Sammanfattning   Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna? Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Analysprocessen resulterade i två teman; Att vara drabbad av adjuvant behandling och Att finna ett sätt att hantera upplevelserna av adjuvant behandling. Resultatet visade att det upplevdes som ett stort lidande att få cytostatika- och strålbehandling men att det även fanns positiva aspekter. Lidandet låg i alla behandlingsrelaterade biverkningar, att de ofta hade en känsla av ensamhet och nedstämdhet, och att de upplevde brist på kontroll. Lusten fanns i att ha fått ett nytt perspektiv på livet och en ny syn på vad som var viktigt. Slutsats: Att kämpa för att upprätthålla ett meningsfullt liv och att inte ses som annorlunda var ett genomgående tema. Individanpassad vård behövs för att bemöta kvinnornas upplevelser och stödja hanteringen. / Maria Lidbäck

Bakgrund: Akupunktur är en behandlingsmetod som i Asien har använts flera tusen år. Öronakupunktur är däremot ett relativt nytt fenomen som upptäcktes på 1950-talet. Utgångspunkten är att varje kroppsdel finns representerat i örat. Genom att stimulera utvalda punkter i örat erhålles effekt på motsvarande kroppsdel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i samband med öronakupunktur. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes utifrån fem intervjuer. Informanterna var tre kvinnor och två män i åldrarna 47-62 år. De hade fått mellan sex och tio behandlingar inom det senaste året. En manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier; upplevelser under respektive efter behandlingen. Upplevelserna under behandlingen utmärktes av varierade smärtupplevelser, att relationen till akupunktören var viktig för hur behandlingen upplevdes samt att miljön påverkade hur effektiv behandlingen blev. Upplevelserna efter behandlingen var övervägande positiva. De utmärktes i huvudsak av förändringar i kroppen som trötthet, avslappning, emotionella reaktioner, symtomlindring och en förundran över att metoden fungerade. Slutsats: Resultaten som jämförts med andra studier visar att upplevelserna av en behandling med öronakupunktur inte skiljer sig från en behandling av kroppsakupunktur. Det är viktigt att sjuksköterskan förbereder patienten på upplevelser som kan förekomma, både under och efter behandling.

Sammanfattning. En till två procent av befolkningen är diagnostiserade med bipolärt syndrom. Ordet bipolär betyder två poler och innebär svängningar mellan förhöjt stämningsläge, depression och neutral grundstämning. Närstående till dessa personer kan hamna i oväntade och påfrestande situationer och påverkas. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till patienter med bipolärt syndrom upplever sjukdomen och hur den påverkar livet. Metoden var en litteraturgranskning som syftade till att sammanställa litteraturen inom det valda området. Urvalet bestod av granskade kvalitativa och kvantitativa studier publicerade de senaste 10 åren i vetenskapliga tidskrifter. I resultatet framkom att närstående upplever påfrestningar, relationsproblematik, stigmatisering, ohälsa, samt uppfattar negativa aspekter av vård och stöd. Slutsatsen visar att närstående till personer med bipolärt syndrom upplever en stor belastning i relationen. Denna litteraturstudie kan ge ökad förståelse och kunskap i hur det är att vara närstående till en person med bipolärt syndrom / Abstract. It is estimated that one to two percent of the population is diagnosed with bipolar disorder. The term bipolar means two poles and involves fluctuations between elevated mood, depression and mood-neutral basis. Relatives of individuals with bipolar disorder may end up in unexpected and stressful situations and their daily lives are often affected. The aim of the study was to describe how relatives to patients with bipolar disorder experience the disorder and how it affects their lives. The method was a literature review that sought to compile the literature in chosen field. The sample consisted of reviewed qualitative and quantitative studies published in the last 10 years in scientific journals. The result demonstrated that relatives can experience stress, relationship issues, stigma, illness, and perceived negative aspects of care and support. The conclusion is that relatives of people with bipolar disorder experience a major stress in the relationship. This study may provide deeper understanding and knowledge about the situation of relatives of persons with bipolar disorder.

Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar. Då jag inte har observerat respondenterna vet jag inte exakt hur de arbetar, men jag har dock fått en inblick i hur de anser sig arbeta med matematik. Genom att ställa intervjufrågor om hur de anser sig arbeta utifrån bland annat målen i läroplanen för förskolan samt om arbetet utförs medvetet eller omedvetet kunde jag få en uppfattning av hur de anser sig arbeta. Då det var den subjektiva upplevelsen av fenomenet som var utgångspunkt i undersökningen valde jag att utgå ifrån det fenomenologiska perspektivet, men också det postmodermistiska perspektivet. Dessa två perspektiv lämpade sig bäst då jag ville försöka förstå respondenternas upplevelser av matematik. Sammanfattningsvis visar min undersökning att mina respondenter, med något undantag, upplever matematik som något de arbetar omedvetet med. Mina respondenter menar att matematik handlar om bl.a. tal, räkning, rums- och tidsuppfattning, se samband samt kroppsuppfattning. Arbetet med matematik anses ofta vara lätt, eftersom det i förskolan mycket handlar om vardagssituationer.

BAKGRUND: Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. SYFTE: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna. De upplevde ambivalenta känslor. Information och stöd var viktiga faktorer som påverkade föräldrarnas delaktighet och relation till barnet. Papporna kände sig åsidosatt och mammorna upplevde sig underordnade sjuksköterskorna. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör involvera pappan mer i vården och delge information. Det bör forskas mer kring pappans upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Den teknologiska miljön tar stor plats enligt mammorna vilket sjuksköterskan bör reflektera över.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår. Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren. Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem. En bestämmande faktor för om stöd ska sättas in eller inte är även i detta fall läraren. Studien visar att i de fall dialog finns mellan föräldrar och skola, upprättas åtgärdsprogrammet genom samarbete. Dessa föräldrar känner att de har möjlighet att påverka utformningen av åtgärdsprogrammet. Inga åtgärder är på förhand formulerade från skolans sida.

Inledning: I Sverige drabbas ungefär 30000 människor av stroke varje år. Nästan hälften av alla människor som genomgått en stroke blir nedstämda/deprimerade. Det är viktigt att få kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vid nedstämdhet/depression för att kunna möta patienterna på ett adekvat sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstämdhet/depression efter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats på 11 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar från 2003-2013. Den insamlade datan från artiklarna analyserades och delades in i sju teman. Resultat: Det centrala begrepp som sammanfattade resultatet var upplevelser hos den nedstämda/deprimerade patienten med stroke. De sju teman som framkom var att vara beroende av andra, begränsning, social isolering, trötthet, meningslöshet, självförakt och försämrat humör. Slutsats: Alla informanter har uppgett negativa upplevelser och känslor på grund av de förändringar som deras stroke inneburit. Förändringarna förknippades med upplevelser av nedstämdhet/depression.

Bakgrund Enhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett relativt nytt vårdprogram för perioperativ vård som framför allt används inom kolorektalkirurgin. Detta vårdprogram är beroende av ett multidisciplinärt samarbete där olika yrkeskategorier samverkar, och är på väg att spridas och implementeras i flera andra verksamhetsområden inom kirurgin. Programmet består av pre-, intra- och postoperativa omvårdnadsåtgärder och medicinska interventioner som syftar att minska kroppens stressvar, påskynda återhämtningen och reducera antalet komplikationer hos patienten. En stor del av ansvaret för att ERAS följs och implementeras är allmänsjuksköterskans uppgift, framför allt den preoperativa vården och inom den postoperativa omvårdnaden på avdelningen. Syfte Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån vårdprogrammet ERAS på gastrointestinala kirurgavdelningar.MetodFör studien har kvalitativ metod använts. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på tre olika kliniker i stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan bearbetas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna beskrev sina upplevelser av att arbeta utifrån ERAS som övervägande positiva. Upplevelsen var ett mycket strukturerat, patientsäkert arbetssätt och det var svårt att missa saker som skulle göras eftersom de hade mallar att gå efter. Skillnaden mellan att arbeta med patienter inom ERAS och andra patienter var inte heller speciellt stor, varken beträffande tidsåtgång eller arbetsbelastning. De påpekade också att de flesta arbetade utifrån ERAS även med de patienter som inte var inskrivna i programmet. Sjuksköterskorna upplevde att teamarbetet var en mycket viktig del och att det var centralt att samarbetet fungerade och att de oftast fick allt stöd de behövde. Sin egen roll såg de som oerhört central i teamet då de kände att det var de som såg till att arbetet flöt på, att de hade en ledande roll och att det var de som såg patienten mest. Sjuksköterskorna belyste att patientinformation var en viktig förutsättning för att arbetet med ERAS skulle fungera då en välinformerad patient utifrån deras erfarenheter kunde delta mer i sin egen vård, var lättare att motivera och kände sig tryggare. De ansåg att det svåraste i arbetet var att motivera patienten till att äta, dricka och röra på sig men att det var tryggt att veta att allt de gjorde hade en vetenskaplig grund. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att ERAS är ett välfungerande arbetssätt som ger trygghet och struktur för både patient och sjuksköterska. De ansåg att programmet med vissa modifieringar skulle kunna införas till att omfatta andra patientgrupper.

Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensefter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Efter bearbetning av artiklarna utarbetades resultatet i form av de fem kategorierna: att få sitt liv förändrat, att ständigt vara rädd, att förlora sin manlighet, att ligga steget före och att inte bli informerad. Av resultatet framgår att flertalet män upplevde känslor av rädsla och skam på grund av urininkontinens, vilket ofta bidrog till isolering från sociala sammanhang. Andra centrala fynd i männens berättelser var känslor av förlorad manlighet och upplevelser av bristfällig information. Det är av stor vikt att mäns upplevelser av att leva med urininkontinens efter radikal prostatektomi uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen och även att vidare forskning görs inom detta problemområde.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats. I resultatet framkom tre huvudrubriker, upplevelser av kroppsligt, socialt och psykiskt välbefinnande. Det kroppsliga välbefinnandet beskriver framförallt protesens funktionella användning samt fysiska besvär. Socialt välbefinnande påverkas av omgivningens bemötande. Vid sociala interaktioner förändras identiteten. Det psykiska välbefinnandet förklarar den nya självbilden av den förändrade kroppen. De känslor och tankar som uppstår vid protesanvändning ser olika ut för olika individer. Globalt sett finns forskning som beskriver upplevelser av att bära protes, dock är forskningen i Sverige begränsad. Att ha kunskap kring den upplevda känslan av att bära protes är viktigt att känna till inom vården. För att täcka kunskapsluckan krävs utbildning där upplevelsen av livsstilsförändrande sjukdomar belyses.