Bakgrund: Endometrios är en inflammatorisk och östrogenberoende sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, där det i genomsnitt tar ca. sju år innan diagnos kan ställas från första symtomdebut. Idag är kunskapen begränsad inom olika behandlingsalternativ och det kan leda till försening av diagnos och att många får leva med långvariga symtom.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys.  Resultat: Det framkom att sjuksköterskan har en begynnande roll i mötet med kvinnorna för att kunna tillgodose deras individuella behov. Goda relationer skapades när kvinnorna fick möjlighet att träffa samma vårdgivare upprepade gånger vilket visade sig genom ett ökat välbefinnande där delaktighet var i fokus.  Slutsats: Sjuksköterskans stöd grundar sig i att stärka kvinnornas hälsoprocess genom att våga möta individuella erfarenheter. Detta medförde en ökad förståelse kring kvinnornas upplevelse av sjukdomen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att få tillräckligt med utbildning oavsett verksamhet för att få en ökad förståelse för kvinnorna som lider av endometrios.

Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar många individer. Stroke orsakar inte bara förändringar för den strokedrabbade utan påverkar även deras närstående. Det är inte ovanligt att närstående att befinner sig i en krissituation redan vid strokeinsjuknandet. När en person drabbats av en stroke påverkas även personens närstående. Närstående vill ge vård till personen dock kan deras arbetskapacitet, sociala liv och psykiskahälsa påverkasgenom att ge omsorg till personen.  Syfte: Var att beskriva upplevelsen att vara närstående till en person som drabbats av stroke och som vårdas i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativa design som analyserades med Fribergs analysmodell. Data insamlades genom litteratursökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: I resultatet presenterades fyra teman , vilka var känsla av tillgivenhet, upplevelse av sin nya tillvaro, upplevelser av sitt sociala nätverk och upplevelse av vården.  Slutsats: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen att vara närstående till en person som drabbats av stroke och som vårdas i hemmet. Närstående upplever att deras livssituation har förändrats efter personen drabbats av stroke. Även om deras egen hälsa blir sämre lägger närstående mer tid på personen som drabbats av stroke än sig själva. Kontakterna med vården upplevdes som bristfällig, närstående kände att de inte fick tillräcklig information och att vårdpersonalen inte lyssnade på dem.

Background: In Sweden, many patients seek emergency care and nurses in the emergency department therefore need to consider several aspects during their work to meet the patients' needs. At the same time, nurses feel understaffed with too much work responsibility, which contributes to increased stress among them. There is a risk that the patient's care needs and relationships between the nurse and the patient are therefore neglected in the care. Aim: To describe patients' experiences of care in an emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis of 12 qualitative articles. Result: Two themes with 5 subthemes. First theme: To be seen as a unique person with subthemes; To be confirmed for their needs and That meaningful communication creates well-being. Second theme: Being in the dark due to poor care with subthemes; That long waiting times create discomfort, Feeling dissatisfied with a lack of care and Feeling vulnerable during the care period. Conclusion: The result indicates mixed experiences in the patients who were cared for in an emergency department. To promote patients' well-being, an important interaction was that nurses care was based on a good treatment and took the time to talk to the patients. However, negative experiences from the patients were described where long waiting times and the lack of communication were recurring problems that caused unnecessary suffering.

Background: Pressure ulcers occur because an area of the body is being overloaded. It is divided into different degrees and often develops with other medical conditions. Previous research indicates that it can negatively affect patient’s independence and self-confidence. It is stressful for the caregiver and a suffering can emerge within the care. Aim: The aim was to create an overview of nursing measures for pressure ulcers in elderly people in health care. Methods: A common literature review where eleven qualitative, quantitative and mixed articles were analyzed. Results: In the theme of pressure relief measures, it turned out that static air mattresses, changing position and skin inspecting were characteristic nursing measures. In the theme of self-care measures, it emerged that through special measures, patients’ selfcare capacity could be strengthened. The theme of nurse’s prior knowledge and treatment measures addresses the importance of prior knowledge as it can make questionnaires more efficient. The theme of teamwork’s impact on measures showed how the work environment can contribute to measures in different ways and the importance of good communication is emphasized. Conclusion: Individualized pressure relief nursing measures and a goal-oriented staff is considered paramount. / Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av att ett område blir överbelastat. Trycksåret delas in i olika grader och utvecklas ofta i samband med andra medicinska tillstånd. Tidigare forskning visar att det kan påverka patienters självständighet och självförtroende negativt. Det kan verka påfrestande för vårdgivare och det kan uppkomma ett lidande i relation till vården. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder vid trycksår hos äldre personer inom vård och omsorg. Metod: En allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar analyserats. Resultat: I temat tryckavlastande åtgärder visade det sig att statiska luftmadrasser, lägesändring och hudinspektion var utmärkande omvårdnadsåtgärder. I temat egenvårdsåtgärder framkom att genom särskilda åtgärder kunde patienters egenvårdskapacitet stärkas. Temat sjuksköterskors förkunskaper samt behandlande åtgärder tog upp vikten av förkunskaper då det kan effektivisera användningen av frågeformulär. Temat teamarbetets påverkan på åtgärder visade hur arbetsmiljön kan bidra till åtgärder och vikten av en god kommunikation betonas. Slutsats: Individualiserade, tryckavlastande åtgärder och en målinriktad vårdpersonal är av vikt.

Introduktion/Bakgrund: Hot och våld på arbetsplatser är ett globalt problem och mest drabbade är de inom hälsosektorn. Sjuksköterskor har visats vara mest drabbade eftersom de jobbar närmast patienterna. Patienter som kommer till akutmottagningar har höga förväntningar och lite tålamod, vilket ibland resulterar i frustration och aggression. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie som utformats enligt Polit och Beck (2021) nio steg. Bearbetning och analys av data utfördes strategiskt gentemot syftet och slutligen återstod 13 vetenskapliga artiklar som studien baserats på. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld redovisades genom fyra följande teman; att känna sig otrygg, att känna sig otillräcklig, att uppleva psykiska konsekvenser och behov av stöd. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna känner sig otrygga på arbetsplatsen och att de riskerar att bli utsatta för hot och våld. Många av sjuksköterskorna drabbas av kortvariga och långvariga psykiska konsekvenser som ångest, depression, stress och känslor av dålig motivation och otillräcklighet. Bland annat till följd av otillräckligt eller uteblivet stöd från verksamheten efter våldsincident.

Bakgrund: Depression är en sjukdom som blir alltmer vanlig och kännetecknas av långvarig nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet. Enligt nationella riktlinjer ska depression behandlas utifrån depressionens svårighetsgrad. Det finns både farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsalternativ. Fysisk aktivitet är en form av icke farmakologisk behandling som har en lindrande effekt vid depression. Likt andra behandlingar behöver fysisk aktivitet anpassas efter individen. För att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse och kunna genomföra en god personcentrerad omvårdnad är det av betydelse att sjuksköterskan tar del av patientens upplevelser. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att utföra fysisk aktivitet vid depression. Metod: Allmän litteraturöversikt och analys av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod enligt Friberg (2017b). Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskrev patienters upplevelser av att utföra fysisk aktivitet vid depression. De fyra kategorierna var psykiska upplevelser, fysiska upplevelser, betydelse av stöd och upplevelser av gemenskap. Slutsats: Alla individer är unika och patienter med depression upplever fysisk aktivitet olika. Patienterna hade övervägande positiva upplevelser. De upplevde ett bättre psykiskt och fysiskt mående. Det individuella stödet visade sig vara betydelsefullt för patienterna vid utförandet av fysisk aktivitet. Genom att sjuksköterskan tar tillvara på patientens upplevelser kan sjuksköterskan stödja och anpassa den fysiska aktiviteten efter individen och arbeta personcentrerat.

Bakgrund: En god kommunikation mellan patient och sjuksköterska är betydelsefullt för patientsäkerheten, patientens välbefinnande och hälsa. År 2019 drabbades cirka 25 700 personer av en stroke i Sverige. Efter en stroke är det cirka 40 % som drabbas av afasi, vilket innebär en del eller helt nedsatt språkförmåga. Att drabbas av afasi påverkar patientens förmåga att kommunicera, vilket kan göra det svårt för sjuksköterskan att ta del av patientens berättelse såväl som önskemål, behov och vilja. För att kunna ge bästa möjliga omvårdnad och förutsättningar för att främja hälsa och lindra lidande, är det av betydelse att sjuksköterskan har en förståelse för hur strokepatienter upplever kommunikation vid afasi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna (18+) strokepatienters upplevelser av att kommunicera vid afasi. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats, där nio artiklar med kvalitativ design inkluderades. Analysprocessen genomfördes med inspiration från Fribergs (2017a) analysmodell vid en litteraturöversikt. Resultat: Analysen av de nio vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier; Känslomässig påverkan av att kommunicera, Upplevelser av identitet och roller, Upplevelser av stöd, Upplevelser av delaktighet med hjälp av kommunikationsstrategier, Upplevelser av omgivningens påverkan. Slutsats: Att drabbas av afasi efter en stroke medförde en omfattande känslomässig påverkan på grund av den bristfälliga kommunikativa funktionen. Det påverkade även patienternas identitet och de roller som livet gestaltat. Stöd från familj, vänner och sjuksköterskor var betydelsefullt för individernas välbefinnande och livskvalitet. Vid kommunikation upplevde patienterna att omgivningen var avgörande för en gynnsam kommunikation. De flesta patienterna upplevde ökad delaktighet i daglig kommunikation och beslutstagande genom användning av kommunikationsstrategier. Genom att tillämpa kommunikationsstrategier kan sjuksköterskan ta del av patientens berättelse och subjektiva upplevelser för att utforma en god omvårdnad. Till följd av att sjuksköterskor får ökad kunskap om patienternas upplevelser, kan det medföra stöd i omvårdnaden för sjuksköterskan och främjat välbefinnande för patienten.

Introduktion/Bakgrund: COVID-19 en zoonotisk och mycket smittsam sjukdom som har haft en stor påverkan på hälso- och sjukvården internationellt. Antalet inrapporterade fall konstaterat med COVID-19 har sedan den 6 september 2021 resulterat i 218 946 836 bekräftade fall och 4 539 723 dödsfall. Syfte: Sjuksköterskans upplevelser från COVID-19 pandemin på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utformas utefter Polit & Becks (2020) nio steg. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Tolv artiklar svarade   mot   syftet samt inklusions-   och exklusionskriterierna för studien. Artiklarna granskades utifrån Polit & Becks (2020) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Resultat: Fyra kategorier formades utifrån sjuksköterskornas upplevelser: Rädslan för sjukdomen, Ovisshet och professionsutveckling, Hälsopåverkan och utmattning samt Betydelsen av stödet. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelser från COVID-19 pandemin bestod av både psykiska och fysiska påverkanden. Det fanns en känsla av otillräcklighet när det kom till yrkesrollen med ett bristande stöd från ledningen. Trots många brister upplevde många sjuksköterskor en positiv uppmuntran från samhället och en stark laganda, vilket förde professionen framåt och stärkte självförtroendet för individen att kunna hantera den pågående COVID-19 pandemin.

Bakgrund: Trycksår är ett stort globalt hälsoproblem som blir allt vanligare bland befolkningen. Det orsakar stort lidande och smärta hos patienten. Därför behöver sjuksköterskan mer kunskap för att kunna förstå patienter bättre samt lindra deras lidande och ge en personcentrerad vård. Om sjuksköterskan inte förstår patientens upplevelse kan detta resultera till allvarliga konsekvenser. Patienters upplevelser är betydelsefulla i vården för att kunna förebygga trycksår.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av trycksår.  Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats med inspiration från Friberg (2017b) som är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka är upplevelser av smärta, fysiska upplevelser av sår, psykiska upplevelser och upplevelser av självständighet.  Slutsats: Trycksår orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Deras självständighet blev förändrad på grund av trycksåret. Sjuksköterskan bör vara mer observant på att bli bättre på omvårdnaden när det gäller förebyggande strategier. En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är värdefullt inom omvårdnad, för att patienten ska känna sig engagerad, respekterad samt delaktig i sin vård. Mer kunskap och förståelse behövs för att förstå hur trycksår kan påverka patientens dagliga liv. Kunskap kan resultera till mindre smärta och vårdlidande.

Introduktion Då fler i befolkningen blir äldre innebär det ett större behov av särskilda boenden (SäBo). Där kan personer som inte klarar av sina personliga aktiviteter i dagliga livet (ADL) få bo och erbjudas det stöd som krävs för ett funktionellt liv. En del av teamet som arbetar med att hjälpa äldre personer att leva ett aktivt och delaktigt liv är fysioterapeuter.  Syfte Syftet med denna studie var att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att jobba inom ett eller flera SäBo. Metod Detta är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fysioterapeuter med erfarenheter att arbeta inom SäBo. Deltagarna rekryterades via lämplighetsurval samt snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes via Teams videosamtal med Microsoft Teams och efter att intervjuerna transkriberats analyserades de med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ett väldigt varierande arbete kräver en anpassbarhet av fysioterapeuterna. En hög stress och bort prioriteringar leder till en stor frustration. En stor del av arbetet är samverkan med andra arbetskategorier. Studien resulterade i fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är: Stress på grund av hög arbetsbelastning, Anpassbarhet krävs för att möta arbetets alla krav, Samverkan med personal och ledning påverkar privata måendet samt Brukarnas välmående påverkar arbetets betydelse. Ett varierande arbete kräver en anpassbarhet av fysioterapeuterna. En hög stress och att behöva prioritera mellan ärenden leder till en stor frustration. En stor del av arbetet är samverkan med andra personalgrupper.  Slutsats Fysioterapeuter som jobbar inom SäBo har stora ansvarsområden samt många människor som de måste förhålla sig till. För att få en mer hållbar arbetsmiljö för fysioterapeuter på SäBo bör satsningar göras på fler resurser för att minska på belastningen. Att hantera den höga stressen samt anpassa sig till brukarna är en stor del av arbetet. Det finns få studier om fysioterapeutens känslor och upplevelser, och vår studie kan ha bidragit med ny information inom detta område men mer forskning krävs.