No description available.

Syftet med studien var att beskriva vilka påfrestningar sjuksköterskor i Sverige upplever under första året i yrket, samt hur de hanterar dessa påfrestningar. En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde många olika påfrestningar under första året som sjuksköterska. De var oförberedda på många aspekter av arbetet, de kände ofta en tidsbrist och de var rädda för att ta plats. Känslan av att vara oförberedd var den största påfrestningen. Kollegornas stöd var den viktigaste faktorn för att hantera detta, men även annat stöd både på och utanför arbetsplatsen spelade stor roll. Sjuksköterskorna arbetade även mycket med att själva acceptera och anpassa sig till den nya situationen, och de använde även metoder för att ta kontroll och fokusera på det värdefulla i arbetet. Sjuksköterskornas upplevelser kunde sammanfattas under temat Många resurser – ändå ensam. De strategier sjuksköterskorna använde för att hantera påfrestningarna kan sorteras in under komponenterna Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet i Aaron Antonovskys teori om Känsla av Sammanhang. Som slutsats konstateras att såväl sjuksköterskeutbildningen som arbetsplatserna kan utvecklas för att bättre tillgodose de behovsjuksköterskor har under första året i yrket.

Introduktion: Palliativ vård är en helhetsvård, där en obotligt sjuk människa blir hjälpt utifrån fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vårda en människa i slutet av sitt liv, är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede på en specialmedicinavdelning där vården växlar mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsåg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjälp av två fokusgruppintervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser bildade fyra huvudkategorier: mötet med patient och anhöriga, problem och svårigheter, möjligheter till förbättring och positiva faktorer. Dessa kategorier delades in i elva underkategorier. Slutsats: Det som sjuksköterskorna upplevde som mest framträdande i mötet med patienter i palliativ fas var att relationen präglades av respekt för patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskornas ambition var att ge vård av god kvalitet men strukturella hinder som t.ex. brist på tid och begränsade lokaler upplevdes som svårigheter. Utbildning och handledning i palliativ vård efterfrågades vilket skulle kunna vara utvecklande och stödjande för sjuksköterskorna.

Abstract In this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed.  The aim of the study was to describe the caregiver’s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing. The caregivers responded to people with dementia disorder by adjusted the meeting based on current conditions. They also spoke calmly using few words and let contact with the person with dementia disorder take time. They used both verbal and nonverbal communication to create contact, sometimes they even used humor or music to connect. However, a good treatment presupposes supportive context, both at the group and organizational level. The caregivers mentioned the importance of a functional team where continuous needs-based planning and clear objectives were essential elements in the care of people with dementia disorder. The nurse, specialist in elder care, has a central role in the care for persons with dementia. With her expertise nursing is able to develop and ensure the care as well as combine the theoretical knowledge together with work experience. Keywords: Dementia, Elder, Experiences, Nursing home / ABSTRAKT I föreliggande studie har åtta vårdpersonal med lång erfarenhet av arbete på vård och omsorgsboende för personer med demenssjukdom personer intervjuats. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom och BPSD. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att skapa kontakt, Ingen dag är den andra lik, Vara lugn och ta sig tid samt Alla behövs. Resultatet visade att vårdpersonal i vård och omsorgsboende ställdes inför en mängd svåra och varierande uppgifter i omvårdnaden. Vårdpersonalen bemötte personerna med demenssjukdom genom att anpassa mötet utifrån rådande förutsättningar. Vårdpersonalen pratade lugnt, använde få ord och lät kontakten ta tid. Både verbal och icke verbal kommunikation användes för att få kontakt och i vissa fall humor och musik. Ett gott bemötande förutsatte emellertid ett stödjande sammanhang både på grupp- och organisationsnivå.  Vårdpersonalen beskrev betydelsen av ett fungerande team där kontinuerlig behovsbaserad planering och en tydlig målsättning var viktiga delar i vården av personer med demenssjukdom. Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre har en central roll i att leda och samordna vårdarbetet i teamet med den demenssjuke personens behov som utgångspunkt. Med sina expertkunskaper kan sjuksköterskan utveckla omvårdnadsarbetet och säkerställa att den teoretiska kunskapen omsätts och kombineras med erfarenhetsbaserad kunskap.   Nyckelord: Demens, Äldre, Upplevelser, Vård och omsorgsboende

Background: Home health care means that patients receive care in their home. Äldrevårdsenheten in Uppsala County treats people, over 65 years, in the patient's home and because of the fact that the quality of care from the patient´s perspective not have been studied previously, this study as part of the quality control of the business. Aim: The aim of this study was to investigate how patients, and family members, who receive care within the Äldrevårdsenheten in Uppsala County experiencing the care provided in the home. Method: Interview study with qualitative analysis. Results: Patients who are cared for within the Elderly Care Unit in Uppsala County Council has a positive experience of home care. Being cared for in the home creates a sense of security and calm in the patients rather than the stress and fear of long waits in the emergency department and planning advice from medical appointments . In contrast, perceived lack of physicians in home care and accessibility to health care staff. Conclusion: In general, patients in the Elderly Care Unit in Uppsala County Council very pleased with the opportunity to the treatment they received at home. However, there are some weaknesses that need improvement.

Detta examensarbete har undersökt lärare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat på hur bakgrundsmusik påverkat klassrumsmiljön, och i vilken utsträckning den passar in i elevers olika lärstilar och vilka avsikter lärarna har. Arbetet har delats upp i två delstudier där sex lärare och tolv elever har intervjuats. Resultatet ur lärarintervjuerna visade att lärarna motiverar användningen av bakgrundsmusik med att skapa en klassrumsatmosfär som passar alla elever samt att lärarna motiverat lärandet, kopplat till musikanvändning. Resultatet av elevintervjuerna visade att de upplevde bakgrundsmusik som både något positivt och negativt samt att lärarnas avsikter med användning av bakgrundsmusik inte stämde överens med hur eleverna har upplevt och erfarit musiken.

Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar de motoriska nervcellerna och leder till att de viljestyrda musklerna blir successivt försvagade. Patientens tankeverksamhet och sensoriska funktion är helt intakt trots att kroppen sakta blir förlamad. Genom att se patienten ur ett livsvärldsperspektiv kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för sjukdomen och hur det är för patienten att leva med den. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att leva med ALS ur patientens perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes innehållande vetenskapliga artiklar med tidigare forskning inom valt ämne. Artikelsökningar gjordes i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Även fritextsökningar samt en manuell sökning utfördes. Detta resulterade i tio artiklar varav fem var kvalitativa och fem var kvantitativa. Dessa kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Under analysprocessen identifierades tre teman och sju kategorier: Anpassning -Accepterande och Förnekelse, Kropp och själ -Fysiska förändringar -Depressiva symtom och Existentiella tankar, Social tillvaro -Familj och vänners betydelse och Möten med professionella. Slutsats: Patienter med ALS var påverkade av sjukdomen på olika sätt. Att leva med ALS innebar bland annat känslor av förnekelse och frustration. Trots detta framkom även att patienterna anpassade sig efter situationen och kände både mening och lycka i sina liv.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet. Metod: Litteratursammanställning av kvalitativ forskning baserat på innehållsanalys av 23 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala relationer samt en meningsfull vardag, med kategorierna: betydelse av fysisk hälsa, att leva med livslång medicinering, acceptans och förståelse, att uppskatta det man har, spiritualitet, att ha- eller ta kontroll, brist på kontroll, vikten av sociala relationer, att få hjälpa andra, problematik kring relationer, stigmatisering, att ha arbete eller sysselsättning, en rik fritid, mål och ambitioner, dagliga rutiner och struktur samt närmiljö- att ha ett hem. Slutsats: Upplevelser av livskvalitet kan beskrivas utifrån de kategorier som framkommer i resultatet. Genom att vårdpersonal beaktar kategorierna och dess innebörd kan god livskvalitet främjas hos patienter med psykiatriska diagnoser.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen. Barnen är ständigt rädda för att göra fel och få stryk, och de utvecklas inte socialt som andra barn. Att det tyvärr många gånger brister i insatserna från skola, vård och socialtjänst framkom också tydligt. Slutsats: Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver i större grad samarbeta för att hjälpa barn till att uppleva välbefinnande och trygghet. Mer utbildning och uppmärksamhet behövs för att fånga upp och hjälpa barnen och deras familjer. Helhetsyn kräver samverkan!