ABSTRACT  Introduction: Cancer causes crisis and adjustment in life for both the patient and their relatives. People who receive treatment for cancer are affected, both physically and mentally, which can include the need of solid care by health care professionals but also by relatives. To minimize the risk of suffering and its negative consequences, an increased understanding of relatives' experiences when a family member gets cancer is needed. Purpose: The purpose was to shed light on relatives' experiences when a family member is living with a cancer diagnosis.  Method: A descriptive design with a general literature overview as a data collection method was used.  Results: The results can be distinguished into four categories that describe relatives' experiences. The four categories are adjustment in the everyday life of the relatives, emotions of the relatives, psychological impact and support that is requested. The results showed that relatives felt physically, mentally and emotionally exhausted. However, they felt that support from health care, family, relatives, religion and friends helped them.  Conclusion: Relatives living with a family member with cancer have a significant need to receive support from close relatives and health care professionals. It also emerged that relatives felt very anxious, fear, stress, uncertainty and psychological impact. They felt limited in their lives, gained a new perspective on life and that the family member's cancer affected the whole family. Keywords: Cancer, experiences, feelings, diagnosis and support.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kan innebära oro, lättare ångest, svårare psykiatriska diagnoser och är ett ökande folkhälsoproblem. Oavsett svårighetsgrad möter sjuksköterskor dessa personer inom primärvården. Primärvården ger vård vid somatiska besvär där psykisk ohälsa är en bakomliggande aspekt och behandlar lättare till medelsvåra psykiatriska tillstånd. Det har visat sig att personer med psykisk ohälsa generellt får en sämre vård i förhållande till deras utökade behov vilket är ett stort problem. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten inom primärvården med vuxna personer med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa originalartiklar från en systematisk sökning i databaserna Cinahl complete och Pubmed. Artiklarna granskades utifrån Blomqvists et al. (2016) granskningsmall och analyserades med hjälp av Fribergs (2017b) analysmetod, vilket resulterade i tre kategorier med subkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades som beskriver sjuksköterskors upplevelser av: Att inte räcka till på grund av resurs- och tidsbrist, Att skapa trygghet genom en god kommunikation och relationsskapande samt Vikten av kompetens både hur den upplevs och vad som upplevs kan förbättra den. Slutsats: Resultatet kan sammanfattas som en trappa där grunden för mötet är att det ska finnas tid och resurser för att i steg två möjliggöra en god relation. Steg tre är kompetensen som förbättrar mötet ytterligare, för att uppnå ett gott omvårdnadsresultat. Alla steg krävs för en personcentrerad omvårdnad med ett professionellt förhållningssätt vilket har diskuterats fram till att vara ett bra arbetssätt för sjuksköterskor som möter personer med psykisk ohälsa

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort världen över och vården skall kunna ges överallt till personer med obotlig, progressiv sjukdom. Den palliativa vården utgår från fyra hörnstenar vilka är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Det är av stor vikt att närstående blir erbjudna stöd under vårdförloppet och att sjuksköterskan bemöter de olika behov av stöd närstående har. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal vid palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll elva originalartiklar med ett etiskt godkännande. Artiklarna söktes från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PubMed. Högskolan Kristianstads granskningsmall användes för att granska artiklarna och analyserades i fem steg utifrån Fribergs (2017b) analysmodell. Resultat: Resultatet baserades på fyra kategorier: bekräftad och delaktig i vården, osynliggjord i brist på information, bortglömd och bortprioriterad samt ensam med ansvaret. Studien påvisar att närstående upplever såväl positiva som negativa faktorer av stöd från vårdpersonal inom palliativ vård. Kommunikationen mellan vårdpersonal och närstående har stor betydelse för hur närstående upplever stöd, ifall de känner sig delaktiga eller bortglömda. Hur informationen ges påverkar närståendes upplevelser och i många fall kunde de känna sig ensamma med ansvaret om patienten. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepptillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Tre centrala fynden som lyfts upp i diskussionen är delaktighet skapar trygghet, informationens betydelse för närstående och det åsidosatta stödet. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance (2010) personcentrerade omvårdnadsteori.

Bakgrund: I Sverige är cirka 130–150 000 personer drabbade av demenssjukdom och cirka 60–70% av dessa har Alzheimers sjukdom. Det kan upplevas svårt att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom på grund av sjukdomens konsekvenser. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en partner med Alzheimers sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv analys. Artiklarna analyserades med Fribergs beskrivning av femstegsanalysen. Resultat: Vid analysen av material framkom två kategorier med två underkategorier vardera. Kategorierna var Förändringar i livssituationen och Förändringar i relationen som upplevdes av anhöriga som levde tillsammans med en partner med Alzheimers sjukdom. Anhöriga beskrev att de hade upplevelser av begränsningar och förluster samt rollförändringar och förändring i intimitet och närhet. Slutsats: Anhöriga som lever med en partner med Alzheimers sjukdom upplever olika typer av förändringar. Omvårdnaden bör inte endast riktas mot den insjuknade personen utan även de anhöriga runt omkring. För att underlätta situationen för de anhöriga krävs därför stöttning, information och utbildning om sjukdomen.

När kvinnor drabbas av en hjärtinfarkt har de ofta diffusa symtom som kan vara svåra att förstå då deras symtom inte passar in i den typiska hjärtinfarkts-bilden. Kvinnor får heller inte likvärdig behandling som männen vid en hjärtinfarkt. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt. Studiens Metod var en litteraturöversikt, denna metod lyfter vad tidigare forskning kunnat visa om kvinnors upplevelser och erfarenheter av insjuknandet vid en hjärtinfarkt. I resultatet framkom två teman och sju subteman. Tema ett: Otydliga och svårtolkade tecken, där tre subteman kunde urskiljas, dessa var Fatigue som dominerande debutsymtom, Olika symtom och Behov av hjälp och stöd för att söka vård. Tema två: Kvinnors förväntningar av en hjärtinfarkt och där kunde fyra subteman urskiljas: Förutfattade meningar om hjärtinfarkt, Andra ofarliga förklaringar, Oro över att inte bli tagen på allvar och Kvinnans känsla av ansvar. Huvudfynden visade att kvinnor, när de drabbas av hjärtinfarkt, inte alla gånger förstår allvaret i situationen då de symtom de får är så pass diffusa att det inte alltid går att relatera dem till något allvarligt. Detta resulterar i att vård inte söks i tid, vilket fördröjer tid till behandling. Författarna anser att fynden är viktiga för sjukvårdspersonal att uppmärksamma, för att ett onödigt vårdlidande skall kunna undvikas. Det finns okunskap hos kvinnor och sjukvården kring kvinnors insjuknande i hjärtinfarkt. Detta kan orsaka problem då kvinnorna inte söker vård i tid samt att sjukvården riskerar att missbedöma dem och vård kan utebli.

Bakgrund: Hjärtstopp är en vanlig dödsorsak i världen. Antal individer som överlever ett hjärtstopp har ökat och ligger på 2-11% globalt sett. Forskningen går inte i samma takt som överlevnaden ökar och informationen kring upplevelser av att överleva ett hjärtstopp är bristfällig. Att överleva ett hjärtstopp kan vara traumatiskt och påverkar individens kroppsliga förmågor samt det psykiska välmåendet. Omvårdnaden och sjuksköterskan har en betydande roll för att främja patientens hälsa och välbefinnande efter ett hjärtstopp, men det krävs fortfarande mer forskning för vad individen behöver från vården.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, grundad på åtta vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet visade två huvudteman. Upplevelsen av förlorad trygghet där livet kantas av oro, ångest och rädsla för framtiden. Se livet med nya ögon då vardagen helt plötsligt förändras och ens syn på livet fått en ny vändning. Livsstilsförändringar kan vara tvunget och många har fått nya värderingar och prioriteringar i livet. För vissa individer har hjärtstoppet inneburit fysiska begränsningar och många har börjat tänka på existentiella frågor. Det saknas stöd och vägledning för att ta sig vidare i livet. Slutsats: Patienter som överlevt ett hjärtstopp behöver mer stöd och vägledning från sjuksköterskan.

No description available.

Bakgrund: I tidigare studie har det framkommit att osäkerhet och brist på kunskap hos vårdpersonal är faktorer som kan påverka patientens upplevelse av bemötandet negativt. Om bemötandet brister kan det få negativa konsekvenser för såväl tilliten till vården som resultatet av behandlingar samt orsaka ett vårdlidande. Därför behöver vi som arbetar inom vården öka vår förståelse och kunskap kring MRSA och MRSA-bärares upplevelser så att de blir bemötta på bästa möjliga sätt. Syfte: Beskriva hur patienter med MRSA upplever bemötandet inom hälso-och sjukvård Metod: En litteraturstudie har genomförts för att sammanställa befintlig forskning. Sju kvalitativa forskningsartiklar samt en artikel med mixad metod har inkluderats i resultatet och analyserats med integrerad analys Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som besvarar syftet: att känna sig pestsmittad, vårdpersonalens kunskap om MRSA, vikten av att få rätt information och att känna sig ensam Slutsats: Att vara bärare av MRSA kan påverka bemötandet i hälso- och sjukvården på många sätt. Vårdpersonal som visar rädsla och osäkerhet och går in till patienten med full skyddsutrustning leder till att det uppstår en känsla av att vara pestsmittad. Att bli bemött av vårdpersonal med okunskap och bristfällig information leder till många obesvarade frågor hos patienterna och lämnar dem ovetande om hur de ska hantera sin situation. Ökad kunskap hos vårdpersonal kan undvika detta och därmed förhindra att ett vårdlidande uppstår.

No description available.

Detta arbete syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever historiebruk, samt hur dessa upplevelser relateras till vad styrdokumenten säger om historiebruk. I detta arbete kommer vi att definiera historiebruk och andra relevanta begrepp till vårt arbete och sedan belysa hur begreppet pratas om i forskning och i skolkontext. Det är en kvalitativ intervjustudie där fyra elever intervjuats med semistrukturerat format. Materialet från dessa intervjuer har sedan transkriberats, tolkats och analyserats djupgående. Vad studien visar är att elever har starka upplevelser av historia som dels ett sätt att utbilda och lära sig från tidigare misstag som nu kan appliceras för att göra nutid och framtid bättre. Samt att det i film och sociala medier finns stor användning av historia, eleverna pratar om det som dels lärorikt men även underhållande. Det finns en viss dissonans i hur eleverna uppfattar och definierar historiebruk i relation till hur styrdokumenten formulerar det. Den historiska referensramen och nutidsförståelsen hos eleverna påverkar deras förståelse av historiebruk. Resultaten från studien ska inte appliceras i någon generaliserande aspekt, då urvalet inte kan sägas vara representativt för gymnasieelever i sin helhet. Däremot ger det insikter kring hur historiebruk kan upplevas av individer.