Bakgrund: I svenska samhället lever en stor del av befolkning med långvarig smärta. Definitionen innebär att smärtan har pågått i minst tre månader. Smärta leder vanligtvis till ett komplex lidande, som involverar människans fysiska-, psykiska-, existentiella- och sociala hälsa med risk för försämrad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll i patienternas omvårdnad och behandling, därför är det av vikt att studera patienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Syfte: Beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. För att kunna svara på syftet valdes 13 artiklar från databaserna CINAHL och MedLine, som har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom att patienterna hade delade erfarenheter i mötet medsjuksköterskor. De beskrivs i teman: Känslan av att bli bekräftad och Känslan av att bli nonchalerad. Slutsats: Personer med långvarig smärta ansåg att bekräftelsen var en betydande faktor i omvårdnaden. Det upplevdes positivt när sjuksköterskorna engagerade sig för att förstå patientens situation och synsätt, medan att bli misstrodd och ignorerad upplevdes negativt.

Bakgrund:  Självskadebeteende är ett av diagnoskriterierna vid diagnosen borderline personlighetsstörning. Varje år vårdas många personer inom slutenvården i Sverige till följd av självskadebeteende. Inom vården finns stigmatisering och negativa attityder associerat med självskadebeteende. Kunskap och utbildning är viktiga faktorer för att förbättra bemötande och omvårdnad för dessa personer. Syfte: Att belysa personers upplevelse av att leva med självskadebeteende vid borderline personlighetsstörning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på fyra patografier. Analysen baseras på Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan utföras.  Resultat: Fyra kategorier, med tillhörande tio underkategorier framkom under analysen. Kategorierna var Att drivas av en inre smärta, Att leva med en sjuk identitet, Skam och rädsla i mötet med omgivningen och Att forma en ny identitet. Kategorierna och underkategorierna beskriver på olika sätt upplevelsen av att leva med självskadebeteende. Slutsats: Det framkom en rad olika upplevelser där en del berörde upplevelsen av stigmatisering och fördomar. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll när det gäller utformande av omvårdnaden och bemötande. Utbildning och kunskap har visats minska negativa attityder och stigmatisering och är således nödvändiga faktorer för att skapa förutsättningar för en god omvårdnad.

Menstruation en vanlig och normal upplevelse för kvinnor som kommit att innebära stort problem. Tidigare forskning har visat att mens uppfattats som förorenande, skamligt och att det konstruerats som något normavvikande som borde döljas. Forskningen är till stor del äldre och begränsad, samt att den är av generellt slag och inte inriktad på upplevelser. Denna studie syftar därför att undersöka nutida livmoderbärande kvinnors upplevelser och erfarenheter relaterat till menstruation som fenomen och vilka emotionella reaktioner som utvecklats. Fenomenologisk ansats har använts då fokus är på upplevelser och individens livsvärld, som vi fått del av genom att utföra semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av Goffmans teori om stigma och Hochschilds om känslor har vi analyserat tio transkriberade material. Resultaten har visat hur det görs en skillnad på hur de kände när de var unga, jämfört med hur de känner nu. De upplever ofta en öppenhet även om det påvisas att de helst pratar med de som står dem närmast. Menstruation har kopplats till att bli och vara en kvinna, då mens är en passage till vuxenhet. Kvinnlighet är också knutet till olika föreställningar, då individerna tar till sig av hantering för att dölja sin mens och för att inte upplevas som ofräscha. Mens rekonstruerar individernas vardag och innebär ekonomiska utlägg. Smärta är ett stort problem och de upplevs ibland inte tas på allvar. Det upplevs samtidigt vara en del av att vara kvinna och en naturlig del av kroppen, som påminner att allt fungerar.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar människor världen över varje dag. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor med bröstcancer var mer positiva än negativa. Som närstående kan det vara många känslor som brusar upp när någon i ens omgivning drabbas av bröstcancer.Trots ny forskning och flera behandlingsalternativ förlorar var fjärde kvinna med sjukdomen sitt liv. Som sjuksköterska ligger ansvaret i att främja hälsa och välbefinnandet samt ha ett gott bemötande.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett hälsoproblem som ökar i samhället. Med hög kroppsvikt följer risker för fysiska och psykiska besvär. Enligt tidigare forskning är barn ofta medvetna om sin vikt, men det finns tendenser att barn med en för hög vikt förbiser det problematiska med detta. Familjen har en viktig funktion för att barnet ska nå en hälsosam livsstil och vikt.  Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats , som har analyserats med en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre kategorier identifierades. Sociala konsekvenser och normer beskriver hur barn som på grund av sin vikt inte passade normen påverkades av att de ville passa in. Många av barnen hade upplevt mobbning. Upplevelsen av den egna kroppen skilde sig åt hos barn i olika åldrar och påverkades av både självkännedomen och andra människors åsikter. Att lyckas med förändring beskriver vilket sorts stöd och motivation barnen behövde för att lyckas med viktnedgång.  Slutsats: Att leva med övervikt eller fetma är en individuell upplevelse för varje barn. Gemensamt är att barn påverkas fysiskt och psykiskt av en för hög vikt och det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bemöta dessa barn. Vidare forskning behövs för att optimera bemötandet och den framtida hälsan hos barn som lever med övervikt eller fetma.

Introduktion: Bipolär sjukdom har ökat de senaste 20 åren. Av alla psykiatriska sjukdomar är bipolär sjukdom den som har högst suicidfrekvens. Upp till 50 % av alla patienter med bipolär sjukdom kommer någon gång under sin livstid att försöka ta sitt liv. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en allvarlig kronisk psykisk sjukdom som karaktäriseras av omväxlande episoder av mani, hypomani och depression. Det finns utlösande faktorer som kan trigga igång sjukdomsepisoder. Närstående har en betydelsefull roll för patientens tillfrisknande. Närstående kan vara både till hjälp och ibland ett hinder i sjuksköterskans arbete. Samtidigt behöver närstående få en bättre förståelse för patientens tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudiens metod var utformad med induktiv ansats enligt Polit och Becks (2017) nio-steg. Efter kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall Guide to an Overall Critique of a Qualitative Reasearch genererades sju vetenskapliga kvalitativa artiklar, vilka utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet resulterade i fyra teman: Från förvirring till acceptans, Att behöva läkemedel – på gott och ont, Att inte få stöd av vården och Att känna sig annorlunda. Slutsats: Patienter behöver utökad information om sjukdomen vid diagnosticeringen. Patienter behöver mer stöd från vården i form av samtal, det behöver därför sättas in mer åtgärder och inte enbart medicinera patienterna.

Bakgrund.  Tidigare studier visar att barn och föräldrar upplever oro och rädsla under sjukhusvistelsen. Forskning visar att omhändertagandet av barn är komplext och kan upplevas som stressande och otryggt för specialistsjuksköterskan.  Syfte. Syftet var att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av omhändertagandet av barn Metod. Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige inkluderades i studien. Ändamålsenligt urval användes. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Kvalitativ manifest innehållsanalys utfördes. Huvudresultat. Fem huvudkategorier framkom Bristande kunskap och erfarenhet, Att ha handlingsberedskap, Stöd, Föräldrars medverkan, Etiska dilemman och moralisk stress. Specialistsjuksköterskorna upplevde att omhändertagandet av barn kunde resultera i rädslor och osäkerhet då det saknades kunskap och erfarenhet. Att bygga upp en handlingsberedskap mentalt och praktiskt upplevdes skapa trygghet. Kollegialt stöd upplevdes betydelsefullt. Specialistsjuksköterskorna upplevde att skapa en relation till barnet och föräldrarna underlättade omhändertagandet. Föräldrar kunde ha positiv och negativ inverkan vid omhändertagande av barn. Etiska dilemman, moralisk stress och svårigheter att hantera egna känslor kunde uppstå.  Slutsats.Föreliggande studie visar hur specialistsjuksköterskorna upplevde en rädsla och osäkerhet vid omhändertagande av barn. Att ha handlingsberedskap, stöd och teamarbete upplevdes som betydelsefullt. Föräldrar var en trygghet för barnet men kunde även försvåra specialistsjuksköterskornas omhändertagande av barnet. Etiska dilemman, moralisk stress och svårigheter att hantera känslor förekom. Resultatet visar att ökad kunskap om hur specialistsjuksköterskor upplever omhändertagandet av barn behövs för att förbättra och optimera omvårdnaden i en miljö anpassad för vuxna patienter. / Background. Previous studies have shown that children and their parents experience fear and anxiety during their hospital visit. Studies suggest that caring for children is complicated and can be perceived as stressful and leave a feeling of uncertainty for the registered nurse anesthetist’s and Intensive care unit (ICU) nurses.  Aim. The aim of the study wasto describe the nurse anesthetists and the ICU nurses experiences of caring for children. Method. Descriptive design with a qualitative approach was used. Five nurse anesthetists and five ICU nurses who had earlier experience of caring for children were recruited from two county hospitals in Sweden. Purposive sampling was applyed. Data was collected by semi-structured interviews. An interview form was used. Qualitative content analysis was performed. Findings Based on the data collected fivethemes emerged Inadequacy of knowledge and experience, To have a plan of action,Support, Parents participation and Ethical dilemmas and moral distress. The specialized nurses experienced that caring for children could create feelings of fear and insecurity due to their own lack of knowledge and experience. Establishing a plan of action both mentally and practically was described as giving a sense of security. To seek support from colleagues was also perceived as important. Create a relation gave comfort to the child could facilitate the caregiving process. Parents participating gave comfort for the child, however this could also have a negative effect on the caregiving. Ethical dilemmas was perceived to create emotions of moral stress. Emotional difficulties when caring for critically ill children could arise.    Conclusion.The presented study shows how specialized nurses experienced feelings of fear and insecurity when caring for children, due to their lack of knowledge and experience.  A sense of security arose when seeking support from colleagues and from mental and practical preparation. Ethical dilemmas could arise. The study shows that reg. anesthetic nurses and ICU nurses perceive that they need a deeper knowledge when it comes to caring for children, in order to enhance and optimize the care in an environment adapted for adult patients.

Bakgrund: Våld mot äldre anses vara en enstaka eller upprepad handling som orsakar skada eller smärta hos en äldre person. Personer som blir gamla kan behöva ökad hjälp av andra människor för att klara sin vardag. Äldre personer med multipla sjukdomar blir lätt beroende av vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen. Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av nio artiklar, tre med kvantitativ ansats samt sex med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev att mötet med en våldsutsatt äldre väckte många känslor, där känslan av maktlöshet och otillräcklighet var mest påträffad. Sjuksköterskor var överens om att det finns ett behov av att hjälpa vårdpersonal att hantera misshandel och försummelse av äldre. Slutsats: Sjuksköterskor behöver nya riktlinjer och utbildning gällande rapportering samt hur man vårdar de våldsutsatta äldre. Genom att införa fler resurser kan man minska arbetsbelastningen för varje enskild sjuksköterska och på så sätt minska på den arbetsrelaterade stress som kan leda till misshandel och försummelse.

Background: Endometriosis is a gynecological inflammatory disease that has a negative impact on well-being and quality of life. About 10 percent of women born with a uterus worldwide have endometriosis. Women with endometriosis often suffer from secondary dysmenorrhea, intercourse pain and chronic abdominal pain. Aim: The purpose of this study was to shed light on the patient's experience of pain inendometriosis and how it affects the woman's daily life. Method: A general literature study that was conducted with content analysis from 13 scientific articles with both qualitative and quantitative research methodology. Results: The results revealed two different main categories: The woman's pain in endometriosis and A life with endometriosis. Conclusion: The study show how endometriosis has been shown to have a major impact on many aspects of women's lives. Endometriosis affected women both physically, mentally and socially. It also seems that women who suffer from endometriosis often experienced limitations in everyday life

Bakgrund: Försämrad sömn på intensivvårdsavdelningar är ett stort problem. Sömnens funktion är att ge kroppen möjlighet till återhämtning och brist på sömn kan leda till försämrade funktioner i kroppen. Intensivvårdsavdelningen beskrivs vara en högteknologisk miljö med mycket ljud från apparater. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2020) ska intensivvårdssjuksköterskan ha kunskap att anpassa miljön för att främja välbefinnandet hos patienten. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelse av sömn på intensivvårdsavdelningen. Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes för att svara på syftet. Databassökningar gjordes i relevanta databaser för hälso- och sjukvård genom strukturerade sökningar tillsammans med kedjesökningar och resulterade i 13 resultatartiklar. Resultat: Sömnen upplevdes bli påverkad av ljud, ljus, vården av andra patienter och vårdpersonalens beteende. Patienterna upplevde också att mardrömmar och bristande tidsuppfattning ledde till rädsla för att somna samt svårigheter att somna om. Kroppsliga förnimmelser tillsammans med närvaron av svårt sjuka patienter bredvid sig skapade en rädsla för döden med försämrad sömn som följd. Slutsats: Orsaker till störd sömn på intensivvårdsavdelningen var till störst del miljöbetingade men även patientbetingade. Intensivvårdssjuksköterskan har möjlighet att påverka hur sömnen upplevs genom vårdande omvårdnad för att främja ett välbefinnande och upplevd hälsa hos patienten.