In Sweden there is 300,000–400,000 people with impaired kidney function. with chronic renal failure, patients experience a limited life, with many symptoms affecting their ways negative and dialysis treatment is time consuming and adversely affects their everyday lives. Kidney transplantation is an effective treatment and is the most common organ transplant in Sweden. Patients hope to have an improved quality of life through a kidney transplant despite the risks of transplant rejection. In order for the nurse to be able to provide good nursing after a kidney transplant and to see what the patient has for nursing needs, the nurses then needs a deeper knowledge of patients' experiences of life after a renal transplant. The aim was to describe how patients experience life after a kidney transplantation. Literature overview based on 10 scientific articles from the database Cinahl Complete, Academic Search Complete and Nursing & Allied Health. The articles are reviewed and analyzed according to Friberg's (2012) method of identifying similarities and differences, then compiled. Following the analyses, three main themes were identified: New life with changes, the experience of limited life, anxiety, concern and loneliness, which describes how life after kidney plantation is experienced by the patient The method discussion is based on the strengths and weaknesses of the literature review. The result is discussed based on Calista Roy's adaptation theory from the key concepts and adaptive features.

Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom, som trots den moderna tidsepok mänskligheten befinner sig i, ännu är en sjukdom som omgärdas av stor rädsla och är en av de få infektionssjukdomar som klassas som obotbara. Med bakgrund av att en HIV-infektion inte går att bota minskar inte antalet HIV-positiva personer, vare sig nationellt eller internationellt, utan antal HIV-positiva personer blir allt större för varje år. Syfte: Syftet är att belysa hur personer med HIV upplever bemötande inom sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvantitativ och kvalitativ metod har använts och det underlag som använts är 10 stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar har gjorts i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna har sammanställts och analyserats enligt Fribergs metod för textanalys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer både negativt och postivt bemötande inom sjukvården av HIV-positiva personer. När det gäller negativt bemötande är det främst underkategorierna stigmatisering, kommunikation och diskriminering som utmärker sig. Vid positivt bemötande utmärker sig kategorierna jämlikhet, lyhördhet och stöd. Av studien framkommer att de faktorer som främst påverkar bemötande är kunskap, fördomar och genus. Diskussion: Genomgående för studierna var att deltagarna i sin patientroll upplevde dåligt bemötande från sjukvårdpersonal. Det finns en stigmatisering gentemot HIV-positiva personer. Personer med HIV-smitta tillhör ofta en redan utsatt grupp i samhället vilket förvärrar deras upplevelse av bemötande. De personer som har utsatts för negativt bemötande söker också vård i mindre utsträckning. I studierna framkom det även exempel på gott bemötande från sjukvårdspersonal.

Bakgrund: I Sverige insjuknar ungefär ett barn i cancer varje dag. Många av barnen med cancer kunde uppleva att deras föräldrar inte berättade allt om sjukdomen för att inte göra dem ledsna. Många familjer kände att livet förändrades när barnet fick en långvarig sjukdom, det kunde vara att de kände chock, rädsla eller oro. I mötet med barn och deras familjer är det viktigt att som sjuksköterska vara lyhörd. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn, samt att studera artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som grundade sig på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet presenterades med huvudrubrikerna “Föräldrars upplevelser” och “Syskons upplevelser”. Föräldrarna upplevde ofta maktlöshet men ansåg att det var viktigt att hopp fanns. Relationen mellan föräldrarna försämrades när barnet fick cancer och även syskonet blev påverkat på det sätt att syskonet hamnade i skymundan. Stöd från andra var viktigt och ett bra stöd kunde föräldrarna få från andra föräldrar i samma situation och från vårdpersonal. Undersökningsgrupperna i studierna var oftast väl beskrivna då bland annat kön, ålder och diagnos redovisades i många av artiklarna. Den vanligaste diagnosen i studierna var leukemi. Slutsats:Vikten av stöd från vårdpersonal som gav information och vägledning ansågs som viktigt. Som sjuksköterska anser författarna att det är viktigt att veta hur och när information ska ges och hantera situationer som kan uppstå, samt att lära sig hur relationen till familjerna ska hanteras.

Bakgrund: Årligen amputeras cirka 3000 personer i Sverige på nedre extremiteter. Orsaken till amputation är till största delen (90 %) dålig blodcirkulation men kan även bero på sepsis eller olycksfall. Sedan 1950 talet har antalet amputationer femdubblats då fler personer drabbats av diabetes, befolkningen har ökat och fler personer röker. Efter en amputation kan en persons existens förändras. Genom att utgå från personens egna tankar kan få sjuksköterskan veta hur personen upplever livet efter en amputation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livet efter en amputation Metod: Metoden var en innehållsanalys av narrativa texter i form av bloggar. Texterna analyserades utifrån Lundman och Graneheims beskrivning av innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier. Ur kategorin Förändrad hälsa framkom det att personerna upplevde smärtproblematik och drabbades av psykiskt lidande i efterförloppet. Förändringar i vardagen beskriver hur personerna kan uppleva ett beroende av stöd och hjälp från andra. Personer kan uppleva rädsla för hur andra ska reagera på deras utseende. Ur kategorin Förändrad syn på livet saknade personerna sitt tidigare liv och kropp men de kunde också uppleva förbättrat välbefinnande efter amputationen. Slutsats: Upplevelsen av livet efter en amputation skiljde sig åt beroende på om denna var planerad eller utfördes akut. Varje person har en unik upplevelse utifrån hans/hennes erfarenheter. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård behövs mer kunskap om hur personer upplever livet efter en amputation.

Bakgrund. Patienter som vårdas eller tidigare har vårdats på intensivvårdsavdelningen löper en stor risk att drabbas av svåra förvirringstillstånd, både på intensivvårdsavdelningen och i efterhand på vårdavdelningen. Tillståndet medför ofta hallucinationer, desorientering och förvirring vilket för den drabbade patienten kan upplevas som skrämmande och medföra lidande, både under sjukdomstillståndet men även i efterhand. Det är ett komplex sjukdomstillstånd där sjuksköterskan har en viktig roll genom att arbeta personcentrerat och därmed minska lidande hos patienten. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av förvirring under och efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Metod. Kvalitativ studie av offentligt skrivet material vilket bearbetades med innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att personerna med förvirringstillstånd i samband med intensivvård genomgick obehagliga upplevelser där skräck och ångest var vanligt förekommande känslor i efterhand. Resultatet delades in i fyra kategorier; Overkliga upplevelser, desorientering, känslor under förvirringstillståndet och tiden efter förvirringstillståndet. Slutsats. Personerna beskriver upplevelsen av förvirringstillstånd i samband med intensivvård som negativ och obehaglig. Vidare beskriver flera personer en förvrängd verklighetsuppfattning där de än idag har svårigheter att avgöra vilka av upplevelserna som var verkliga och inte. Genom tolkning av resultatet kan en slutsats dras; patienters upplevelse av förvirringstillstånd i samband med intensivvård är starkt förknippat med lidande. Resultatet motiverar till ytterligare studier inom området för att förbättra kunskapen och förståelsen för hur lidandet kan minskas hos personer på vårdavdelning som har eller har haft detta förvirringstillstånd.

Bakgrund: Många patienter lever med kronisk njursjukdom som påverkar det dagliga livet. En försämring av njurfunktionen innebär att en kronisk njursvikt uppstår som kan leda till att behovet av dialys uppstår. En behandlingsform av dialys är hemodialys vilket innebär att blodet renas utanför kroppen. En förståelse för hur patienter upplever hälsa och välbefinnande är av vikt för att sjuksköterskorna ska kunna arbeta främjande för patienterna. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande under långvarig behandling av hemodialys. Metod: En litteraturöversikt som byggde på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Patienterna upplevde att hemodialysbehandlingarna medförde flera begränsningar i livet som påverkade deras hälsa och välbefinnande. Det skapade känslor av förlust och att vara beroende av andra människor. När patienterna upplevde ett stöd från andra människor gav det kraft och energi. Upplevelsen av att vara begränsad i tid och rum skapade existentiella frågor. Hoppet om en ny njure blev avgörande för patienternas hälsa och välbefinnande. Konklusion: För att skapa hälsa och välbefinnande för patienterna är det av stor vikt att sjuksköterskorna visar ett intresse och en ödmjukhet för patienternas existentiella tankar. Sjuksköterskorna behöver uppmuntra till känslor av hopp hos patienterna för att upplevelsen av hälsa och välbefinnande ska kunna uppstå.

No description available.

Företag spelar en stor roll i samhällets utveckling då de påverkar både samhälle och miljö. Företag arbetar idag allt mer aktivt med att ta sitt samhällsansvar för att möta förväntningarna från sina intressenter. Corporate social responsibility (CSR) används ofta för att beskriva det arbete som företagen utför för att ta sitt samhällsansvar. Då företagens CSR-arbete blivit allt mer omfattande kan arbetssituationen för medarbetarna förändras. Tidigare forskning har sällan fokuserat på hur det interna CSR-arbetet upplevs av medarbetarna, vilket gör att förståelsen för vilken effekt CSR har internt är bristfällig. Syftet med denna studie är därför att öka förståelsen för hur medarbetare upplever det interna CSR-arbetet på det företag de arbetar på. Intervjuer med medarbetare på två företag har genomförts och studiens resultat visar att medarbetarna är positivt inställda till det interna CSR-arbetet, men upplever att det kan vara svårt att integrera CSR i sitt arbete.

Hjärt-kärlsjukdom är sammanlagt den största orsaken till dödsfall i västvärlden. Trots att det förebyggande arbetet har lett till färre insjuknande så är det fortsatt den största dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av sjukdom kan leda till en känsla av att inte längre känna sig hemma i den egna kroppen och vår syn på kroppen påverkar hur vi definierar hälsa och sjukdom. En kroppslig åkomma berör hela människan inte bara kroppen. Vårdvetenskaplig forskning visar att människor med svår sjukdom kan uppleva hälsa då sjukdom inte är något absolut även om den hastigt kan förändra vårt vardagliga liv. Genom att utgå från en holistisk människosyn i vårdandet där kropp själ och ande ses som en enhet kan den existentiella kris som kan upplevas vid sjukdom lindras. Detta blir möjligt genom att använda livsvärldsteorin som ett centralt redskap i vården och i vårt förhållande till patienten. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av en hjärtinfarkt utifrån ett existentiellt perspektiv. Vi har genomfört en litteraturstudie enligt Axelssons modell och analyserat ett urval av tidigare utförda studier inom området. Litteraturstudien visar att många patienter upplevde att hjärtinfarkten medförde stora förändringar i livet.  Det var viktigt att finna en mening i det som hänt samt att förstå vad som orsakat infarkten. Patienterna beskrev den första tiden som en tid då de var i behov av stöd från omgivningen eller en högre makt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor lyssnar till och vågar möta existentiella frågor och den oro som kan väckas hos patienter efter genomgången hjärtinfarkt.

Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid. Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.