resultatet innehåller fyra kategorier: Att leva i ovisshet, En förändrad tillvaro, Förändrade relationer och Upplevelser av sjukvården. Kvinnorna var rädda för återinsjuknande och hjärtinfarkten medförde fysiska förändringar som påverkade vardagen, familjen och relationer. Kvinnorna upplevde också bristande information och stöd ifrån sjukvården. Slutsatser: En hjärtinfarkt leder till ett förändrat liv och orsakar lidande för kvinnorna. Eftervården är ofta otillfredsställande vilket kan leda till onödigt lidande och ökad risk för återinsjuknande. Sjuksköterskan bör alltid eftersträva en förståelse för patientens situation för att kunna ge en så god vård som möjligt. Författarna anser att ett ökat samarbete mellan olika vårdprofessioner skulle kunna förbättra eftervården.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress uppstår när skillnader finns mellan arbetets krav och den mängd kontroll som varje individ har för att möta dessa krav. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes fram via PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat: Två huvudteman framkom, Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors arbete och Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors välbefinnande utanför arbetsplatsen. Åtta respektive sex underteman redovisas under de två huvudteman. Arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor negativt både på deras arbete och i deras privatliv. Diskussion: Den arbetsrelaterade stressen får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter, det är av stor vikt att bibehålla hälsa och välbefinnande hos sjuksköterskor. Genom att sjuksköterskor får delta i stressförebyggande åtgärder kan den arbetsrelaterade stressen minskas eller ha mindre påverkan hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kraven och ansvaret på sjuksköterskor ökar ständigt vilket leder till att stressen ökar ytterligare. Det bör forskas mer i hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor och vad konsekvenserna av detta resulterar i för att få en större medvetenhet inom detta problemområde. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Stroke är den näst största orsaken till dödsfall och den tredje största orsaken till funktionshinder i världen. Sjuksköterskan är en viktig del i patientens vårdteam. Sjuksköterskor bör hjälpa patienter som insjuknat i stroke att finna mening samt övervinna sitt lidande, vilket kräver en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som grundar sig i 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl som sedan analyserades och resultatet från artiklarna delades in i kategorier och subkategorier. Resultat: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att samarbeta inom vårdteamet och arbetsförhållande samt bristande kompetens. Patienter som insjuknat i stroke och deras anhöriga hade stort behov av stöd och tid. Sjuksköterskor strävade efter att prestera sitt bästa samt ge den bästa omvårdnaden och rehabiliteringen som är möjligt. Diskussion: Förbättring av kommunikation krävs både inom teamet och till patienter som insjuknat i stroke för att vården ska bli bättre. Mer utbildning kring strokevård upplevdes nödvändigt då sjuksköterskor upplevde osäkerhet samt kunskaps- och kompetensbrist. Slutsats: Genom denna studie kan brister inom strokevården belysas och diskuteras i hälso-och sjukvården som skulle kunna leda till förändringar och förbättringar vilket gynnar vårdkvaliteten och sjuksköterskors arbetsmiljö och välbefinnande på arbetsplatsen. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Bakgrund: Multipel skleros är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och orsakarförlust av kroppsliga funktioner. Anhörigvårdare utgör då ett viktigt stöd för personer medMS.Syfte: Att belysa upplevelsen av att vara anhörigvårdare till en person med multipel skleros.Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Litteratursökningar gjordes via databasernaCinahl och PubMed. Efter urval, kvalitetsgranskning och relevansbedömning användes 13kvalitativa originalartiklar för att sammanställa ett resultat.Resultat: Anhörigvårdare upplevde en känslomässig påverkan i form av ångest och oro,ansvar och problem att uttrycka sina känslor. De upplevde också en påverkan pålivssituationen genom att relationen mellan dem och personen med MS förändrades, samtgenom problem att få ihop vardagen i samband med vårdgivarrollen och sätt att hanterastressen den nya livssituationen innebar. Till sist upplevde anhörigvårdare ett behov av stödoch information. Skillnader i upplevelsen fanns beroende på anhörigvårdarens relation tillpersonen med MS.Diskussion: Resultatet stöds av annan forskning som beskriver liknande upplevelser hosanhörigvårdare, vilket tyder på att vårdpersonal måste vara mer insatta i anhörigvårdaressituation så de kan sätta in rätt stödåtgärder.Slutsats: Vården måste skapa bättre förutsättningar för anhörigvårdare till personer med MSgenom att se till anhörigvårdares unika upplevelser och behov och anpassa stödet därefter. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Plötsliga och oväntade hjärtstopp orsakas till störst del av ischemiska händelser och föregås ofta av en akut hjärtinfarkt. Totalt inträffade det år 2016 cirka 8200 oväntade hjärtstopp och cirka elva procent av de drabbade överlever. Ambulanssjuksköterskor arbetar utifrån behandlingsriktlinjer för att ta beslut om att påbörja, avstå, avbryta eller avsluta hjärtlungräddning (HLR) och upplevelser kring hjärtstopp varierar. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vid hjärtstopp hos vuxna. En öppen intervjustudie med kvalitativ design med induktiv ansats valdes då målet var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter. Deltagarna var tio ambulanssjuksköterskor med varierande kön, ålder, antal år i yrket och arbetsplatser. En kvalitativ innehållsanalys valdes och analysen resulterade i fyra kategorier; Kontroll som villkor för trygghet, Känsla av maktlöshet, Ambivalens inför närstående samt Behov av bekräftelse. Resultatet visar att genom noggranna förberedelser, fokus på uppgiften samt kompetenta kollegor upplevs trygghet i den komplexa hjärtstoppssituationen. Yttre opåverkbara faktorer som påverkar vården negativt ger ambulanssjuksköterskorna en känsla av maktlöshet. Närstående kan ses både som ett stöd och ett hinder i hjärtstoppssituationen. Känslan av att ha gjort ett bra arbete både för patient och närstående ger bekräftelse och tillfredsställelse. Vårdandet vid en hjärtstoppssituation är mycket komplex och det krävs därför kontinuerlig utbildning inom HLR och omhändertagandet av närstående för att säkerställa en god kompetens och samarbetsförmåga. Det är av stor vikt att känna sig trygg i rollen som ambulanssjuksköterska för att lättare kunna lägga tankar och känslor bakom sig samt känna en trygghet inför kommande hjärtstoppssituationer.

No description available.

Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner.  Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer.   Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal.  Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor.