Bakgrund: Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancersjukdomarna och som har ökat konstant de senaste två decennierna. Årligen insjuknar cirka 7000 kvinnor i bröstcancer vilket motsvarar ungefär 15-20 fall per dag. Lidande, välbefinnande, att ingå i en vårdrelation, kommunikation och information är begrepp som ingår i en människas livsvärld. Begreppen beskriver hur en människa upplever sin egen värld och på så sätt även hur unik den kan vara. Med livsvärld menas den värld vi lever i och ständigt är omgivna av. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos medelålders kvinnor med bröstcancer, från diagnos till operation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som analyserade tre skönlitterära självbiografier. De analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultatet visade att insjukna i bröstcancer förknippades med ett långvarigt lidande. Det visade även att lidande uppkom i samband med mötet med sjukvårdspersonalen och det på grund av att kvinnorna varken kände sig sedda, informerade eller bemötta utifrån ett mänskligt helhetsperspektiv. Slutsats: Sjukvårdspersonalens brister utgjorde det största hotet mot kvinnan i hennes kamp mot tillfrisknandet av sin bröstcancersjukdom. Vi anser att det behövs mer kompetens inom bemötandet av kvinnor som drabbats av bröstcancer gällande förståelse, lyhördhet, respekt, följsamhet, öppenhet etc., för att kvinnorna ska känna sig så väl omhändertagna som möjligt.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Att få ett cancerbesked och gå igenom en cancerbehandling är för de flesta kvinnor en traumatisk upplevelse. Kvinnorna behöver under hela sjukdomsprocessen få mentalt stöd från både anhöriga och från vården. För att vårdpersonal på ett bra sätt ska kunna stödja kvinnan och hennes anhöriga behöver de få en inblick i hur kvinnan upplever sjukdomen och sin nya vardag. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur bröstcancerpatienter upplever det mentala stödet efter avslutad bröstcancerbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 212-214) modell för litteraturstudie. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Professionellt stöd från vården, Information som stöd, Mentalt stöd från anhöriga och Vägen tillbaka. I diskussionen förs ett resonemang om kvinnors upplevelse av bristande information från vården, betydelsen av mentalt stöd från anhöriga samt vikten av att få träffa och få stöd av andra kvinnor som befinner sig i samma situation. Kunskap om dessa upplevelser förstärker sjuksköterskans förutsättningar att kunna möta denna patientgrupp och deras anhöriga på ett mer vårdande sätt, vidare kan den utgöra en grund för utveckling av bröstcancervården.

No description available.

Bakgrund/Syfte: Sjuksköterskan har i sin kompetensbeskrivning att föra omvårdnadsdokumentation. Syftet med arbetet är att ta reda på vad sjuksköterskan har för syn på denna. Olika lagar och författningar styr hur dokumentationen ska skrivas, dock ser detta inte likadant ut i alla länder. Ändå beskriver detta arbete en internationell syn på dokumentationen, då systemen inte beskrivs i detalj, utan presenteras mer överskådligt med fokus på själva dokumentationen. Att föra anteckningar om en patient går tillbaka så långt som Florence Nightingales tid och är i ständig utveckling. Den utveckling och anpassning som sker kontinuerligt stärks av teorin om copingmekanismer som Callista Roy beskriver. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med fokus på omvårdnad har använts. En manifest innehållsanalys har följts. Resultat: I resultatet beskrivs det att synen på dokumentationen är komplex, då det används flera olika system. Ändå är synen på dokumentationen inte riktat på specifika system, utan mer generellt. De kategorier som presenteras är: Sjuksköterskans dokumentationskunskap och dennes syn på utbildning i dokumentation, sjuksköterskors syn på och inställning till dokumentationssystem, synen på sitt eget och andras ansvar då det gäller omvårdnadsdokumentation och sjuksköterskors upplevelser kring hur patienten påverkas av omvårdnadsdokumentation. Slutsats: En god och kontinuerlig utbildning och genomgång i de system som används i respektive arbetsplats är förutsättningen för att sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga och säkra i sin egna omvårdnadsdokumentation.

Professionella möten är en stor del av Sveriges turism och spås hög potential till utveckling enligt Sweden Visitors Board. Genom framtagandet och arbetet med diverse strategier avser organisationen främja besöksnäringen på ett nationellt men även lokalt plan. Stockholms skärgård ska utvecklas till en åretrunt destination. En fallstudie utfördes för att undersöka huruledes mötesanläggningar i Stockholms skärgård arbetar med upplevelser såväl utifrån sin geografiska position samt ur andra aspekter. Teorier kring rurala destinationer, upplevelser och professionella möten inkorporerades för att analysera upplevelsens betydelser i mötesindustrin. Kvalitativa intervjuer och observationer utfördes med fyra mötesanläggningar i skärgården samt med nyckelpersoner inom Svensk mötesindustri. Resultatet indikerar att mötesanläggningar på rurala platser i stor utsträckning arbetar med upplevelser utifrån olika aspekter. / Professional meetings are a major part of Sweden's tourism and predicted high potential for development by the organization Sweden Visitors Board. Through development and work with various strategies, the organization plans to promote the tourism industry at a national level as well as locally. Stockholm archipelago will be a year-round destination. A study was conducted to investigate to what degree meeting facilities in the Stockholm Archipelago are working with experiences based upon geographical position as well as other aspects. Theories of rural destinations, experience and professional meetings were incorporated to analyze the meaning of experience in the meetings industry. Qualitative interviews and observations were carried out at four conference facilities in the archipelago. Qualitative interviews were also carried out with people with key positions in the Swedish meetings industry. The result indicates that meeting facilities in rural locations extensively work with experiences from different aspects.

Bakgrund: I dag möter sjuksköterskor/vårdpersonal patienter i livets slutskede och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Detta ställer stora krav på kunskap och förmåga att hantera situationerna inom professionerna. Som sjuksköterska behöver vi förståelse för att kunna möta behoven, stödja och förbättra villkoren för de anhöriga. Syfte: Att beskriva hur närstående upplever palliativ vård och vilket stöd de anser sig behöva från vården, även beskriva hur data har samlats in i litteraturstudien ingående i artiklarna.   Metod: En beskrivande litteraturstudie. Till studien valdes 13 artiklar ut med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Två huvudteman med underteman framkom vid granskning av artiklarna: 1) Fysiska, psykiska och sociala aspekter; Anhöriga upplever att ett stort ansvar och krav ligger på dem i den palliativa processen. Anhöriga beskriver hur en vardag förändrades och de fick inta en ny roll. Existentiella frågor och tankar om död och framtid uppkom  under resans gång.  Relationer förändrades på både gott och ont.  2) Kommunikation. Positiva och negativa aspekter framkom mellan sjuksköterska och anhörig. Anhöriga beskriver hur de vill att kommunikationen ska vara: rak, ärlig och öppen. Detta ingav en trygghet. Granskningen av den metodologiska aspekten visade att datainsamlingsmetoder som använts var semistrukturerade intervjuer, sekundär analys, ostrukturerade intervjuer och frågeformulär med öppna frågor. Slutsatser: Anhöriga behöver ett större stöd av vårdpersonal för att möta de utmaningar som kommer. I studien upplevde anhöriga psykiska, fysiska och sociala påfrestningar. Att ta sig tid och inte stressa i möten med patient och anhörig framstår i denna studie som viktigt eftersom stress framkallade ångest hos anhöriga. Kommunikationen från vårdpersonalen ska vara rak, ärlig och öppen framkom som en aspekt. Brist i kommunikationen ledde till att de anhöriga kände en psykisk påfrestning.

Bakgrund: Svårt sjuka patienter vårdas på intensivvårdsavdelning innan de flyttas till en vårdavdelning. Flytten innebär konsekvenser för patienterna, både psykiska och fysiska. Sjuksköterskan kan ha en betydande roll för hur överflyttningen upplevs för patienten. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av överflyttning från intensivvårdsavdelning till vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie genomfördes. Nio kvalitativa artiklar hittades, dessa har granskats och analyserats med inspiration från metasyntes och innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien resulterade i två kategorier och sex subkategorier. Behov att veta; Bristande information, Bra information samt Svaga minnesbilder. Här framkom patienternas upplevelse av information. Känna sig utlämnad; Möta kontraster, Kroppen orkar inte och Förbättrad hälsa. Detta visade att överflyttning från IVA till vårdavdelning var en svår situation för patienterna och gav en mängd olika känslor och upplevelser. Vissa var nöjda, de uttryckte trygghet samt att det var ett steg mot tillfrisknande. Andra patienter kände oro, osäkerhet, stress samt upplevde en känsla att vara utlämnad inför flytten. Några beskriver en kluvenhet, känslan var att flytten gjorde både gott och ont. Konklusion: Baserat på det patienterna upplevt vid överflyttning visar det att ”gapet” mellan IVA och vårdavdelningarna behöver överbryggas. / Background: Severely ill patients are cared for in intensive care units before being transferred to general wards. The transfer means some consequences for patients, both mental and physical. Nurses may have a significant role in how the transfer is perceived by the patient. Aim: The purpose of this study was to describe patients’ experiences of being transferred from intensive care units to general wards. Method: A literature studie has been performed. Nine qualitative articles were found. They have been complied and analyzed with inspiration of metasynthesis and content analysis. Result: The literature review resulted in two categories and six subcategories. Need to know; Lack of information, Good information, and Vague memories. Patients' experience of information emerged. To feel extraditet; Face contrastes, When the body does not cope and Improved health. This revealed that the transfer from ICU to the ward was a difficult situation for the patients and offered them a variety of emotions and experiences. Some were happy, they expressed safety and that it was a step towards recovery. Other patients felt anxiety, insecurity, stress, and experienced a feeling to be extradited for the move. Some describe ambivalence, the feeling was that the move was both good and bad. Conclusion: Based on what the patients experienced at transfer shows that the "gap" between the ICU and the wards need to be bridged.

Bakgrund: Utvecklingen av levertransplantationer fortskrider och resulterar i att allt fler genomförs men även att behovet av organ ökar. År 2014 utfördes sammanlagt 814 organtransplantationer i Sverige, varav ca 22 % var totala levertransplantationer. Att få en lever från en annan människa innebär en andra chans i livet för dessa individer. Däremot finns det alltid en risk med en transplantation i form av avstötning och infektioner. Detta sätter individen i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en levertransplantation.   Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen uppenbarades två huvudkategorier: Kroppsliga upplevelser efter en levertransplantation och Upplevda känslor efter en levertransplantation. Huvudresultatet av denna studie har visat vara patienters behov att få tala med någon om sina psykosociala upplevelser för att få råd om hur de skall hantera sina svåra situationer. De hade behov av att vårdpersonalen skulle se helheten hos dem. Slutsats: Studien talar för vikten av att kunna förse sjuksköterskor med fler verktyg för att hantera bemötandet och omvårdnaden av patienter som genomgått en levertransplantation. Detta för att kunna utveckla en god vårdrelation gentemot patienterna. Slutligen uppmanar denna studie till vidare forskning utifrån patientperspektiv inom den postoperativa tidsperioden vid levertransplantationer.

Bakgrund Fritidslärarens uppdrag kan ibland uppfattas som oklar för verksamma pedagoger och vårdnadshavare till barnen i fritidshemsverksamheten. Bristande kunskaper om fritidshemmets betydelse kan göra att det hamnar i skymundan av övrig skolverksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka vad verksamma fritidslärare upplever som sitt yrkesuppdrag samt vad vårdnadshavare förväntar sig av verksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metod Metoderna som användes i studien var kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ intervjuundersökning. Vid valet av kvantitativ enkätundersökning önskade vi svar från en större andel verksamma pedagoger. För kvalitativ intervjuundersökning ville vi gå mer på djupet hos vårdnadshavarna för att se vad deras förväntningar innebar. Resultat Studiens resultat visar att vårdnadshavare var nöjda med fritidshemsverksamheten som bedrivs. De förväntade sig att fritidslärarna skall finnas som en stimulerande och främjande faktor för barnens utveckling på fritidshem. Verksamma fritidslärare såg sina främsta uppdrag som stimulans av den sociala och motoriska utvecklingen samt att barnen skall få ha fri lek. Resultatet visar att en kompetent fritidslärare har förmåga att anpassa sig och anpassa aktivitet efter barnens behov samt utveckla barns sociala förmåga.

No description available.